Resebref.

Blyertsanteckningar.
III
Liksom i söderns större handelsstäder konster och vetenskaper varmt omhuldades, så kan man med skäl säga, att äfven Göteborg, en af nordens första handelsstäder, i denna riktning utveckra nitälskan. För främjandet af sina materiella intressen har denna stad äfven visat sig mån om att tillgodose tidens andliga kraf. Derom vittnar det nya hem för dess Handelsinstitut, som, bekostadt af Renströmska fonden, nu värdigt reser sig vid sidan af Göteborgs monumentala byggnader. Detta storståtliga hus är uppfördt efter ritning af arkitekten Adrian Peterson och beläget helt nära elementarläroverket. Högtidssalen i denna skola är tjugotvå fot hög, dessutom innehåller byggnaden föreläsningssalar, mönsterkontor, varumuseum m. m.
En annan byggnad, äfven bekostad af medel ur den ofvannämda fonden är den förlidet år invigda utmärkt ptydliga S:t Pauli-kyrkan, uppförd å ett fritt och beherrskande läge på Redberget. Den lär rymma sittplatser för 1,200 personer. Ritningen är uppgjord äfven af arkitekt Peterson. Som altarprydnad har blifvit uppställd en gipsafgjutning af Thorvaldsens kolossala Kristusbild. Tornets hela höjd är 156 fot.
Ett annat namn, som på ett berömvärdt sätt ingripit i Göteborgs utvecklingshistoria, är det Dicksonska, och flerstädes omnämnes detta namn i förening med något ädelt syftemål.
För att taga kännedom om den vackra trakten med sina villor rundt om Göteborg, tillfrågades vi en dag om vi ville göra en promenad i vagn, hvilken framställning naturligtvis med nöje antogs. Således \”from sounds to things.\” Sedan vi passerat en hel rad af villor, Vilhelmsberg, Underås, Jakobsdal m. fl., som hvar för sig vittna om smak och skönhetssinne, anlände vi till hr James Dicksons egendom Öfverås, dit jag inbjuder läsaren att med oss aflägga en liten fransk visit, emedan jag förut hört så mycket omtalas om detta Tuseulum.
Omslutet af en parkanläggning ligger det palatslika boningshuset, uppfördt efter ritning af engeiske arkitekten Bulnois. Byggnaden är i och för sig en konstskapelse, då ritningen prisbelönats af ett konstnärlig samfund i England.
Hvad som i hög grad ökar det intresse, Öfverås erbjuder den, besökande, äro de storartade anläggningar, som gjorts för odlingen af ädlare växter och frukter. Helt visst finnas få motstycken härtill i vår nord, åtminstone hos en enskild man.
Man genomvandrar här flera glaspalatser, uti hvilka vindrufvor och ananas af sällsyntaste slag frodas, i andra åter i krukor uppdragna dvärgträd, bärande de saftigaste päron och äpplen, som jag hörde sägas väga ända till halftannat skålpund. Äfven finnas de ypperligaste aprikoser, persikor, fikon, dadlar, mandlar m. m., förutom i drifhusen uppdragna hallon och jordgubbar. Uti varmväxthusen finnas palmer och ormbunkar i sin grönskande skrud.
Det ovanligaste, i sitt slag egendomligaste, är dock ett litet palats, äfven det omgifvet med sin särskilda parkanläggning. Detta palats en miniature bebos af egendomens – fjäderfä.
Som man ser, lönade det sig att företaga promenaden utåt Göteborgs omgifningar. Från Öfverås foro vi till Lorensberg, ett riktigt stiligt utvärdshus, der spiran föres af hr G. Lundstedt, förut innehafvare af den renomerade källaren Hamburger börs i Stockholm. Beläget strax utanför staden, är också Lorensberg för göteborgaren isynnerhet om sommaren, hvad Hasselbacken är för stockholmaren. För vinternöjena derute hade värden anordnat en kälkbacke samt i värdshusets glasveranda en granskog, hvarest vi vid en behaglig temperatur slogo oss ner omkring ett af småborden. Under muntert glam och vid pokalernas klang sutto vi här uti villande skog tills uppbrottsorder gafs; tiden hade skridit för fort tyckte vi, och som vi hade en middagsbjudning i perspektiv, måste vi snart taga afsked af det trefliga Lorensberg med dess gemytlige värd.
Apropos en angenäm värd, så, tag då in antingen på Haglunds hotell eller Göta källare, hvarest ni kommer i åtnjutande af allt som till ett första klassens hotell hörer och som icke äro dyrare än om ni logerade å ett hotell af andra klassen. I värdfolket träffar ni de älskvärdaste menniskor, ni gerna kan önska er som främling.
Genom ett skämt af en af mina nyförvärfvade bekanta råkade jag att qvarstanna längre i Göteborg än ämnadt var. Vi gjorde nämligen samma dag hemresan skulle företagas en utflykt i vagn. Jag sade körsvennen att jag måste vara vid stationen vid en viss tid. Med klockan i handen skyndade jag derför på honom, men just som vi kommo fram till trappan, ljöd signalpipan till afgång och jag stod der lång i synen med min nattsäck i handen. Som jag såg att kusken skrattade åt mitt missöde, blef jag smått förargad, då det upplystes mig, att jag varit utsatt för en sammansvärjning. Mina bekanta hade nämligen legat i komplott med honom att jag skulle komma för sent, för att, som de sade, få se något mera af Göteborg. Jag kunde derför ej annat än skratta åt alltsammans, och tråkigt fick jag sedan alls icke, ty ingen ciceron kunde vara mera artig, uppmärksam och förekommande än roten och upphofvet till min vistelse ytterligare några dagar i Sveriges andra stad. Hvem det var, vill jag icke här sqvallra om, ehuru jag hotade honom dermed; men i förtroende kan jag i stället omtala en säkerligen välkommen nyhet, att det är mycket möjligt att hr Emil Hillberg, en bland Sveriges utmärktaste dramatiske skådespelare, kommer att till sommaren vesöka Visby. Hvem vet, hvad vi så få se framställas på vår skröpliga scen? Om någon stad är vanlottad på offentliga konstnjutningar i dramatiskt, musikaliskt eller annat hänseende, så är det helt säkert Visby; men man kan ej undra derpå, då ingen för sådana prestationer lämplig lokal finnes. Skulle derför någon framstående person inom samhället vilja sätta sig i spetsen för ett bolags bildande till uppförandet af ett societetshus, tror jag för visso att han skulle röna både tacksamhet och sympatier.
Eftersom jag nu kom på tal om Visby, så är det väl bäst att här nämna att jag åter dväljes der; hemresan skedde utan några vidare omtalelser, endast att jag vid Norsesund fick syn på min inspektor, då vi bytte hattar genom kupéfönstret, han fick sin och jag åter fick min.
Till alla dem, som gjorde min vistelse i Göteborg så underhållande och roande frambär jag härmed mitt hjertligaste tack.
H. B.

