som riksantiqvarien afser att utföra med det genom regeringen hos årets riksdag begärda anslaget af 20 tusen kronor, fionas angifna i det förslag, som upp» gjorts af arkitekten Langlet, hvilken som bekant sistlidne höst genom enskild persons frikostighet bereddes tillfälle att underkasta de märkliga fornlemningarne en noggrann undersökning. lfåhonda kan det intressera en och annan atthöra hans på sakkunskap grundade utlåtande och vi börja derför idag med attanföra hans omdöme om den märkligaste, S:t Karin, hvarom han yttrar följande:
En förberedande besigtning af det yttre företedde ingenting af oroande beskaffenhet.
Den utskjutning långmurarne, utan tvifvel mest genom de iustörtade hvalfvens påtryckning — längesedan — lidit, motverkas till en väsendtlig del af desolida 3:ne förankringarna.
Äfven vestra gafvelmuren upprätthålles nu at 3:ne grofva förankrivgar, så att den, oaktadt stark utåtlutning och vid hörnet genom en betydlig remna skild från norra långmuren, ieke ger vidare anledning till bekymmer.
Det inre deremot påkallar i vissa delar snara och genomgripande åtgärder. Detta gäller i synnerhet båghvalfven, bland hvilka ett eller par verkligen synes hota med instörtande, Det torde vara öfverflödigt att af mig påpeka hyilken buklaglig degradation en sådan tilldragelse måste anses tillfoga devna intressanta ruin. Den uppgift, som föreligger, är ju också särskillt riktad på förebyggandet af denna fara, och jag har efter moget öfvervägande kommit till den åsigten, att detta kan ske med en kostnad, som förmodligen icke skall avses afskräckande.
Den närmare grauskningens resultat:
A. Ena del nytt murverk erfordras i koret till förekommande af hastig försämring. Korfönstrens hvalf behöfva skyddas medels lämplig behandling med cement.
B. Vapenhusets vestra mur, svårt behäftad med sättningar, repareras förmedels cementingjutning.
C. Omslutningsmurarne behandlas på liknande sätt.
D. De fristående pelarne (emellan skeppen), ega nog fasthet och stabilitet att ännu kunna motstå sekels tärande. Dock torde något af jorden omkring dem böra bortgräfvas, På det att de må fullständigare framträda.
E. De enda ännu qvarstående 2:ne tvärbågarne öfver sidoskeppen torde skyddas än öfversidan af cementbetäckning, för att tillförsäkras ett långvarigt bestånd,
F. Likaledes behaudlas 2:ne längdbågar (2:a och 38:e från koret å norra sidan).
G. Tvärbågarne öfver midtelskepper äro framför allt i behof af upphjelpande och skyddande åtgärder. Härvid märkes särskildt, att den mellersta svårligen utan risk kan lemnas i den vanstälda form, den nu antagit, men bör — efter att hafva blifvit behörigen understödd — i dess oregelmessiga del (söder om slutstenen) uppkilas eller uppskrufvas till dea något så när ursprungliga bågformen, hvarefter cementbruk ingjutes i fogarne. Samtlige bågarne täckas med ett cemeutbrukslager.
H. Den sydvestligaste af de fria längdbågarne, som nedskridit betydligt förbi slutstenen, bör återbringas i behörigt läge.
I. Norra långsidans vestliga portal borde om möjligt fullständigt frigöras.
K. De båda höga triangulära gaflarne Bynas icke påkalla någon åtgärd.
L. En företeelse, som helt visst icke får förbises, då fråga är om förstörelsernas hämmande, är den på sitt sätt prydande växtlighet man på mark och murar finner utbredd här såväl som vid Ooig ruiner, Att murverket
lider skada genom busk- och trädrötternas allt fe inträngande kan desto värre icke betviflas. Icke desto mindre kan man väl blifva tvehågsen med afseende på i hvad mån ett obevekligt utrotningskrig här börföretagas. Med fäst afseende på den pittoreska effekten af nämda företeelse vågar jag föreslå, att åtgärderna härutinnan må inskränkas till det påtagligast nödvändiga.
M. De instörtade och till större delen försvunna tvärbågarne öfver sidoskeppen torde böra återställas.
N. Slutligen ställer sig som ett önskningsmål: borttagandet af det otympliga tornet vid vestra gafveln. I sjelfva verket lärer rifningskostnaden här ivgalunda frambjuda något afskräckande hinder, alldenstund värdet af betydlig mängd bygnads- och bränslematerial skall i det närmaste härför lemna ersättning.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Mars 1884
N:r 25.
