Om Sankt Lars ruin

afgifver arkitekten Langlet följande utlåtande:
Det är anmärkningsvärdt, huru murarne här hafva. väl bibehållit sin lodräta ställning trots de betydliga ihåligheter (trappor och gångar), som finnas, Remnor af svårare beskaffenhet finnas knappast; endast triumfbågens norra vederlagsmur företer några mera märkbara sådana, jämte en utbrytning inåt kyrkan.
Märkvärdigt är ock, att alla hvalfbågar och hvalf äro tämligen väl bibehållna med undantag dock af det midtersta, från hvars obetydliga rester lära år efter år allt fortfarande nedfalla förvittrade stenar och grus.
Här och der förekomma emellertid utbrytningar i murverket dels invändigt såsom vid ett par hörn närmast nordöstra frispelarne och under sydligaste korfönstret samt öfver vestliga portalen; dels utvändigt såsom & korapsisen, förnämligast kring dennes midtre fönster, der ett omkring 6 fot bredt ras nästan genomgår muren, nedifrån helt upp, men äfven öfver närmaste sydliga fönster, der en liknande, men mindre omfattande utbrytning finnes, samt i midtelpartiets nordvestra hörn, hvarest en trappa till privat bostad nu upptager rum.
Att på alla här nämda ställen, till större delen afsigtlig åverkan egt rum, kan icke betviflas, Nu torde väl ej sådan förekomma; dock är tydligt, att de omedelbart intill ruinen belägna flere små ruskiga uthusen gifva anledning till vanvård. Föreslås alltså deras bortflyttande.
Huruvida det rasade — eller utrifna murverket å korapsisens yttre helt eller till en del bör återställas, torde vara en fråga för sig, hvars besvarande i viss mån må bero n” blitvande tillgångar. Emellertid torde icke böra förbises, att apsishvalfvets fortfarande bestånd måhända beror af att något i nämda afseende göres.
Såväl korets krysshvalf, som apsishvalfvet i och för sig synes hålla gig tämligen godt under den gräsmassa, som till väsendtlig del betäcker dem;
Men korets omslutningsmurar tarfva grundliga skyddsåtgärder, isynnerhet å södra sidan och apsisen.
Cementbeläggning jämte anbringande af en mängd starka skifferplåtar eller, andra tunna stenhällar torde här motsvara ändamålet. Öfver korets norra sidomur äro frodiga och starka buskväxter att bortrödja.
Af de å öfriga murar och hvalf förekommande buskväxter böra åtminstone de gröfre undanrödjas. Framförallt böra 3:ne icke obetydliga träd öfver tornrummets hvalf borthuggas.
Nämda hvalf, som är med rifningsgrus hårdt belastadt; torde böra derifrån befrias och cementtäckas, så ock resterna af midthvalfvet.
Sjelfva tornmurarne ofvan hvalfvet äro till en del i skralt skick, At den östra, som synes haft en vid öppning mot kyrkvinden, er: står blott å norra sidan derom ett tunt ytterskal, alldenstund den invändigt är raserad — hvilken murdel torde behöfva någon förtäckning. Motsvarande sydliga del är försvunnen jämte närmaste del af södra muren. En måhända ursprunglig dörröppning här (mot söder), men som nu har ett oregelmässigt utseende, torde böra igenmuras eller öfverhvälfvas till stöd för en sväfvande murklump, som nu uppbäres af trästöttor.
Vid vestligaste fönstret å samma sida är murverket illa medfaret och torde böra i någon mån upphjelpas.
De öfversta tornfönstrens hvalf böra skyddas af ett tjockt cementbrukslager.
Likasom vid Helgeandsruinen Förvängör sig här frågan om återställande af hufvudportalens kolonner, icke så mycket för det att forskaren lärer synnerligen sakna dem, som för det att publiken — den fasta såväl som dett resunde — icke saknar dem, eller — hvilket kommer på ett ut — icke utan dem torde vara i stånd att fatta portalanordningens storhet och skönhet, sådan denna i alla fall en gång varit; forskaren granskar noga detaljerna och skall icke hafva svårt att föreställa sig det hela såsom fullsvändigt, men för jer och en, som icke kau gifva sig tid att af det befintliga utleta det helas ursprungliga beskaffenhet eller som kanske icke eger dertill erforderliga förstudier, går hela intrycket förloradt, då väsendtliga beståndsdelar fattas. Och dock torde det vara långtifrån likgiltigt huruvida dels de personer, som så att säga dagligen hafva dessa monumentala fornlemningar för ögonen, deråt egna ett större intresse, dels de långväga besökande redan vid inträdet mottaga ett gynsammare intryck. Jämte de 4 kolonnernas återställande borde hälst också en fullständig ytterirappa uppbyggas af rått tilldanade block.
Att äfven den fina söderportalen måtte återfå sina 6 kolonner vore önskligt och att åtminstone ett kapitäl och basis restaurerades, innan möjligheten dertill omintetgöres. Någon sänkning af marken närmast portalen är tillrådlig. Portöppningen befrias från ifyldt murverk.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Skolhusinvigning.

