Roma skyttekrets,

sammanfallande med Roma rullföringsområde, bildades i går i Roma af ordförande i Gotlands skytteförbunds verkställande utskott, tygförvaltaren C. J. Wennersten. I interimsstyrelsen invaldes: hrr Karl Lyberg, Ala, Erik Eriksson, Karby i Roma, C. P. Jakobsson, Guldrupe, Ferd. Johansson, Viklau, och J. A. Lindgren, Roma. Till ordförande utsågs J. A. Lindgren och till sekreterare Erik Eriksson.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Hästpremieringarna

för året äga rum å följande ställen och tider: vid Roma å Varplösa gård fredagen 16 juli kl. 2,45 e. m.; i Hemse å torgplatsen lördagen 17 juli kl. 10,50 f. m.; i Klintehamn å torgplatsen måndagen 19 juli kl. 11 f. m.; i Tingstäde vid Furubjärs tisdagen 20 juli kl. 11 f, m.; i Visby vid artillerikasärnen onsdagen 21 juli kl. 10 f. m.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Förlofning

har tillkännagj???its mellan kassören Ivald Ericsson, Lyckåsgård, och fröken Emelie Pettersson, Väskinde, dotter till landtbrukaren H. Pettersson i Klintegårda och hans maka.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Lysning

till äktenskap afkunnades igår i Rone kyrka mellan folkskolläraren Bror Ericson från Mjöhult och lärarinnan Alfhild Kullberg, dotter till landtbrukaren E. Kullberg och hans maka.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Pastoralvården

i Barlingbo pastorat uppehålles 29 juni—8 juli, under hvilken tid kontraktsprosten A. Sundblad är tjänstledig, af t. f. kyrkoherden Gustaf Reuser i Endre.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Föreningen Gotlands fornvänner

hade i middags sammanträde å länsstyrelsens sessionsrum under landshöfding Roos ordförandeskap. Därvid förekom endast föredragning af revisionsberättelsen rörande föregående års verksamhet och beviljande af ansvarsfrihet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Biskop von Schéele

har vid det med stor högtidlighet nyligen firade Commencement i Rock Island, Ill., tilldelats af Direktionen för Augustana College and Theological Seminary hödetemruden Doctor of Laws såsom uttryck för »dess uppskattande af hans storartade lifsgärning och den insats, han gjort för Augustånasynodens högr e skolverksamhet, samt för frätande af ett bety delsefallt rapproachement mellan noder kan i Sverige och dotterkyrkan i Amerika».

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

En märkesdag för den svenske hären.