Gotlands Tidning
Lördagen den 10 mars 1883
N:r 20.

Kungörelse.

Med anledning af utredning i boet och fastighetens utarrendering låta sterbhusdelegarne efter aflidne Karl Hansson medelst offentlig auktion, som förrättas vid Larsarfve i Källunge lördagen den 17 uti innevarande månad från kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja all befintlig ännu oförsåld lösegendom bestående af guld: öronhäng, fingerringar, bröstknappar, silfver: mat-, förlägg-, grädd- och såsskedar, kokkärl af koppar och jern såsom en större inmurad gryta, soppgrytor, kittlar, kaffe- och såspannor, kak- och bakelseformar, pankaks-, munk- och stekpannor, porslin, glas och blecksaker, träkärl: såsom brygg- och köttbunnar, baljor, ämbar, större och mindre drickskärl, fidk- och mjöltunnor, möbler: bestående af bord, stolar, sängar och speglar, väggtaflor, ett bokskåp, kistor, sängkläder och linne, fönstergardiner, äldre och yngre hästar, en mjölkko, redskap: bestående af en resvagn, arbetsvagnar, gödselbräder, en vändplog, en mullfösa, oxok, svänglar, sladdar, grepar, spadar, yxor, refsor, en jernketting, hästtäcken, ryktdon, hästgrimmor, en sörpbing, ett stenbord, en mangel, ett tröskverk, torrt ämnesvirke af åtskilliga träslag, beredda skinn, 40 skålpund ull, en väfstol, spinnrockar, kardor och skrubbar, spanmålssäckar, golfmattor, knifvar och gafflar, ljusstakar, blomkrukor, ett parti potatis, höst- och vårsädeshalm samt något hö, samt mera annat som här icke finnas uppräknadt. Anstånd med betalningen lemnas godkände inropare till den 1 nästkommande augusti.
Fole den 7 mars 1883.
P. Larsson, Lilla Fole.

