Tjenstledighet

har beviljats distriktsveterivären Frans Sjöstedt från och med 10 dennes till månadens slut, under hvilken tid länsveterinvär L. Nyblad jämte egen befattning bestrider kreaturssjukvården i Hemse distrikt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Brandförsäkringssumman

för Visby domkyrka har domkapitlet höjt från 100 tusen till 200 tusen kronor.
Lektor Bergman förordade en höjning af summan till 150 tusen kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Visby domkapitel

har instämt med kyrkomötet i frågan om borttagande af dopfrågan »Barn, vill du till denna tro varda döpt» ur kyrkans dopritual med hänsyn så väl till dopfrågans olämpliga form som de följder densamma visat sig i praktiskt afseende medföra. Biskop Anjou, som i detta domkapitlets utlåtande ej kunnat instämma, har häremot anmält reservation, som skriftligen kommer att af fattas.
— I kyrkomötets beslut om rätt för vissa fångpredikanter att utom förslaget få hos k. m:t söka regala pastorat har domkapitlet instämt
— Angående komiterades förslag om reglering af oregelbundenheter i rikets ecklesiastika indelning har domkapitlet gillat hvad vederbörande församlingars kyrkostämmor derom yttrat.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Störande uppträde vid begrafning.

Från v. pastor O. Olofsson i Klinte har till domkapitlet inkommit anmälan om, att han, som 21 sistl. November tillsammans med klockaren samt skolläraren Stengård infann sig å kyrkogården för att jordfästa liket efter arbetaren J. P. Hemmingsson, som ända till sin död tillhörde statskyrkan, af en person från Fröjel vid namn Gustaf Sandström, som uppgifves vara baptist, blef hindrad deri från på det sätt, att Sandström tillika med några medhjelpare skyndsamt nedkastade jord öfver den i grafven nedsatta kistan utan att någon psalmsång inledde förrättningen. Pastorn blef derefter af nämde Sandström med en afvisande åtbörd bortvisad från grafven, hvarifrån han också med de fleste der närvarande aflägsnade sig, sedan han med några ord uttalat sig mot detta, såsom det synes, olagliga beteende, yttrar pastor i sin anmälan. Detta uppträde väckte stort uppseende och förargelse ej allenast bland de vid grafven närvarande utan äfven inom hela församlingen. Frågan är, säger pastor, om lagen är sådan, att den icke kan lemna skydd åt medlemmar af vår församling utan att de äfven efter döden kunna på sådant sätt prisgifvas åt fanatiske partimakares godtyckliga åtgörande.
Nämnas bör att den aflidnes dotter, som är baptist, åtföljd af ofvannämde Sandström, sökt pastor för att anmäla dödsfallet, men då ej träffat pastor, för hvilken dödsfallet sedan anmälts af Sandström ensam, som då upplyste, att någon jord: fästning ej kunde komma i fråga, enär hän ej kunde gilla den efter statskyrkans ritual; statskyrkans jordfästning vore enligt hans åsigt ett missbruk af Guds namn och således ett brott mot andra budet.
Domkapitlet har hos k. m:ts befallningshafvande begärt förordnande af aktor i målet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Prestexamen

aflades i onsdags af s. m. kand. Oskar Jakobson, som igår hemma hos biskop Anjou prestvigdes.
Till v. pastor i Burs under den tid doktor Lyth vistas vid riksdagen har ofvannämde Jacobsson förordnats.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Fole socken: födde 11; döde 4; inflyttade 47; utflyttade 36; folkmängd 31 December 470; ökning 18.
Lokrumme socken: födde 15; döde 6; inflyttade 87; utflyttade 43; folkmängd 31 December 3899; ökning 8.
Östergarns socken: födde 16; döde 13; inflyttade 18; utflyttade 27; folkmängd 31 December 717; minskning 6.
Gammalgarns socken: födde 12; döde 9; inflyttade 15; utflyttade 21; folkmängd 31 December 464; minskning 38.
Ardre socken: födde 11; döde 10; inflyttade 21; utflyttade 84; folkmängd 31 December 500; minskning 12.
Vamlingbo socken: födde 19; döde 8; inflyttade 45; utflyttade 39; folkmängd 31 December 744; öknivg 17.
Sundre socken: födde 4; död 1; inflyttade 18; utflyttade 12; folkmängd 31 December 235; ökning 9.
Rute socken: födde 9; döde 7; inflyttade 20; utflyttade 44; folkmängd 31 December 660; minskning 22.
Fleringe socken: födde 7; döde 8; inflyttade 17; utflyttade 33; folkmängd 31 December 372; minskning 17.
Bunge socken; födde 9; död 1; inflyttade 34; utfyttade 30; folkmängd 31 December 495; ökning 12.
Gothems socken: födde 9; döde 2; inflyttade 18; utflyttade 31; folkmängd 31 December 625; minskning 6.
Norrlanda socken: födde 8; döde 8; inflyttade 12; utflyttade 21; folkmängd 31 December 806; minskning 4.
Roma socken: födde 9; döde 10; inflyttade 68; utflyttade 81; folkmängd 31 December 499; minskning 14.
Björke socken: födde 4; död 1; inflyttade 16; utflyttade 26; folkmängd 31 December 202; minskning 7.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Strandningen å Salvoren.