(Med lifligasbte instämmande återgifva vi efter Stockholms Dagblad nedanstående förträffliga artikel, hvars väl formade innehåll förtjänar att af dem det vederbör på det nogaste beaktas.)
På lördagen inryckte de värnpliktiga med högre allmänbildning till en första tjänstgöring om minst 400 dagar. Därmed är början gjord till den allmänna värnpliktens mångsidigare utnyttjande i ändamål att så långt sig göra låter skaffa ett användbart reservbefäl, som icke blott kan nödtorftigt föra halftropp utan äfven leda större afdelningar, förrätta officerstjänst.
Ur flera synpunkter medföra desså nya bestämmelser en revolution inom vår militära utbildnings historia, och de sträcka sina verkningar vida djupare än till blott själfva trupperna.
Här skall icke vidare ordas om de konsekvenser, som för härens styrka i kvantitativt afseende följa af den nya värnpliktskategoriens tillkomst. Detta har tillräckligt skettisamband med debatterandet af själfva härordningsfrågan under de. senaste åren. I stället skola vi betona några andra synpunkter af den största vikt under förhoppning att de komma att göra sig gällande såväl hos dem som skola handhafva utbildningen som hos de unga rekryterna själfva.
En af de allra största förtjänsterna af den nya ordningen är, synes det oss, att de bildade elementen äfven på det militära området ställas i främsta ledet, göras till nationens föregångsmän. Man kan icke nog högt uppskatta fördelen af att det sålunda hos de ynglingar, som åtnjutit förmånen att få en högre allmänbildning, inskärpes, att bildning förpliktar. De som genom sin allmänt medborgerliga bildning fått större förutsättningar att leda, att visa vägen, skola också göra detta på försvarets område. Detta innebär ingalunda något antidemokratiskt, så mycket mindre som man känner i hvilken utsträckning de allmänna läroverkens och universitetens elever rekryteras just från den fattigare delen af befolkningen. Nej, det innebär endast att hvar och en, han må ha kommit från ett rikt eller fattigt hem, som haft förmånen att erhålla ett visst mått af bildning och därigenom fått sitt allmänna oradöme mera odladt, också skall anvisas en ledande plats, när det gäller att försvara vårt land och den kultur, hvars frukter vi njuta.
Skall detta stora mål — att höja vår krigsmakts inneboende kraft genom att de med högre bildning ställas i teten — nås, så fordras det emellertid, att de värnpliktiga själfva från början få den rätta blicken för hvad man har rätt att fordra af dem. Gångna tiders »studentbeväringstyp» måste vara en gång för alla bannlyst. Den nutida bildade ungdomen i vapenrocken skall känna det stora ansvar gom i dessa tider hvilar på den och den heder som det innebär att anses värdig att gå i spetsen för nationen ej blott i inre, utan äfven i yttre afseende. Blir denna uppfattning allmän, så kommer armén att få en oanad vinst i inre stadga och kraft, i tukt och i psykisk uthållighet. Och vinsten blir så mycket större som den nya värnpliktslagen ju anvisar äfven dem, som utan att ha åtnjutit boklig bildning visa goda befälsegenskapar, en befälsställning, som för de bästa ej kommer långt efter studenternas.
En hvar på sin rätta plats, det är den nya lagens innebörd.
Men skall afsikten fullt vinnas, så fordras det också, att det befäl, som skall handleda befälseleverna, utväljes med särskild omsorg: och arbetar efter riktiga metoder. Lägges utbildningen i händerna på ett befäl, som et de nödiga förutsättnin.
garna, eller kommer Stbildningen att bedrifvas schablonmässigt utan hänsyn till elevernas behof af en utbildningsstegring, som skiljer sig från den stora massans, ja, då blir institutionen förfelad. Så får emellertid ej ske. Från början skall lif ingjutas i den nya institutionen. Med klok stränghet skola de unga eleverna handledas, med en intresseväckande utbildningsplan, som vädjar till deras bästa känslor, skall deras ambition fostras och stärkas.
Om så sker, har den 26 juni 1915 blifvit en märkesdag i den svenska härens inre historia.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.

Kriget.

”Fyrmaktsförbundets högsta krigsråd”.
Öfver Genéve meddelas till Berliner Tageblatt: Det från Petersburg utgångna initiativet till skapandet af ett »fyrmaktsförbundets högsta krigsråd», hvilket skulle möjliggöra enhetlighet i dessa arméers ledning, lär nu, enligt hit ankomna underrättelser, komma till utförande. Det meddelas att underhandlingar om denna sak pågå.

I Frankrike.
De våldsamma striderna om Souchez äro nu slut.

Tyskarna rapportera tatt de i trakten af Souchez, den strategiskt viktigaste punkten på deras så hårdt ansatta front omkring Arras, nu bragt det senaste stridsskedet till fullständig afslutning genom att helt och hållet återtaga de därunder omstridda ställningarna. Fransmännen rapportera matt operationerna på denna del ytterligt försvårats af ogynsamma vär derlieks- och terrängförhållanden.
Ytterst häftiga och länge upprepade anlopp ha fransmännen gjort mot höjderna vid Maas framför Combres, alltså på samma område där tidigare en stark offensiv wutförts. Tyskarna förlorade här någon terräng, men återtogo strax gina ställningar och eröfrade äfven en del af fransmännens. På öfriga delar af fronten ha mindre betydande strider ägt rum.

Dünkirchens bombardemang.
Från Rotterdam meddelas, att Maasbode erfar att vid senaste bombardemangen Dinkirchens ban-gård vid hamnen fullständigt förstörts. Själfva hamnen har lidit svåra skador. Två tredjedelar af befolkningen har flytt.

I Galizien och Polen.
Mackensens operationer.

