Dag: 13 december 2022

igår var af en oväntad, egendomlig beskaffenhet. Sammanhanget dermed är följande:
Som man torde erinra sig fattade stadsfollmäktige sistlidne December månad ett beslut, hvaruti de, med hänsyn till de redan förut höga skatterna här i Visby och då författningsenligt spritbolagets vinst skall tillfalla staden, uttalade den mening, att, sedan detta bolags reservfond nu vuxit till 31 tusen kronor mot 40 tusen kr: aktiekapital, en inskränkning borde göras uti den hittills följda praxis att bolagethvarjo år innehållit 15 procent af vinsten: Det kunde vara nog, ansåg man, med 5 procent deraf. Emellertid har, som ock kändt är, bolaget härvidlag temot sin styrelser inrådan satt sig på tvären, menande sig vara berättigadt att innehålla åtminstone 10 procent af vinsten.
Då underrättelsen härom igår meddelades stadsfullmäktige, begärdes ordet af hr Jeurling, som icke hade väntat ett sådant svar från bolaget. Då emellertid bolagets beslut fattats af 18 personer mot 22 och då således bolagsstämmans majoritet efter hufvudtal räknadt ansett fullmäktiges beslut böra bifallas; då vidare bolagets styrelse i skrifvelse till stämman enhälligt varit af samma mening; då således all farhåga för något för bolaget menligt uti beslutets realiserande borde vara häfd, så föreslog han, att denna frågas vidare behandling skulle öfverlemnas åt en komité af 3 personer med bemyndigande att, om komitén så funne skäligt och saken icke på annat sätt kunde redas, på rättslig väg göra fullmäktiges anspråk gällande.
Häremot uppträdde ledamöterna i bolagets styrelse hrr Ihre och Hederstedt samt revisorerna hrr Bergman och Hellgren, anseende, att det skulle se besynnerligt ut, om frågan skulle afgöras med lagens hjelp; att sådant kostade pengar, som staden kunde få betala; att bolaget icke tredskats utan gått en medelväg då det nöjt sig med 10 procent; att striden gälde en obetydlig summa, som en gångialla hän delser komme staden till godo; att bolaget behöfde reservfonden till rörelsekapitål; att man borde besparas skådespelet af en process om en obetydlighet m. m. Åandra sidan invände hr J., att saken dessvärre icke längre gälde en obetydlighet utan en vigtig sak, den nämligen om fullmäktige genom att upphäfva sitt förra beslut skulle förlora aktningen för sig sjelfva och om utanför stående skulle förlora aktningen för fullmäktiges beslut och gärdet vara alldeles uppgifvet åt godtycket. Det skulle se ännu »besynnerligare» ut, om fullmäktige, innan visadt vore, att deras & stadens vägnar gjorda anspråk vore oberättigade, fölle undan för bolaget, än om bolaget fogat sig i beslutet. Hvad han främst af allt väntade af en beslutande församling vore hållning i åsigter och fasthet i öfvertygelse. I striden å samhällets vägnar för rätten vore för öfrigt frågan om kostnaden af underordnad betydelse. Hr Orämér instämde med hr J. deruti, att fullmäktige saknade anledning att frångå sitt en gång fattade beslut.
Efter öfverläggningens slut begärdes votering som utföll sålunda:
För beslutets
fullföljande: icke-fullföljande :
Cramér : Bergman
Valdenström : Karl Ekman
Vedin : Herm. Pettersson
J. F. Lyth : Kahl
G. Bolling : Enequist
S. Engström : Hederstedt
A. Ekman : Sandström
Björkander : Hellgren
G. Kolmodin : Rosman
Jeurling : Osk. Ericsson
Vikström : Stenberg, G. T. Romdahl, Åckander
Frågans utgång hängde alltså på en röst, enär, om 12 röster stannat mot 12, ordföranden haft utslagsröst.
Hr Jeurling ansåg detta fullmäktiges beslut på samma gång så oegentligt) och märkligt, att han anhöll, det till protokollet skulle antecknas, hwru rösterna utfallit. Hr Ihre önskade få antecknadt att han nedlagt sin röst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Mars 1884
N:r 21.