Sjöförklaring aflades igår af styrmannen å förolyckade tyska ångfartyget »Prima» Tomas Thomsen; förklaringens öfverensstämmelse med verkliga förhållandena beedigades af de sju man af besättningen, hvilka lyckades rädda sig i land.
Af förklaringen, som var afgifven på både tyska och svenska språken, framgick, att ångaren, som väl bemannad och utrustad 2 dennes afgick från Riga, följande dag kl. 4,15, e.m., sedan Holmuddens fyr å Fårö observerats, under disigt väder med full fart törnade på Salvoren. Orsaken till grundstötningen angafs vara den starka strömsättningen. Maskinen slogs genast back, hvarvid propellern stötte mot sten, så att fartyget ej kunde komma loss. Undersökning vidtogs genast för att utröna, om fartyget tagit någon skada, men ingen läcka upptäcktes.
Kl. 9 samma dags afton utkom lifräddningsbåten från Fårön till strandningsstället och qvarlåg vid fartyget omkring on timmes tid. Manskapet å räddningsbåten uppmanade kaptenen och besättningen att lemna fartyget och medfölja till land samt upplyste de skeppsbrutne, att det var förenadt med fara att qvarstanna, men ingen ville lemna fartyget, emedan detsamma då ännu var tätt. Med räddningsbåten afsände kaptenen ett telegram till Visby med begäran om bergningshjelp.
Under natten till 4 dennes utbröt en stark storm, så att vågorna bröto öfver hela däcket; pumparne höllos hela tiden klara. Tidigt på morgonen hölls skeppsråd, då det beslöts, att alla skulle söka rädda sig i land i fartygets egna båtar, emedan räddningsbåten från land ej syntes till. Fartygets båtar gjordes i ordning.
och kl. 9,80 f. m. rodde på kaptenens order styrmannen, andre maskinisten och sex man af besättningen i fartygets lifbåt mot land och landade lyckligt kl. 11 f.m. i närheten fyren. Styrmannen uppsökte då räddningsmanskapet vid Skär och uppmanade det att med räddningsbåten begifva sig ut till grundet, men manskapet vägrade för den höga sjöns skull och de svåra bränningarne, som nu slogo öfver fartygets masttoppar; han bjöd manskapet 200 kronor (maskinisten uppgaf i onsdags den erbjudna summan vara 500 kronor) men erhöll samma vägrande svar. KIL. 4 em. drefvoen del mindre spillror från fartyget i land och ett par timmar senare fartygets Iåringsbåt kantrad.
Följande dag, 5 dennes, begaf sig räddningsbåten med styrman Thomsen ombord ut till grundet, då fartyget befans vara öfvergifvet af kaptenen och de återstående åtta besättningsmännen samt fartygets kronometer, journal och skeppsdokumenter borta. Senare på qvällen ankommo bergningsångarne Poseidon och Hero. men kunde för mörkret och den höga sjön ingenting företaga.
Med Poseidons kapten uppgjordes följan= de dag, 5 dennes, bergningskontrakt, som bestämde, att 30 procent af fartygets och den oskadade lastens värde samt 50 proc. af inventariernas och den skadade lastens värde skulle betalas för bergningen.
Den 7 dennes närmade sig Poseidon grundet, då man fann det strandade fartyget bräckt itu med förskeppet liggande långs sidan af akterskeppet.
Lotskaptenen Berggren fick derpå till styrmannen och den öfriga besättningen framställa en del frågor om nedannämda förhållanden. De: tillfrågade ansågo, att räddningsbåten mycket väl kunnat qvardröja vid fartyget till följande morgon, då fartygets egen båt begaf sig motland, men de visste ej, om kaptenen begärt räddningsbåtens qvarstannande, enär samtalet mellan denne och räddningsmanskapets förman egt rum nere i fartygets kajata. Både ljud- och ljussignaler hade gifvits från fartyget från kl. 4 till 8 på fredagsmorgon, men ingen båt från land kunde upptäckas göra försök att komma till de skeppsbrutne. De tillfrågade förklarade sig anse, att räddningsbåten hade kunnat utan fara begifva sig ut till fartyget på morgonen till kl. 8, men sedan hade det varit förenadt med lifsfara att gå ut; besättningens rodd mot land hade varit mycket farligare än en samtidig färd med räddningshåten till fartyget skulle hafva varit. Vid besättningens rodd till land måste alla krafter användas; deras båt intog dervid endast litet vatten och lade oskadd till vid land, der intet räddningsmanskap då påträffades. DÅ styrmannen uppmanade räddningsmanskapet att göra ett försök att komma till grundet, svarades”att på morgonen ett tre timmars fåfängt försök gjorts, men att båten måst återvända. Kl. 2 på middagen var räddningsbåten redan insatt -i sitt skjul, då styrmannen gaf öfverenskommen signal till ångfartyget, att någon hjelp från land ej varatt vänta. Räddningsmanskapets uppförande hade för öfrigt varit tillmötesgående mot de räddade.
Vidare upplystes att afståndet från fartyget till land utgör omkring 5 1/2 minuter, d. v. s. närmare en svensk landtmil.
Såsom tolk vid sjöförklaringens afgifvande tjenstgjorde tyske konsuln Karl L. Ekman.
Denna sorgliga händelse torde vara ett gif akt för vederbörande att till ett bättre ändra det i mindre tillfredsställande skick varande lifräddningsväsendet vid våra kuster. Lifräddningsmanskapets bristfälliga utrustning och materiel förmå ej att tillräckligt skydda äfven det modigaste manskap vid dylika utfärder till sjös under vintertiden. Utom dugliga båtar måste manskapet förses med vattentäta, kroppen fullt skyddande kläder, som ej genast blifva genomisade, för att kunna utföra sitt svåra värf. Derjämte bör detta manskap, som ofta har att kämpa den största kraft och uthållighet fordrande strider på hafvet, utgöras af ungt och fullt arbetsfört folk. Först då kan det med tillförsigt upptaga kampen med vågorna och rädda de skeppsbrutne från undergång.
Af fartygets räddade besättning afreste i dag med Sofia de sex matroserna.
Styrmannen och maskinisten komma ännu en tid att qvardröja härstädes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Förloradt.

