Dag: 24 januari 2023

Visby rådhusrätt.
I mordbrandsmålet mot häktade korffabrikören Lars Hansén och f. artilleristen Fer Hansson Flygare hölls i dag å länsfängelset slutransakning, som leddes af magistratssekreterare Herlitz med rådman Tiberg och kapten Valgrén såsom bisittare i rätten.
Ordföranden framstälde till Hansén, om han ej nu, innan målet öfverlemnades till dom, kände sig manad att afgifva en öppen och ärlig bekännelse, hvarigenom domstolen, om uppriktig ånger visades, kunde mildra straffet.
På denna uppmaning iakttog Hansén ett par minuters tystnad, hvarunder han under synbar inre strid tycktes öfverlägga med sig sjelf. Slutligen utbrast han med tillkämpadt lugn: Nej, jag har intet att erkänna. Jag är oskyldig för min del, Äfven Flygare vidhöll allt hvad han förut uppgifvit.
Två vittnen berättade, att Hanséns hustru, då varorna såväl från vinden som från nedra våningen efter branden utburos och lades på ett åkdon för att fraktas utom staden, yttrat, då vittnena hemstält, om ej något af varorna kunde användas: »Nej, i Stockholm kan jagej sälja dem, då kommer polisen tvärt öfver mig. och gjorde beslag, de äro ju alldeles förstörda, För eget behof vill jag ej heller använda dem». Vittnena intygade derjämte, att Flygare redan: tidigt på morgonen efter branden yttrat vid polistörhöret, att Hanséno vid 8-tiden på qvällen samma dag branden egde rum omtalat för honom, att tvänne i målet förut hörda vittnen samma afton besökt Hansén, under det Flygare låg och sofi Hanséns bostad. Denna uppgift ansåg åklagaren vara follt bevisande för att Hanséa farit med osanning, då han yttrat, att han ej hade vetskap om att Flygare varit i hans hem efter kl. 4 på sagda afton; Flygare, som under sjelfva branden togs i förvar af polisen, hade sedau af ingen annan kunnat erhålla upplysning om nämda besök.
Åklagaren öfverlemnade derpå målet till rättens pröfning samt afgaf skriftligt affattade slutpåståenden, hvari ganska klart och kraftigt framhöllos alla de mot de åtalade talande omständigheter och bevis. På Hansén yrkade han ansvar för mordbrand, enär enligt åklagarens åsigt det blifvit styrkt, att Hansén gjort sig skyldig till detta brott. Hvad Flygare beträffade stödde åklagaren sitt ansvarsyrkande mot honom för delaktighet i brottet på följande omständigheter: \”hans råd till Hansén att tndra brandförsäkringsbrefvet och att vänta med brauden någon tid efter denna ändring, för att ej misstankar kunde uppstå; hans löfte att ej förråda Hanséns mordbrandsanläggning; hans vistande i Hanséns bostad, sedan han anmält saken för åklagaren, och hans utsago, att branden ej skulle hafva inträffat, om han ej återkommit till Hansen; baus bortgång från Hansén först då gatan var folktom samt hans tydliga afsigt att genom sin anmälan till åklagaren uttfå belöning. Åklagaren framhöll vidare, att han icke, då anmälan kom från Flygare, hvars märkvärdiga föregånde uppträdande här i samhället ej var egnadt att ingifva förtroende för hans utsagor synnerligast då det gälde en dylik angifvelse mot Hansén, hvars advokat i evt tjufmål Flygare varit och hvars biträde i affären han ännu då var, ansett sig kunna eller böra vidtaga andra åtgärder än hvad som skett.

Flygare bestred åklagarens ansvarsyrkande. Han hade aldrig rådt Hansén att anstifta mordbranden. Han öfverlemnade äfven målet samt yrkade att blifva frikänd och genast försatt på fri fot.
Hansén bestred allt hvad i målet förekommit mot honom och anhöll att blifva fri.
De häktades begäran att sättas i frihet afslogs af rätten, som till annan dag uppsköt utslagets afkunnande.

Kyrkoherde mot tjenstehjon. — Kyrkoherden F. Ö. Köhler i Hejnum yrkade vid Gotlands norra häradsrätt ansvar å husbonden O. Lind ström och dennes dotter, Olivia, hvilken sistnämda tagit tjenst- hos Köhler, men sedermera derifrån afvikit, och å Lindström, för det han mot Köhlers iörbud egenmåktigt athämtat och bortfört sin bemälda dotter.
Häradsrätten trikände Lindström från ansvar, men dömde Olivia att böta 30 kr., återbetala städja m. m. och utgitva rättegångskostnad,
Köhler besvärade sig i hofrätten, yrkande Lindströms fällande, men har häradsrättens utslag blifvit faststäldt.
Såsom skadliga för helsan hafva två tunnor strömming, tillböriga hustru Matilda Vinberg från Lickershamn i Stenkyrka, samt ett parti böckling, tillhörigt hustru Maria Björklund från Busarfve i Gothem, tagits i beslag af Stockholms helsovårdspolis. De skämda varorna höllos till salu å Kornhamnstorg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Oktober 1884
N:r 82.