för inrättande af fortsättningsskola har begärts af Fardhems skolråd.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Till föreståndare
för metodistförsamlingen i Kappelshamn är R. A. Vahlby utsedd.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Förordnande.
Sedan k. m:t 12 sistl. Januari i utfärdad kungörelse bestämt hvad vid utförsel till utlandet af kreatur bör iakttagas, att lända till efterrättelse från 1 nästkommande April, har k. m:ts befallningshafvande förordnat länsveterivär L. Nyblad att för Visby stad verkställa sådan förrättning rörande kreaturs och fartygs besigtning m. m., som enligt nämda kungörelse tillkommer veterinär.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Gotlands mejeribolag
har under sistl. Januari månad inköpt 16,162 kannor oskummad mjölk samt tillverkat 2,910 skålpund smör, hvarjämte 9,000 kannor skummad mjölk och 136 kannor grädda sålts; återstoden har ystats.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Skenande hästar.
I förgår vid 11-tiden på f.m. råkade ett par hästar, körda af ynglingen Johan Johansson, i tjenst hos hemmansegaren Lars Pettessson, Hagvards i Follingbo, i sken å planen utanför Wallérs handelsbod samt rusade i vild fart utför S:t Hansgatan. Egendomligt nog vände de å S:t Hans plan och begåfvo sig uppför samma gata samt fasttogos på samma plats, der de började skena.
Såväl körsvennen som hästarne sluppo undan med några mindre skråmor; vagnen blef deremot illa tilltygad, hvarjämte fyra säckar med säd slungades af lasset, så att säden kriogspreds här och der efter gatan.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
En arbetarering
har bildats i Klinte, i hvilken ring bvarje inom Klinte och närgränsande socknar boende välfräjdad man eller qvinna eger att inträda. Hvarje medlem erlägger 25 i inträdesafgift och 25 öre i årsafgift. Ringens syfte angifves vara främjande af nykterhet, sedlighet och sparsamhet. Ur ringens stad gar medddelas följande utdrag:
För att minska arbetarnes lefnadskostnader, vill ringen träda i underhandling med Klintehamns köpmän och bagare m. fl., för att söka erhålla afslag eller rabatt på lifs- och andra förnödenheter af fullgod vara, mot det, att ringens medlemmar förbinda sig, att kontant köpa sina varor hos den eller de handlande och andre, som erbjuda högsta rabatten.
För att de besparingar, som genom mindre användande af spirituösa drycker, billigare förnödenheter m.m., kunna af arbetarne åstadkommas, må kunna göras fruktbärande, tillhandahållas hos ringens leverantörer postsparmärken å 10 öre, hvilka, så svart tiostycken äro samlade, insättas i postsparbanken, för att göras räntebärande.
Ringen må icke med sin verksamhet förena enbart religiösa eller politiska spörsmål, för att icke derigenom förlama eller förrycka dess egentliga verksamhet och uppgift.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Tillvarataget.
En mindre summa penningar är upphittad utanför kyrkan och kan af rätte egaren återfås i S:t Gertrudsgränd huset nr 1, 1tr. upp.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
I anseende till arrendets upphörande
den 14 nästk. Mars af kronolägenheten Skenholmen försäljas genom offentlig auktion Måndagen den 18 de innevarande Februari från k. 10 förmidd. för vederbörandes räkning vid Lergrafshamn i Rute socken till den mestbjudande en större hölada at timmer, 2:ne st. i godt stånd varande pråmar, 2:ne mindre bygnader å Skenholmen, en land: bryga dersammanstädes, jämte åtskilliga andra inventarier, som här ej behöl va uppräknas. — Tre Månaders betalningsansfånd lemnas af mig godkända köpare. — Ladan å Lergraf jämte bygnaderna och landbryggan å Skenholmen skola af blifvande köpare afbämtas invan den 14 Mars detta år. Närmare bestämmelser erbållas före auktionen.
Rute den 7 Februari 1884.
L. D. SILTBERG.
Anmodad auktionsförrättare.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Dödsfall Maria Carolina
Att vår oförgätliga lilla dotter Maria Carolina stilla afled Mån Sage den 4 Februari 1884 kl. 8 f. m. i en ålder af 6 månader, batva vi den sorgliga pligten slägt och vänner tillkännagifva.