Hvad Mackensen förehar omtalas hvarken i tyska eller österrikiska kommunikéerna. Däremot förekommer i en rysk kommuniké följande upplysande notis:
»I trakten at Rawaruska försökte fienden den 25 gripa till offensiven på fronten Werchrata—Hrebenne—Lubella. Dagen förut togo vi under våra motanfall i riktning mot Zolkiew och Lemberg, hvarvid vi understöddes af ett pansartåg, omkring 2,000 fångar med 30 officerare samt eröfrade 183 maskingevär. Vid staden Bobrka utkämnades den 25 en häftig strid.» Sammanbindas de tre orterna Werchrata—Hrebenne—Lubella, får man en halfcirkel, gom. höjer sig från en punkt något mer än en mil väster om Rawaruska i nordlig riktning 7 å 8 km. från samma stad, ned till Lubella, som ligger öster om järnvägslinjen Rawaruska—Lemberg, ett stycke norr om Zolkiew. Man \”\’finner mlltså, att Mackensen icke förmått rubba ryssarnia synverligen långt åt öster och norr från linjen RawaruskaZolkiew. Då vidare Josef Ferdinands armé ej rör på sig vid Mar newfronten, inses det att ryssarna sedan iden 22 kunnat hålla sina positioner norr och öster om Lem, berg ganska orubbade. Omedelbart norr om staden är det österrikarna, som fått släppa till de 2,000 fångarna. Söder om staden ha österrikarna ej hunnit längre österut än till staden Bobrka.
Man får alltså det intrycket, att ryssarna jämkat sin linje ganska obruten så pass långt östligt, som kräfdes genom Lembergs uppgifvande, men sedan stått stilla.
Endasti södra Polen flytta de gig under. oafbrutna strider bakåt.

Ryssarnas förtviflade stridsmetoder.
Öfver Czernowitz meddelas till Lokalanzeiger: Ryssarna fortsätta med sina stormangrepp mot vår sydostliga front och synas uppbjuda allt för att genom sin numerära öfverlägsenhet kasta oss ur våra ställningar. På grund af iden rådande ammunitionsbristen skjuta ryssarna obetydligt och använda därvid uteslutande det tyngre jar panska artilleriet och japanska gevär. Men det saknas äfven gevärsammunition, och för att spara hvad som finnes begagna de sig sällan af infanterield, utan föredraga att offra massor af folk i bajonettanfall. Trots alla de oerhörda förluster, som de härvid lida, tyckas de dock föresatt sig . att till hvarje pris hålla sina ställningar på denna del af fronten och därmed täcka återtåget för de ryska truppmassor, som nu vältra tillbaka ur mellersta Galizien.

Grekland och Rumänien.
Har Venizelos bytt om mening?

Wolffs byrå melddelar: Tidningarna innehålla ett försenadt telegram från Atén af 20 dennes, enligt hvilket Venizelos uttalat, att han icke kan bilda något nytt kabinett, idå han inser omöjligheten at att Grekland uppger sin neutralitet.

Rumänien afmobiliserar.
Från Bukarest telegraferas till Berliner Zeitung am. Mittag: I onsdags hölls här ett ministerråd. Under behandlingen lat den ryska mnoten meddelade ministerpresidentén Bratianu att förhandlingarna gär kert skulle komma att pågå länge ännu, och föreslog af (denn anledning att en del af de inkallade soldaterna skulle hemsändas. Ministerrådet beslutade också i enlighet härmed.

Ryska säkerhetsåtgärder mot Rumänien.
Till Vossische Zeitung meddelas från Bukarest att ryssarna Synas hafvia uppgifvit allt hopp att förmå Rumänien att taga ententens parti. En bulgarisk tidning har från tillförlitligaste håll erfaritatt ryssarna längs Pruth vid den prumäniska gränsen uppföra befästningar och att de förstärkt de hittillsvarande gränsbeyakningsafdelningarna med kosacktrupper. Ryska köpmän hafva förbjudits att resa till Rumänien.

Turkarnas krig.
Turkiska högkvarteret meddelar: På Dardanell-fronten har vid Ari Burun en svag skottväxling ägt rum den 25 juni. Vid Seddil Bahr ha de upprepade anfall, som fienden utfört mot en del af våra skyttegrafvar i centern, tillbakaslagits med stora förluster för fienden. På vänstra flygeln har endast en artilleri- och infanteristrid stått. Enligt det antal fartyg, som transporterat sårade och att döma ef ter de högar af lik, som ännu icke kunnat bortföras, beräknar man fiendens förluster i striden 21 juni till mer äh 7,000 man. På öfriga fronter har ingen förändring af betydelse inträffat.
Hvad beträffar krigsoperationerna i Kaukasus, hafva ryssarna efter så många månaders ansträngningar insett, att de icke äro i stånd att nå det mål som de föresatt sig vid fientligheternas – påbörjande, nämligen att intränga i det inre af Mindre Asien. De hafva tvärtom ännu en gång fått göra en dyr köpt erfarenhet. Med öfvervinnande af terrängens bergiga beskatfenhet och trotsande klimatets stränghet, hafva de turkiska soldaterna med framgång uppträdt på slättlandet vid Sari-Kamiche och Kars, städer, hvilka ligga båda två i närheten af de ryska. operationsbaserna och ammunitionsförråden.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Juni 1915
N:r 145.