En enkel och vacker högtidlighet egde rum i måndags kl. 1/2 9—10 f.m., då härvarande högre flickskolas eforus, styrelse, lärarinnor och lärjungar för första gången voro samlade i skolans nya lokal, f. d. Valgrénska huset vid Späcksrum, hvilket hus det för skolans upprätthållande bildade bolag för liden höst inköpte och hvilket sedan erhållit. de förändringar, som för dess nya ändamål voro nödvändiga. Sedan ungdomen, m. fl., samlat sig i bönsalen och en psalmvers afsjungits, – uppträdde skolans eforus, biskop Anjou i den framför en fond af lefvande växter stälda katedern och invigde med högtidliga ord lokalen till dess nya bestämmelse. För ett fjerdedels århundrade sedan — sade han —, då han här på ön tillträdde sitt ämbete, var det bland hans första förrättningar, att inviga det nya läroverkshuset för öns manliga ungdom; nu var den glädjen honom förunnad, att inviga den högre flickskolans nya lokal. Denna skola hade visserligen redan i flere år i andra lokaler, under skickliga lärarinnors och lärares ledning, varit i verksamhet; men nu befann den sig under eget tak och i betryggad besittning af behöfliga läro- och öfningssalar, tack vare nitälskande stads- och landtbors berömliga samverkan. Den inskrift, som i gyllene bokstäfver lästes öfver porten till läroverkshuset för gossar, >Gudsfruktan är vishetens begynnelse», ville han teckna äfven öfver ingången till detta läroverk, ty icke vore det för att härinhämta hvad som till prål och flärd och glitter tjena kunde, som dessa lärosalar öppnades, — det var gudsfruktan, redbarhet i kunskap, nyttiga insigter nyttig slöjd och färdighet, det var sedernas renhet och arbetets allvar, hvarom här skall undervisas. Sedan talaren vidare utvecklat flickskolans uppgift, lyste han Guds välsignelse öfver lärjungars och lärarinnors arbete och slöt sitt. föredrag med en kort bön, hvarefter af ungdomen en psalmvers afsjöngs.
Sedan ungdomen samlat sig i sina klasser, tog eforus samtliga salarne i betraktande.
Detta nya läroverkshus, ett af stadens största, innehåller sju läsrum och dessutom bön- och gymnastiksalar, boställsrum för föreståndarinnan, ett lärarinnerum, samt korridorer, som uppvärmas. Den vidlyftiga lägenheten lemnar för framtiden beqvämt tillfälle till läroverkets utvidgning, om så skulle erfordras. Med ett fritt och synnerligen frisktläge erbjuder tomten en stor och vacker lekplats.
Visby högre flickskola, som böstterminen 1876 började med 4 klasser och 64 lärjungar, har nu 7 klasser och 108 lärjungar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Inkomna och Utgångna fartyg.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 28 Mars, skonerten Elida, Nyberg, Helsingborg, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 29 Mars, skonerten Karl, Jönsson, Åhus, slipers; 1 April, skonerten Alma, Nyman, Ystad, slipers,
Från Klinte: 24 Mars, jakten Doris, Nyman, Wismar, trävaror och kalk; skonerten Laura, Söderström, Neustadt, trävaror beh kalk; skonerten Fritiof, Vessman, Femern, trävaror. 27 Mars, galeasen Margareta, Nyman, Femern, trävaror och kalk. 29 Mars, skonerten Felix, Gardell, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Ångfartygsbolaget Gotlands ångbåtar