Visby den 6 Februari 1884.
Johanna Pettersson, Karl Pettersson,
född Pettersson
Herran gaf och Herran tog
Välsignadt vare Herrans namn.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.
Några betraktelser öfver hästuppfödning och hästdressyr på Gotland.
Man behöfver ej länge vistas på Gotland eller göra många resor till landsbygden, man behöfver knappast något annat än att iakttaga det litet emellan törekommande vilda skenandet af landthästarne på Visby gator eller läsa uppgifterna i Gotl. Allehanda om de ofta förekommande olyckshändelserna, dervid stundom menniskolif gått förlorade, för att få det omdömet stadgadt, att det måste vara mycket illa bestäldt med dessa hästars tämjning och dressyr. Och så är det äfven! I ingen svensk provins torde någon motsvarighet dertill förekomma. Forskar man åter efter orsakerna till detta säregna förhållande, så ligga dessa ej långt borta, då man vet, att den lilla skogshästen, »russen», af ålder här användts såväl till jordbruket som till åkhäst. Dessa halfvilda pony underkastades först vid 4 till 5 året ett slags bristfällig tämjning och inkörning, men bibehöllo under hela sitt lif en viss envis sjelfständighet, för att ej säga egensinne. Sedan med ett ökadt jordbruk dessa hästar befunuits för små och svaga, lyckliggjordes provinsen i början af 1830-talet med s. .k. ädla hingstar, införda sannolikt från Ottenby stuteri, och frambragtes genom dessa en kroasering så märklig, att enligt länsveterinär Schougs årsberättelse af 1866 till d. v. Sundhetskollegium minst 3/4 af länets hästar var behäftad med ärftliga fel. Detta beklagliga förhållande hade till följd, att genom hushållningssällskapets försorg norska hingstar anskaffades såsom beskällare, och sedan dess har genom dessas inflytande äfvensom genom de årliga hästpremieringsmötena ett märkbart bättre förhållande så småningom inträdt särdeles i mellersta och södra delen af ön.
Emellertid qvarstår tämligen oförändradt samma vårdslöshet vid uvghästens uppfödning och inkörning, som under de tider »russen» fann ett mera allmänt användande. — Fölen och unghästarne få under vintern för liten rörelse samt tämjas och inköras för sent. Unghästens medfödda liflighet och envishet tyglas ej genom en under de första lefnadsåren börjad dressyr, som ej sker med den omsorg och noggrannhet som behöfves för att utbilda uongdjurets egenskaper till de ändamål man åeyftar. Deri ligger till största delen förklaringen till alla dessa olater och denna stora skygghet, som är så karaktäristisk för Gotlandshästen och som visar sig med benägenbet att skena vid den ringaste anledning. Naturligt är att öns hästar med dess härstamving från en ras, som stått så nära naturtillståndet som möjligt, också skall bibehålla en mängd af dennas egenskaper, men fullkomligt säkert är också, att skyggheten och egensinnet kunna mildras och borttagas genom en i tid börjäd tämjning, icke såsom nu i 3:dje, 4:de och 5:te utan i 1:a och 2:a lefnadsåret, innan fölet ännu är medvetet om sina krafter och derför äfven mera benäget att låta sig ledas och kufvas. Derför bör fölungen i tid vänjas vid att låta handtera sig, att låta upptaga sina fötter och ledas i grimma; efter 2:a året bör inköringen börjas, under vintern för lätt släde eller eljes i par tillsammans med någon lugn, äldre häst, som ej fått vanan att »ränna>, Derför att inkörningen börjar vid en tidigare period, behöfver unghästen ej förses med något hofbeslag. Med de utmärkta vägar som finnas på Gotland och med det lindriga arbete, som här åsyftas, slites hofhornet ej hastigare an att naturen godt hinner sörja för återväxten.
Mycket kunde finnas att vidare tillägga i denna sak och möjligen torde jag framdeles återkomma till ämnet. Mycket önskvärdt vore dock, att nu anförda förhållande något allmännare uppmärksammades, och borde man ega förhoppning derom, då man vet, med hvilket intresse hästuppfödning omfattas inom länet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Februari 1884
N:r 11.