Dalhems bollklubb hade i söndags till Dunegårda äng inbjudit såväl Visby- som Vänge-klubbarne, Visbyborna, omkring ett 30 tal, som vid 12 tiden afreste från Visbys anlände till Dunegårda kl. 1/2 4, derifrån de genast under sång aftågade till den närbelägna ängen, som onekligen är en af de vack raste man kan se. För den händelse Jäpiter pluvins skulle vilja hafva ett ord med i laget, var i midten af ängen uppfördt ett större tält, klädt mod grönt och af ansenliga dimensioner. Här önskades gästerna välkomna af en af värdarne, hem: manseg. Hansén, och, sedan kaffe inmundigats, börjades genast pärken och varpan, hvari både gammal och ung med lif deltog. Under den gladaste sinnesstämning och under oupphörligt tillopp af allmoge tillbragtes eftermiddagen med pärk, skålar, såvg och folklekar, så att på den vidsträckta slätten tedde sig ettgladt och rörligt folklif, hvilket fortfor ända tills dagens drott, som hela eftermiddagen lät se sitt blida anlete, abdikerat och månen med sitt fulla sken stod midt på himlahvalfvet. Först då samlades deltagarne i tältet, der supé var framdukad, dervid bland annat godt vankades kräftor, fångade i den på ena sidan om ängen flytande ån. Efter ytterligare några tal, hvaribland särskildt må nämnas ett på ren gotländska af hemmansegaren Thonell, och sedan ett effektfullt fyrverkeri afbränts, anträddes närmare midnatt återfärden till Du: negårda, derifrån Visbyosorna genast be gåfvo sig på hemvägen.
Att festen i allt var lyckad och säkerligen skall qvarlemna ett gladt minne hos såväl deltagarne som hos den närvarande allmogen, kuade man tydligen se på allas anleten. Glädjande var det äfven att se, det allmogen åter börjar fatta håg förde gamla gotländska folklekarne och allt mera lär sig inse, att det ej är mera ondt uti att tillbringa en vacker söndagseftermiddag i Guds fria natur med oskyldigt bollspel, än att sitta sysslolös i hemmet.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 Augusti 1884
N:r 63.