börja sina turer för året sålunda:
Ångfartyget
\”Visby\”
afgår från Kalmar till Visby lördagen den 5 April, fortsätter resan härifrån till Stockholm påföljande dags afton samt qvarligger der till lördagen den 12 April, då det återgår hit.
Ångfartyget
\”Klintehamn\”
går från Visby till Klinte lördagen den 5 April, återvänder derifrån hit samt fortsätter resan till Stockholm måndagen den 7 April på aftonen.
Ångfartyget
\”Tjelvar\”
går första resan från Stockholm till Visby onsdagen den 9 April, samt går härifrån till Kalmar påföljande dags
afton.
Ångfartyget
\”Gotland\”
afgår från Visby till Stockholm torsdagen den 10:de samt återgår hit måndagen den 14 April.
Sedan afgå och ankomma fartygen på sina vanliga dagar, dock så att ångfartyget »Gotland» tillsvidare gör
endast en tur i veckan, näml. afgår från Visby onsdagar samt från Stockholm måndagar.
Närmare upplysningar lemnar fartygens kommissionär.
Axel Pettersson.
Visby de 28 Mars 1884.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Det af mig

till den 10:de förstkommande April utsatta sammanträde att företagas å Burge gästgifvaregård i Levide med borgenärerna i värdsbusidkaren L. Mührers konkurs för besluts er: hållande »huru förfaras skall med afse ende på åtskillig af gäldenären och hans hustru före konkursens början förbyrd lösegendom samt för att bestämma arvode för konkursförvaltningen im. m.», varder härigenom af förekommen anledning framflyttadt att förekomma å ofvan angifna ställe lördagen den 19:de förstkommande April klockan två eftermiddagen, då de anogifna ärendena bebandlas.
Fardhem den 24 Mars 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Borgevärerna

i landtbrukaren Martin Mertz\’ å Hesselby i Linde vid Gotlands Södra häradsrätt anhängiga konkars varda bärmed kallade att sammanträda å Burge gästgilvaregård i Levide tisdagen den 8:de förstkommande April klockan fem eftermiddagen för att besluta huruvida massans fasta egendom 1/4 mantal Hesselby bör för året besädas eller utarrenderas samt för bestämmande af underbåll åt konkursgäldenären.
Fardhem den 24 Mars 1884.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Dödsfall Johanna Christina Andersson

Att Herren behagat efter sitt allvisa råd hädankalla min ömt älskade maka Johanna Christina Andersson, född Eklund, som efter ett svårt lidande stilla afled vid Unghanse i Eskelhem den 28 Mars 1884 i en ålder af 86 år, 8 månader och 23 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, moder, syster, slägtingar och många vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Carl Andersson, Unghanse,
Sv. Ps.-b, 215.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Dödsfall Mathias Niklas Hermansson

Tillkännagifves, att den Högste efter sitt allvisa råd den 27 Mars kl. 9 e. m, behagat hädankalla min ömt älskade make f. d. kyrkvärden Mathias Niklas Hermansson, som efter tre dygns sjukdom stilla och fridfollt afsomnade i en ålder af 71 år och 14 dagar; sörjd och saknad af mig, barn och barnabarn, slägtingar och talrika vänner.
Hafvor i Hafdhem d. 28 Mars 1884.
Maria Helena Hermansson,
Sv. Ps.-b.491.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 April 1884
N:r 27.

Från sjön.

Skeppet Eugenie, kapten Lindström, lastar bomull i Galveston på Liverpool.
— Från Furusund skrifves i måndags: Grytfjärden är öppen. Troligen förekommer ej någon is uti segelleden till Stockholm. Norrteljeviken är äfven körbar på flere ställen; men den försämras fort nog.
— Engelska ångaren Dromore öppnade i måndags sjöfarten till Mem.
— Från Stockholm skrifvesi-onsdags: De första segelfartygen för året uppkommo i förgår på strömmen. Dessa voro skonerten Jylland, hemma i Helsingborg och förd af kapten Persson, kommande från hemorten med last af sten och lera, samt norska galeasen Sensus, hemma i Hangesund och förd af kapten Svendsen, kommande från hemorten med last af sill.
— Ångaren Betty från Bergen inkom i söndags till Vestervik med last af norsk sill.
— Den regelbundna ångbåtstrafiken på Nyköping öppnas 1 instundande April.
— Från Hernösand skrifves i tisdags: Vår hamn var i lördags så isfri att Hemsöbor med båt rodde från Hemsö till stadens båthamn vid skeppsbron. Nu är dock inre hamnen till en del fyld af drif-is. — Föregående år öppnades ff jienen 29 April, 1882 4 April och 1881 25 Maj.
— Sjöfarten på Åhus öppnades i förra veckan.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Mars 1884
N:r 26.