Gotlands Tidning
Lördagen den 10 mars 1883
N:r 20.

Genom offentlig auktion,

som lördagen den 17 mars från kl. 10 f. m. kommer att förrättas å Stadens Auktionskammare, birfva nedanskrifna Lösöreeffekter, hvilka tillhöra dels sterbhusdelegarne efter aflidna Sjuksköterskan Johanna Lindgren, dels delegarne i ett annat dödsbo här i staden, till den högstbjudande försålda, näml.:
1 st. Byrå, 2:ne betsade Utdragssoffor, en Utdragssäng, en Skänk, Spelbord, Matbord, Stolar. Kommod, ett Väggur, en Bokhylla med skåp, af björk, en Dito med låda, af furu, några mindre Bokhyllor, ett mindre Skåp, diverse Taflor under glas och ram, hvarjehanda slags Glas och Porslin, något Nysilfver, diverse Malm-, Koppar-, Jern- och Blecksaker, Sängkläder och Linne, åtskilliga bättre och trafligare Qvinsgångkläder, en Väfstol, en Varpstol (Rännvind), Sybågar, en Nystel, 2 st. gröna Schalusier, diverse Träkärl, hvaribland en Bykbunn, jemte en mängd annat, som icke här så noga kan uppräknas.
Godkände köpare kunna få begagna sig af 2 månaders betalningsanstånd; andra skola betala sina inrop kontant vid auktionen.
Visby den 8 mars 1883.
Auktionskammaren.

Gotlands Tidning
Lördagen den 10 mars 1883
N:r 20.

Födde och döde.

Födde i Visby:
Arb. P. I. P. Ahlgrens son, gjutaren R. C. Beiers dotter, f. artiller. C. J. Carlssons son, bokh. O. O. Högströms dotter, arb. J. A. Svenssons son, guldsmed C. A. Hammarbergs son.

Döde:
Arb. Fredrik Bartolomæus Viberg 21 år, 6 mån., 8 dagar, enkefru Kathrina Maria Pettersson 59 år, 2 mån., 22 dagar.

Gotlands Tidning
Lördagen den 10 mars 1883
N:r 20.

Från sjön.

Första i år hitkomna fartyg för intagande af trälast är danska skonerten Luna, som i onsdags anlände till Katthammarsvik. Fyra andra danska fartyg väntas till samma plats för att derstädes äfven lasta trä.

Gotlands Tidning
Lördagen den 10 mars 1883
N:r 20.

Sinnesrubbad.

Ett härstädes och äfven i Stockholm mycket bekant fruntimmer, fröken Maria Procopée, som någon tid synts hafva varit sinnessjuk, fick i söndagsafton omkring kl. 10 tillfälle att, iklädd endast linnet, begifva sig från sitt hem vid Strandgatan och ner till hamnen, hvarest hon kastade sig i sjön, men höll sig fast uti en ketting så länge, att man med båt kunde rädda och föra henne till sin bostad; i måndags blef hon transporterad till hospitalet.
Fröken P. har under flera år varit i hög grad excentrisk samt haft den fixa iden, att för de blinda åstadkomma ett internationelt verksamhetsfält med förfärdigandet af handarbeten. Senast omtalades hon för att hafva undervisat en blind i att förfärdiga ett vaggtäcke åt den då nyfödde arffursten.

Gotlands Tidning
Onsdagen den 7 mars 1883
N:r 19.

Rättegångs- och Polissaker.

