Dag: 17 oktober 2022

Publicerat

Slite skeppsrederiaktiebolag

hade I förgår å stadshotellet en mycket talrikt besökt bolagsstämma, hvarvid förhandlingarne leddes af konsul Karl L. Ekman.
Af granskningsberättelsen framgick, att bolagets skulder, deribland aktiekapitalet, uppgå till 228,902 kronor och tillgångarne till 30,139 kronor, hvadan en brist, eller förlust, af 198,763 kr. förefinnes. På grund af ett par anmärkningar af granskarne beslöt stämman, att en kompromiss skulle tillsättas för att afgöra ett ersättningsanspråk (å 900 kronor) af en bolagets ledamot mot bolaget, och skulle kompromissarier väljas å en extra stämma, vid hvilken styrelsen, som borde med första söka att indrifva bolagets fordringar, hade att förete alla innehafvande röverser, på det att béslut kunde fattas, hvilka bland fordringarne som skulle försäljas på offentlig auktion.
Vidare beslöt stämman, att styrelsen hade att ansvara för ett belopp af 600 kronor, hvilka bolaget hade att fordra af en person för hyra af ett af dess fartyg, mot hvilket beslut styrelsen, genom hvars försorg nämda person dömts afhärvarande rådhusrätt att betala beloppet, hvilket på grund af personens medellöshet dock ej kunnat utfås, i sin helhet reserverade sig. För öfrigt beviljade stämman af granskarne förordad ansvarsfrihet åt styrelsen för 1882 års förvaltning.
Den förutvarande styrelsen, bestående af konsul Karl Ekman, fanjunkare M. F. Gahne, riksdagsman Per Larsson samt hemmansegarne L. N. Eklund, Nygårds, och I. K. Johansson, Gute, omvaldes enhälligt; till deras ersättare utsågos ånyo nämdeman Lars Granberg, Granskogs, och hemmansegaren Johan Ekelöf i Bro.
Granskare blefvo desamma som under föregående år, nämligen sjökapten J. E. Pettersson, kronolänsman B. Bolin och hemmansegare Johan Larsson, Endregårdå, med hemmansegarne O. V. Jakobsson, Tibles i Hejdeby, och Lars Gardell, Långome i Othem, som ersättare.
Denna styrelse och dessa granskare hade att tjenstgöra, tills slutredovisning lemnats och bolagets all egendom hunnit afvecklas. Samma arvode åt styrelsen och granskarne, hvilket föregående år utgått, bestämdes äfven för innevarande år.
Af det upplösta bolaget återbetalades 30 kronor å aktien, d. v. s. sex procent af dess nominella värde (500 kronor), och lär ungefär samma eller något högre belopp vid slututdelningen i höst komma att betalas åt aktieegarne, som uppgå till ett antal af 82.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Mars 1883
N:r 20

Publicerat

Om fornminnesföreningarnas

verksamhet yttrar N. A. följande behjertansvärda ord, i hvilka vi anhålla få instämma:
Hufvudsakligen hafva dessa föreningar egnat sin uppmärksamhet åt de fasta fornminnenas fredande från oxynniges och klådfingriges åverkan samt åt beskrifningar öfver dessarminnen och deras insamling. Detta är mycket vackert och förtjenar det lifligaste erkännande.
Men dermed är icke allt, som bör ligga i deras väg, fullgjordt. De hafva ett rikt fält dertill liggande öppet för sig,och det är af synnerlig vigt att detta fält väl och omsorgsfullt skördas.
Hvilket fält då?
Jo, vi ha en stor mängd hvarandra mer eller mindre olika landsmål, hvilkas bearbetande är synnerligt af nödeuv. Vidare lefva på folkets läppar en mängd sagor, sägner, visor, -Båtor, ordspråk och dylikt. Och så ha vi en mängd seder och bruk samt en hel hop vidskepliga föreställningar, hvilket allt hotar att snart i denna den allmänna utjämningens tid försvinna.
Äfven finnas i våra gamla sockenstämmoprotokoll, kyrko- och häradsrätts-arkiv o. s. v. dyrbara bidrag till vår kulturhistoria.
Här ha fornminnesföreningarna ett godt stycke arbete att utföra. Här finnas visserligen vid våra högskolor landsmålsföreningar, hvilka gjort ofantligt mycket för räddande af våra andliga fornminnen, men dessa tårfva understöd i sin ädla sträfvan öfverallt i bygderna. Och för hvilka ligger det väl närmare till hands att lemna detta understöd, än för de här omhandlade föreningarna? +De kunna till dömes genom att intressera folkskollärare ooh mera framstående allmogemän i sina verksamhetsområden uträtta ofantligt mycket för den fosterländska saken. De kunna sedan skaffa offentlighet åt sina samlingar, och de borde icke varda obetydliga, om saken drefves med verkligt nit och intresse, antiugen genom att föreningarna hvar i sin stad utgåfvo dem från trycket eller ock genom att de insände dem till landsmålsföreningarna för att meddelas i deras tidskrift. TI till dömes Upland och Bohuslän ha icke obetydliga bidrag i den vägen offentliggjorts, i det senare landskapet genom – hushållningssällskapets frikostighet. De skånska och halländska föreningarna, på senare tid sammanslagna till en, hafva också utgifvit vackra samlingar i denna väg.
Saken är, som vi redan framhållit, af stor vigt och förtjenar att behjertas af våra fornminnesföreningar. Men här gäller framför allt att tillämpa den gyllne regeln: Uppskjut aldrig till i morgon, hvad du kan göra i dag. Att saken är omöjlig, det kunna vi ej tro. Högre tanke bör man ha skäl att hysa om så väl våra skollärare, hvilka, såsom lefvande midt ibland folket, ega dess öra, som om våra mera framstående män i bygderna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Mars 1883
N:r 20