Månad: december 2022

Förliden månad hade Goodtemplarlogen S:t Olof i Visby anordnat en enkel Fest och dervid hos tvänne af Visby prestmän anhållit om deras benägna medverkan näml, att de skulle hafva godheten hålla nykterhetsföredrag för de församlade. De båda kyrkans tjenare gingo äfven goodtemplarnes önskningar i så måtto till mötes, att de verkligen höllo de utlofvade föredragen; men långt ifrån att dervid uppmuntra goodtemplarnes sträfvanden och arbete för absolut nykterhet, hvilket man ju med allt skäl kunnat vänta, då de båda pastorerna åtogo sig uppdraget, hade de, enligt hvad till min kännedom kommit, i stället på det betänkligaste anfallit goodtemplarorden. Redanioch för sig vore detta sätt att motsvara ett gifvet förtroende okristligt och oädelt, men det blir detta i än högre grad, då desse herrar hafva kyrkans predikstolar till sitt förfogande och från hvilka de ju kunna fara ut mot allt som de af en eller annan orsak icke kunna gilla. De båda pastorernas sätt att motsvara ett mottaget förtroende är emellertid deras ensak — och jag är öfvertygad derom, att de handlat så, som de ansett det vara både värdigt och rätt; men det lärer i deras föredrag framhållits åtskilligt mot såväl Goodtemplarorden som den absoluta nykterhetens sträfvanden, som jag, i egenskap af schef för Skandinaviens goodtemplare icke kan eller får lemna oanmärkt.
De båda talarne fa hafva sagt:
att i gooddtemplarlogerna begås bara osedlighet*);
att Gootemplarorden icke grundar sig på bibeln;
att Goodtemplarne ej vetataf Guds ord förrän C. O. Berg ingick i orden, hvarefter det fått komma med på ett litet hörn;
att det alls icke vore någon synd att taga sig en ya eller dricka vin, blott det icke skedde dd rogen utan i hemmet;
att Goodtemplarne icke kunna qväfva begäret efter rusdrycker; samt
att det vore lika stor stor synd att känna begärelsen efter rusdrycker, som att tillfredsställa detta begär o. s. v.
I allmänhet torde det vara minst sagdt mycket betänkligt att utan giltiga skäl och bevis utslunga en. så grof beskyllning mot 50,000 nyktra medborgare, att de isina enskilda sammankomster skulle föröfva bara onpftighat) Det kan tyvärr icke förnekas och ligger s att säga i sakens natur att inom orden måste finnas ej så få individer angående hvilkas sedliga lif och karaktär det är mycket öfrigt att önska; men detta är lika litet goodtemplarismens fel som det är statskyrkolärans fel att kyrkan inom sitt sköte eger flere tusen tjutvar, mördare, förfalskare, drinkare, prostituerade qvinnor m. m. Och likväl må väl erkännas att kyrkans målsmän vid en jämförelse med Goodtemplarorden stå i en långt ofördelaktigare dager, ty de tå sina medlemmar om hand redan vid tidiga år, då de ännu icke hunnit af yttre frestelser blifva förderfvade, under det Goodtemplarorden uppsöker och upptager sådana statskyrkans medlemmar, hvilka genom dryckenskap och annan osedlighet kommit långt bort från sedlighet och kristendom. Då nu Goodtemplarorden mottager och söker förbättra sådana individer, hvilka kyrkans tjenare icke förmått eller måhända icke ens gjort allvarliga försök, att rädda, så borde kyrkans tjenare icke offentligen inför allmänheten utbasuna goodtemplarorden såsom ett osedlighetens tillhåll.
Såsom en vederläggning af det påståendet, att Goodtemplarorden icke grundar sin sedliga verksamhet på Guds ord, villjag härmed förklara, att det Sie är på denna grund orden grundar sin verksamhet, ehuru denna orden icke ger sig ut för att vara eller är någon kristlig missionsförening med bindande trosbekännelser och metafysiska doktriner. Påståendet att Goodtemplarorden icke visste af Guds ord förrän C. O. Berg ingick i orden o. s. v. förråder blott en lätt förklarlig okunnighet om vår orden.
De båda prestmännens framställning att det icke skulle vara någon synd att dricka vin eller taga en sup o. s. v. är, om hugget var riktadt mot G. T. O., ett hugg i vädret; ty vår orden har aldrig talat om, att det skulle vara någon synd, eller att detta skulle vara i bibeln förbjudet. Vi tillämpa här blott Pauli ord: »Jag har frihet till allt, men det är icke allt nyttigt.» Ålla de, som med åberopande af bibeln vilja försvara supseden, skola dock fåfängt bemöda sig, att i bibeln uppleta något förbud mot absolut nykterhet, men väl många uppmuntringar dertill. När en sed urartat till osed, när bruket öfvergått till ett i sina verkningar frnktansvärdt missbrak, när superiet bevisligen åstadkommer öfver hela jorden de gräsligaste brott och synder, fattigdom, elände och nöd; då är i sanning tiden iune att bryta ner en sådan sed, ett sådant bruk och denna plikt borde i första rummet för YR tjenare vara synnerligen bindande. Dock, huru skall den allmänna moralen till slut gestalta sig hos ett folk eller i en kyrka, der man på rent timliga sociala förhållanden, söker tillämpå det i andligt hänseende, inför Gud, riktiga, att begärelsen är lika stor synd som begärelsens tillfredsställande?
Att & ena sidan framställa begärelseu efter spritdrycker som en synd och å andra sidan, att det icke är synd att dricka ett glas, samt att G. T. icke kunna qväfva begäret. Nog är detta både logik och — moralfilosofi.
Med Guds hjelp och god vilja kunna goodtemplarne verkligen qväfva begäret efter rusdrycker och många tusen hafva visat att detta går för sig.
När superiet är en olycka för staten, för kyrkan, för kommunen, för familjen och för den enskilde, så är det isanning en vådlig lära, att begärelsen är lika stor synd som begärelsens tillfredsställande. Alla skriftens förmaningar, att stå djefvulen emot, att ej låta sig öfvervinnas af det onda, att råda öfver sina böjelser, att korsfästa sitt kött o. s. v. skulle då vara utan betydelse inför både Gud och menniskor!!
Så länge våra prester intaga en likgiltig eller fiendtlig ställning till goodtemplarorden är det klart att vi måste öl a 083 sjelfva, så godt vi förmå. Men Irladt vore det emellertid, om herrar prester åtminstone ville i denna fråga efterkomma den gamle Gamaliels råd: >Befatten eder icke med dessa männen, utan låten dem vara! Ty är detta anslag eller detta verk af menniskor, så skall det varda om intet; men är det af Gud, så kunnen I icke göra det om intet».
Stockholm i April 1884.
C. O. Berg Schef för Skandinaviens goodtemplare.

*) Så vidt vår referent fattade, gick uttalandet om denna punkt i den riktningen, att det var i de amerikanska goodtemplarlogerna osedlighet beginges, hvadan insändarens följande betraktelser om denna punkt förfalla.
Gotl. Alleh.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 April 1884
N:r 32.

Direktören vid Gotlands länsfängelse, ryttmästaren K. G. K. Eriksson Sparre åtojuter tre veckors tjenstledighet.
Direktörsbefattningen vid härvarande länsfängelse bestrides under denna tid af löjtnanten vid Gotlands nationalbeväring P. Drös.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 April 1884
N:r 32.