Från sjön.

Från Helsingörmeddelas, att jakten »Eortense» från Falkenberg i tisdags afton förgäfves sökte komma in i hamnen: Styrmannen, som gick i en båt för att få en tågända fastgjord vid brohufvudet, föll i vattnet och drunknade. Först i onsdagsförmiddag blef jakten bjelpt in i hamnen. Ångaren »Saltholn» törnade vid inseglingen mot norrå hamnkajen, som blef icke obetydligt skadad.
— Under den svåra mnordostliga storm, som rasade i tisdags eftermiddag och derpå följande natt, dref i Helsingborg hemmahörande skonerien »Anudreas», kapten P. Jönsson, på Lässö nordvestref. Skonerten, som var på resa från Vestervik till Hartlepool med last af trä, tros komma att blifva vrak. — Under samma natt strandade likaledes Helsingborgsbriggen »Eleszar», förd af kapten J. Sonesson, utanför Grenaa. »Eleuzar», hvilken i likhet med »Audreas» inpeka le trilast, var stadd på resa från Björneborg i Finland till Valencia. Såvidt kändt är, har ingen man af de båda fartygens: besättningar gått förlorad.
— Under sistl. Oktober månad hafva 105 segel- och 16 ångfar:yg förolyckats.. Med afseende på nationaliteten voro af dessa 52 engelska, 15 tyska, 9 nordamerikanska, 9 franska, 8 norska, 7 italienska, 6 svenska, 4 holländska, 3 danska, 8 österrikiska, 2 portugisiska, 2 ryska och 1 spanskt fartyg. Bland segelfartygen äro 5 och bland ångfartygen 4, om – hvilkas slutliga öde ingenting är kändt.
— Göta kanal stänges för trafik nästa söndag.
— Ångaren Mariestad, kapten Johansson, kommande från Riga med last af råg till Stockholm, strandade natten till i fredags utanför Risinge (Mörbylåvga). Fartyget hade uthärdat 8 dygns storm i Östersjön och var nu utan proviant, vatten, kol samt ämnade angöra Kalmar för att proviantera m, m. Fartyget, som är tätt, kom flott följande natt utan assisteus och gick till Kalmar, sedan en del af lasten kastats öfver bord.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Arbetareföreningen

hade i söndags sammanträde, hvarvid till ordförande och v. ordförande nyvaldes urmakare Broberg och smedmästare Sandberg. Till ledamöter i styrelsen utsågos ånyo fabrikör Hellgren, handl. Johansson och fabrikör Hellman samt nyvaldes styckjankare Alfvegren; öfrige styrelseledamöter äro skräddaremästare Sandström och vagnmakare Lindell. Granskare blefvo bankbokhållare Pettersson, styrman Wah!bäck och skomakare Österberg med snickare A. Lindbom och trädgårdsmästare Christiansson till ersättare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Expropriationsmål.

Södra häradsrätten höll i lördags extra sammanträde för handläggning af väckt fråga om expropriation för Klinte landthamns räkning af 1 qva dratref 50 stänger jord, som af den s.k. Bornholmen vid Klintehamn tillhör 1/4 mantal Strands.
Sökanden företräddes af kronofogden i fögleriet, förordnad af k. m:ts befallnings hafvande, och jordegarn, fru Julia von Heland, född Krokstedt, af handlanden Krokstedt.
Jordegarens ombud motiverade i en aflemnad skrift ersättningssumman till 12,000 kronor förutom skadestånd till pyttjanderättsinnebafvare 1,425 kronor, grundande sig dess anspråk hufvudsakligaste på ett emellan jordegaren och be: mälde hr Krokstedt, hennes fader, upp: rättadt och numera visserligen utlupet men genom mundtlig öfverenskommelse ytterligare förlängdt kontrakt, hvarigenom Strands andel i Bornholmen till honom utarrenderats emot ett årligt arrende af 350 kronor.
Kronofogden företedde emellertid ett Svea hofrätts utslag, som frånkände hr K. rätt att af trafikant vid Bornholmen utkräfya någon ersättning, enär jordegarens dispositionsrätt öfver nämda holme genom ett länsstyrelsens laga kraft vunna utslag af år 1804 blifvit med hänsyn till trafiken der väsendtligen begränsad, och bestred att förberörda kontrakt finge läggas till grund för den skäliga expropriationsersättning, hvars bestämmande kronofogden för sin del ville öfverlemna till den särskilda nämd, som borde utses. Sedan domstolen förklarat sig icke tillkomma att afgifva af jordegareombudet påkalladt yttrande öfver hans anspråk, att förenämda kontrakt skulle läggas till grund för ersättningens bestämmande, utsågs den dertill afsedda särskilda nämden sålunda:
Kronofogden föreslog: handlandena R. Snöbohm och K. Smitterberg, förste lantmätaren Jakobson samt kommissionslandt: mätarne Cedergren, Arnelius och Warfvinge, och jordegarnes ombud: kommissionsland mätaren Fegreus, fanjunkaren Kablström, kronolänsmannen <Eneman, handl. Aug. Nyberg samt nämdemännen O. R. Pettersson, Liffride, och Ol Pet: tersson, Burge. Rätten & sin sida nämde: kapten Facht, f. riksdagsmannen Norrby samt -hemmansegarne V. Christiansson, Sicklings, samt Gustaf Pettersson och Olof Vallin, Valla.
Af dessa uteslötos af jordegarens ombud: förste landtmätaren Jacobsson, kommissionslan dtmätaren Cedergren, handl. Smitterberg och hemmansegaren Gust. Pettersson, Valla, och af kronofogden: kommissionslandtmätaren Fegreus, fanjunkaren Kahlström, nämdemannen Petters: son, Liffride, och hemmansegaren Vallin, Valla.
Målets vidare behandling utsattes till 1:a rättegångsdagen vid vårtingets 3:e eammanvträde.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Köpmansgillet