En stickväska med rödt foder och inneliggande arbete borttappades torsdags eftermiddagen. Upphittaren torde mot vedergällning återlemna densamma till egaren, hvars adress uppgifvas å Gotlands Allehandas annonskontor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Dödsfall Per Niclas Bergström

Att Körsnären Riddaren af Kgl. Vasaorden herr Per Niclas Bergström, född den 12 Febr. 1813, stilla och fridfullt afsomnade lördagen den 5:te Januari 1884 kl. 11,10 e.m.; djupt sörjd och innerligt saknad af maka, barn, slägt och talrika vänner, tillkännagifves endast på detta sätt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.

Auktion vid Alfvene i Vallstena.

Genom offentlig auktion, som lördagen den 19:de innevarande Januari från kl. 11 f.m. förrättas vid Alfvene i Vallstena, låta hemmansegarne Hans Thomasson, Rå, och Anton Klintberg, Hägvalds, i samma socken, i anseende till utflyttniog i följd af laga skifte, till den mestbjudande försälja alla åbygnader, som äro uppförda på deras samfäldta hemman vid Alfvene, bestående af: bo ningshus af sten uuder brädtak, en flygelbygnad af sten under tegeltak, en magasinsbygnad och ladugårdsbygnader, hvaraf en del äro uppförda af sten och en del af trä under brädtak, samt ett tröskverksskjul och ett tröskverk.
Bygnuaderna utbjudas hvar för sig med förbebållen pröfningsrätt; och lemnas betalningsanstånd åt godkände inropare till den 1 nästkommande Oktober.
Hörsne den 8 Januari 1884.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Januari 1884
N:r 4.