afgaf vid stadsfollmäktigesammanträdet igår följande motion, som hänsköts till drätselkammaren:
Det är väl sällan man påträffar en stad, der markens sluttning så väl som hos oss gynnar afloppet af alla flytande ämnen från staden, men konsten har dervid för litet åtgjort, att dessa naturliga företräden måtte komma till gällande kraft. Erfarenhet har dock tillräckligt visat, huru nödvändigt det är att hålla marken fri från stora förändringar i jordvattnets stånd och ännu mer från inträngande orenlighet. En mark sådan som staden Visbys, der menniskor lefvat sammanträngda i många hundra år, måste vara så mättad af animala ämnen, att alla medel måste försökas till underlättande af luftens arbete i dessa ämnens sönderdelande och oskadliggörande. Hvad som lättast låter utföra sig, det är markens torrläggande, hvarigenom luftens renande inflytande kan göra sig gällande. Att en sådan öfvermättning hos marken finnes, det visar sig dels af bruunsvattnet, som kan anses såsom en mätare af den marks beskaffenhet, från hvilken det kommer. Visby kan svårligen skaffa sig en vattenledning från närbelägna sjöar eller strömmar; det må derför söka att rena den grund, hvarifrån dricksvattnet kommer, Den andra mätaren på markens beskaffenhet är tyfoidfebern, som här är en årlig gäst och är i tilltagande.
Med sådana vigtiga grunder kunna stadsfullmäktige trygt försvara äfven stora utgifter från stadens kassa, Så mycket mera borde detta vara händelsen med den ringa penning, som det förslag, jag nu går att framställa, skulle kosta.
Jag anhåller då, att hrr stadsfullmäktige ville
anvisa medel till undersökning af
de gamla vattenaflopp och trummor,
som förfallit, till plan och kostnads-
förslag till deras iordningssättande,
samt medel till undersökning jämte
förbättrad plan till vattenaflopp för
staden i dess helhet.
Motionären anhöll att få till drätselkammaren lemna en del materialier ochupplysningar för frågans utredning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Mars 1884
N:r 21.

hade igår sitt ordinare månadssammanträde, från hvilket utom stadens riksdagsman endast en ledamot var frånvarande, hvars på sjukdom grundade förfall godkändes.
Från magistraten anmäldes, attstadens båtsmansafgift för sistl. år utgör kr. 803:70, på öret samma belopp som drätselkämmaren uträknat.
— Drätselkammaren tillstyrkte iafgifvet utlåtande hamndirektionens förslag, att fartyg för hvarje vattenhämtning från den af staden anlagda, i hamnen utmynnande vattenledning måtte erlägga en afgift, nämligen 1 krona för fartyg, som ginge på Östersjöhamn, 2 kronor för fartyg, destineradt till Nordsjöhamn, samt 3 kronor för fartyg med destination till Medelhafyvet eller längre bort aflägsna farvatten. Drätselkammaren föreslog, att hamnmästaren måtte få i uppdrag att utöfva tillsynen öfver vattenhämtningen och uppgifva för stadsbokhållaren, när dylik hämtning skett, hvilken senare hade att uppbära afgifterna, af hvilka stadsbokhållaren finge tillräkna sig 6 och hamnmästaren 5 procent. Detta kammarens förslag gillades af fullmäktige.
Från boktryckerilärlingen Oskar Gottberg hade inkommit ansökan om ett bidrag af 30 kronor till gäldande af kostnader för hans vårdande under sex veckors tid & lasarettet, der han 18 sistl. Januari blef intagen för honom vid senaste eldsvådan tillfogad yttre skada. Brandschefen, som intygade förhållandet, förordade ansökan, hvilken hr ordföranden upptog såsom sitt förslag. Fullmäktige beviljade sökanden bidraget.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Mars 1884
N:r 21.