hade i förgår sitt års: sammanträde som var besökt af ett 60 tal af gillets ledamöter. Till gillets ord förande utsågs ånyo konsul R. Cramér, hvarjämte handlandena G. T. Hägg och J. O. Hederstedt nyvaldes till direktörer; de valde direktörernas ersättare blef handlanden T. Klingwall. Till sekre terare omvaldes f. handlanden A. Calissendorff, som i 28 år innehaft denna befattning inom gillet. Hrr R. Wallér och R. Löfving omvaldes samt handlanden N. Nilsson nyvaldes till granskare. Några nye medlemmar blefvo denna gång ej intagna i gillet.
Af gillets pensionsfond, som för närvarande uppgår till omkring 114 tusen kronor, beslöt gillet att 22 dennes utdela i pensioner 5,708 kronor, hvarjämte af Gajzlianaka donationsfonden, uppgående till 3,000 kronor, 10 gratial å 18 kronorsamt af Klingwallska donationsfonden, utgörande 1,000 kronor, 3 gratial å 20 kronor samtidigt komma att utdelas.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Tornspiran på S:t Karin

har, som bekant, riksantiqvarien önskat borttaga för att med framgång kunna genomföra en tillämnad genomgående reparation af den märkliga ruinen. Stadsfullmäktige upplyste i sin svarsskiifvelse i detta ämne, att spirans tillvaro inuvarande stund icke grundar sig på något direkt öfverlåtande till staden, utan på häfd. Uti sitt genmäle på denna skrifvelse yttrar riksantiqvarien bland annat:
»Då icke blott tornspiran, utan äfven de till hennes uppbärande uppförde murar äro ytterst missprydande, ämnar jag, i sammanhang med vidtagande af andra åtgärder, som bafva syftet att försätta S:t Karins ruin i ett prydligt och för framtiden betryggande skick, hos k. m:t göra framställning om borttagande af tornspiran och de för hennes skuld tillkomna murarne.
Med afseende på den i stadsfullmäktiges skrifve\’se intagna historiken vill jag endast påpeka, att skilnad måste göras mellan tornet före och tornet efter år 1685. Det torn, som omtalas 1560, 1598 och 1683 var helt visst den takryttare, som antagligen från början funnits å klosterkyrkan. När denna blifvit så bristfällig, att urverk och klockor måst borttagas, lät staden uppföra de missprydande murarne och den tornspira, som, gång efter annan reparerad, ännu finnes i behåll till ruinens vanprydnad. Om staden för nybygnaden år 1685 erhållit något bemyndigande, nämpes icke i stadsfullmäktiges skrifvelse och något sådant har sannolikt ej gifvits.»
Vidare önskas i sistnämda skrifvelse, som igår af stadsfullmäktige sändes till drätselkammaren, åläggande för staden att borttaga det trästängsel, som afskiljer nyssnämda kyrkas vestliga del, äfvensom af stängslet mellan våghuset och ruinen. Riksantiqvarien Hildebrand, som icke synes fullt belåten med stadsfullmäktiges förra skrifvelse i ämnet, slutar sitt anförande med följande ord:
»Jag är tacksam för det erkännande, stadsfullmäktige uttalat af min omsorg för bevarande af Visby medeltidsminnen. Jag vore än mer tacksam, om detta erkännande uttalade sig i villigt tillmötesgående från stadens sida, i ett verksamt främjande af det ansvarsfalla uppdraget att åt de märkliga ruinerna egna all den omvårdnad som erfordras, hvilker omvårdnad måste gälla icke allenast derag bevarande åt framtiden, utan ock borttagandet af allt det, som kan hindra dem att framträda så prydligt, som nuvarande omständigheter medgifva.»