Rådhusrätten den 5 mars.
Sjörättsmål. I början af augusti förlidet år utklarerade härifrån här hemmahörande barkskeppet Georg & Ludvig med plankor till Sevilla i Spanien. Sjökapten J. P. Bingmark utmönstrade som s. k. flaggskeppare, hvaremot åt fartygets förut varande befälhafvare, kapten R. Pedersen, uppdrogs styrmansplatsen ombord och att tillika vara superkargör eller omhänderhafva fartygets ekonomi, detta på grund att P. innehade endast norskt kompetensbetyg. Vid ankomsten till destinationsorten blefvo emellertid ofvannämde personer oeniga, hvarför Pedersen telegraferade hem till rederiet om förhållningsorder. I anledning häraf telegraferade korrespondentredaren, grosshandl. C. J. Björkander, till svensk-norska konsulatet med begäran att undersöka orsaken till tvisten samt om möjligt bilägga densamma eller om så icke kunnde ske entlediga Bingmark från fartyget och tillsätta Pedersen som befälhafvare, hvilket ock blef följden. Bingmark reste härpå hem och fartyget seglade sedermera till Morocko och England och vidare hem, dit det ankom i förra veckan.
Sjökapten Bingmark anmälde förhållandet för allm.åklagaren härstädes med begäran om åtals anställande mot såväl kapten Pedersen för obehörighet att föra fartyg å aflägsnare farvatten som redaren, hr Björkander, emedan denne skulle med sitt råd bidragit till Pedersens förseelse mot 27 § i svenska sjölagen.
Angifvaren och svaranden Björkander voro personligen tillstädes, men kapten P. genom ombud, auditör Engström. Bingmark utvecklade närmare sin angifvelse och visade genom öfversatt utdrag från förhöret hos konsuln i Sevilla att han i allo varit på sin redares och fartygets bästa. Hr Björkander invände att om någon orättvisa blifvit begången mot angifvaren, detta vore Pedersens skull med anledning af det anlända telegrammet från honom; för sin del kunde hr B. ej gjort annat än vända sig till konsuln. Detta bestriddes af kapten B., emedan redaren lemnat Pedersen en fullmakt som verklig befälhafvare ombord två dagar efter han mönstrat Bingmark. Parterna öfverlemnade målet till rättens pröfning.

I tvegiftesmålet mot mosaiske trosbekännaren handlanden Hirsch Rosenblatt föll utslag, hvarigenom denne frikändes på den grund, att han ej ingått det senare äktenskapet efter svenska kyrkans ritual. Detta mål har pågått allt sedan den 7 nov. 1881, då det första gången handlades.

Olaga gästning. Källarmästaren Malmqvist dömdes att böta 10 kr. för två gånger upprepad förseelse mot länsstyrelsens nyligen utfärdade kungörelse rörande gästers qvarstannande efter stängningstiden.

För förargelseväckande uppförande å allmän plats fäldes ynglingen Edvard August Persson till 20 kronors böter.

Dryga rättegångskostnader. I det här förut refererade målet mellan justeraren kapten V. Svensson och handl. C. Strömbeck fölls utslag, hvarigenom den sistnämde ålades att ersätta Svensson för justerings- och reparationskostnader 15 kr. 50 öre samt utgifva rättegångskostnad med 75 kr.

Frikänd. Såsom bekant dömdes skomakaren O. P. Jakobsson af Visby rådhusrätt till 2 månaders fängelse för det han under fyra månaders tid hållit sin svåger och myndling, sinnessjuke Hugo Pettersson, inspärrad i mörkt rum, der denne af köld och vanvård lifit skada till så väl kropp som själ.
Svea hofrätt har nu förklarat, att hvad som i förevarande sak ligger Jakobsson till last icke är af beskaffenhet att till ansvar föranleda, i följd hvaraf rådhusrättens utslag upphäfdes och Jakobsson befriades från allt ansvar i saken.
Den frågan, huruvida vår svenska lag icke skulle tåla vid en revidering, är utan tvifvel på sin plats äfven i ofvanstående som i många öfriga fall. Att en person som varit nog hård att hålla sin medmenniska på detta sätt inspärrad frias från allt ansvar förefaller oss långt ifrån rättvist.
(O.-T)

Gotlands Tidning
Onsdagen den 7 mars 1883
N:r 19.

Fångantalet

vid härvarande länscellfängelse den 1 mars utgjorde:
Qvarvarande den 1 febr. 20 män, 6 qv. Tillkomne under mån. 2 män, 1 qv. Afgångne under mån. 5 män, 2 qv. Qvarvarande denna dag 17 män, 5 qv.

Gotlands Tidning
Onsdagen den 7 mars 1883
N:r 19.