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Stadsfullmäktige

hade igår sin sista sammankomst för året, hvilken varade i fyra timmar och bevistades af landshöfding Poignant. Fullmäktiges ordförande helsade hr landshöfdingen välkommen samt yttrade, att det vore fullmäktige kärt och angenämt att få se hr landshöfdingen närvara vid deras förhandlingar.
— Af drätselkammaren tillstyrkta infästeansökningar å öster om staden belägna stadsjordstomten nr 83, tillhörig bäradsskrifvare Bergman, och å stadsjordstomten. nr 63, i Klinterotens 3:dje qvarter, tillhörig snickare J. P. Sjöström, biföllos af fullmäktige.
En af grosshandl. Axel Ekman gjord ansökan om infäste å firman J. V. Klint: berg & k:i förut tillhöriga tomter beviljades likaledes.
— En från stadens fältskär inkommen förteckning öfver de personer, som af ho nom kostnadsfritt blifvit skötta, blef på förslag af doktor Bolling remitterad till stadsläkaren.
— Flere husegare vid Nikolaigatan anhöllo skriftligen, att fullmäktige måtte uppdraga åt drätselkammaren att försätta gatan i trafikabelt skick. Ärendet hänsköts till drätselkammaren.
— Planteringsgillets ansökan om ett bidrag af 500 kronor för nästkommande år bifölls.
— På förslag af major Ihre anslogo fullmäktige ett tusen kronor till skyddande af promenaden efter stranden norr om fiskläget mot hafvets åverkan. Hamndirektionen fick i uppdrag att på billigaste och lämpligaste sätt låta utföra arbetet.
— En långvarig, liflig och delvis varm öfverläggning uppstod vid uppgörandet af inkomst- och utgiftsstaten för nästa år med anledning af hr Jeurlings yrkande på nedsättning i uttaxeringen. Han erinrade, att spritbolagets vinst för innevarande år utgjorde 23,920 kronor. \’Af denna skall, som bekant, staden uppbära tre femtedelar, som i staten upptagits med endast 12,199 kronor, beroende minskningen derpå, att till bolagets reservfond öfverförts 15 procent af vinsten med 3,588 kronor. Genom dessa afsättningar år efter år till reservfonden hade denna i närvarande ögonblick vuxit till 30,348 kronor, under det aktiekapitalet utgjorde 40 tusen kronor. Då emellertid enligt bolagsordningens föreskrift vederbörandes samtycke» fordrades till nyss nämda afsättning till reservfonden, och då vederbörande härvidlag icke kunde vara andra än landsting, hushållningssällskap och stadsfullmäktige, hvilka författningsenligt skola dela vinsten, samt då slutligen stadens finanser och . debetsedlarnes siffror vore af beskaffenhet att mana till möjliga besparingar, så yrkade han, att fullmäktige skulle hos bolagets styrelse anmäla, att de gjorde anspråk på sin andel af vinst medlen oafkortad, hvaraf blefve en följd, att bland inkomsterna bränvinsmedlen borde beräknas till 14,352 kronor, hvarige nom den föreslagna uttaxeringen för nästa år kunde minskas med 2,952 kr.
Detta förslag motsatte sig hr Bergman. Han tviflade på att detta sätt vore lämpligt. Bolaget egde bygnader och lager, som, om de plötsligt skulle realiseras, kanske icke inbragte det värde, hvartill de nu vöre upptagna. Man borde se till, att aktieegarne vore betryggade. Han trodde, att de skattsky.dige tåligt skulle bära en förhöjning i sk: tten med vissheten om att den icke tillkommit för pågot obehöfligt ändamål.
Hr Jeurling invände härpå, att den ifrågasatta besparingen icke vore så all deles obetydlig, då den utgjorde omkring 14 öre på hvarje bevillningskrona. Ansåg det hvarken klokt, billigt eller rättvist att öka debetsedlarne endast för ett sådant ändamål som att höja ett bolags reservfond, hvilken befunne i ett så ovanligt gynsamt förhållande till aktiekapitalet, att den utgjorde öfver 75 procent deraf.
Talaren kände för sin del icke något enda nu existerande bolag, som kunde uppvisa en så betryggad ställning. Att vid en realisering en värdeminskning kunde uppstå, ville han icke bestrida, men han tillät sig betvifla, att denra kunde komma att gå så långt, att endast 25 procent skulle återstå. Detta vore för öfrigt en sak, som strängt taget här icke borde tagas i betraktande, tyjstadsfullmäktige hafva att bevaka stadens allmänna intressen och icke ett enskildt bolags, icke ens om åtskilliga bland fullmäktiges ledamöter vore delegare i detsamma.
Med hr Bergman instämde i bufvudsak br Hellgren, som dock icke ville motsätta sig att någon minskning gjordes i der bittills brukliga afsättningen, hvaremot hrr Ihre, Kolmodin, Hederstedt och Valdenström principielt instämde med br J. Åtskilliga bland talarne yttrade sig under öfverläggningen flere gånger. Hr Kolmodin väckte ett medelförslag, att afsättnin gen till reservfonden tillsvidare skulle utgöra 5 i stället för 15 procent, och sedan br Jeurlinog m.fl. förevat sig härutinnan, vardt detta fullmäktiges beslut. Den öknirg i inkomster, som derigenom uppkommer för staden, utgör för nästa år 1,435 kronor.
— Uttaxeringen för år 1884 belöper sig till 72 tusen kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 9 December, jakten Teodor, Tofften, tegel, Klinte; 10 December, skonerten Hyon, Pettersson, S:t Ybes, salt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Dödsfall Margareta Christina Lyth

Att framl. kyrkoherden i Vamlingbo Lars Larsson Lyths efterlemnade enka fru Margareta Christina Lyth, född Lindberg, stilla afled i Visby den 7 Dec. 1888 i en ålder af 88 år, 9 mån. 8 dagar; varder deltagande slät och bekanta endast på detta sätt tillkännagifvet.
Sv. Ps.-b nr 360, v. 4 och 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Födde och Döde i Visby.

Brefbäraren J. H. Vinqvists son, tunnbindaren Nils Hanssons dotter, sjökapten M.
Kindbergs son, arb. J. N. Nordgrens dotter.

Döde:
Flickan Ellen Maria Sofia Lindbom 1 månad och 6 dagar, gossen Johan Törnqvist & månader.

Vigde:
Snickaren Karl Julius Viktor Ljungberg och Julia Augusta Effert, konstapel Karl O.
fran och Amanda Kristina Karolina Eklöf.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.

Som k. m:t genom nådigt bref den 28

västlidne September förklarat det vid auktion den 10 nästförotgångne Augusti för försäljning af indragna hospitalslägenheten Burgängen om 182 qvadratref 42 qva dratstänger i Enodre socken och Gotlands norra härad afgifna högsta anbudet icke vara antagligt och anbefalt ny auktion för denpva lägenhets försäljning, kommer gevom auktion, som lördagen den 29 nästkommande December kl. 12 på dagen förrättas, såväl inför k, m:ts befallningshaf vande här & landskontoret som ock af kronofogden i Gotlands norra fögderi i Endre sockenstuga, ifrågavarande krono lägenhet att till försäljning utbjudas på följande, af kungl. Domänstyrelsen stadgade vilkor:
att lägenheten får tillträdas den 14 Mars1884 i det skick, den då befinnes, hvarvid köparen inträder. i de rättigheter och skyldigheter, k. mit och kronan egt till den arrendator eller brukare, som vid samma tid afträder lägenheten; att köpeskil lingen, för hvars behöriga erläggande bör vid auktionen aflemnas en af minst två personer, en för bägge och bägge för en, ingången samt bevittnad och till vederhäf: tigheten af konungens befallningshafvande eller vederbörande domare styrkt borgen såsom för egen skuld, skall betalas vid tillträdet, dock att köpare, som sådant åstundar, skall ega att, efter derom vid auktionen gjord anmälan, i länets ränteri isbetala. köpeskillingen under loppetaf sex år med en sjettedel årligen; börande i så: dant fall första sjettedelen betalas vid till: trädet samt hvar och en af de återstående sjettedelarne sedermera vid midfastan hvarje år; att högsta anbudets antaglighet kommer att underställas: k. m:ts nådiga pröfning; att försäljningen eger rum utan förbehåll :af någon kronotionde\’ eller sådan grundränta, som utgår endast af krono: skatteegendomar; att köpebref utfärdas, så snart: köpeskillingen blifvit erlagd eller, i händelse köparen, på sätt ofvan är sagdt, förklarat sig vilja inbetala densamma un: der sex års tid, första sjettedelen deraf blifvit betald och för återstoden aflemnad behörigen bevittnad skuldförbindelse, å hvilken minst två vederhäftige personer; en för bägge och bägge för en, tecknät bor gen såsom för egen skuld; att sedan köpe bref meddelats, lägenheten kommer att i jordeboken upptagas: under titel allmänt frälse med de skyldigheter till kronan, som frälselägevheter enligt författningarne ålig-& med undantag af kronotionde; samt att köparen ensam skall vidkännas lagfarts- och andra med köpet förenade kostnader.
Visby Landskontor den 29:Oktober 1883.
E. POIGNANT.
Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 December 1883
N:r 99.