Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Tillkännagifves att vår ende, lille oförgätlige son, Karl Harald Emanuel stilla afled i Visby den 24 November 1884 kl. 7,80 t.m., i en ålder af 10 månader; djupt och innerligt sörjd af oss.
Emma och Karl Nilsson.
Sv. Ps. 345.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 november 1884
N:r 95.
Visby rådhusrätt.
Slagsmålet utanför stadshotellet. I detta förut omnämda mål mellan handlanden Karl Lundin och bagare J. Lindbom hördes igår ett af Lindbom åberopadt vittne, som från ett fönster iakttagit, att slagsmål egt rum, men ej hade kunnat se hvilka slagskämparne voro. Vittnet hade sett tvänne personer ligga omkull på gatan samt intygade, att slagsmålet under högljdda rop och skrik pågått närmare två timmar.
Målet uppsköts för vidare utredning.
För våld mot kapten H. Lindström har, såsom förut nämts, f. artilleristen Frans Rudolf Axel Öman varit åtalad. Ett vittne intygade igår, att svaranden tilldelat kapten L. ett så häftigt slag, att L. fallit baklänges till marken. Öman hade derpå springande flytt uudan, men upphunnits bc fasttagits af tvänne poliskonstaplar. Svaranden nekade fortfarande för våldet, oaktadt ett andra vittne, som sett kapten L. falla ikull men i iakttagit, om något slag utdelats, berättade en del för Öman graverande omständigheter. Åklagaren erhöll uppskof för flere vittnens hörande. Öman förklarade, att de vittnen, han ämnat åberopa, afrest från orten.
Konkursansökan mot handlanden Lars Bachér återtogs af handlanden G. T. Hägg på grund af anhållan af Bachér om fyra veckors uppskof för att möjligen söka uppgörelse med sökanden. Rätten lät härvid bero och förklarade äre et förfallet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
Det var en gång, för flere hundra år sedan, i Visby — såsom sägner gå och gamla krönikeböcker förtälja — en ytterst fåfäng och för prål fallen ung qvinna, som åt sin klädsel egnade all sin tid och allsin omsorg. Att öfverträffa alla andra qvinnor i yttre ståt, var ständigt hennes innersta åtrå.
Tidigt en helgdagsmorgon hade hon på det sorgfälligaste klädt och smyckat sig, för att gå i Guds hus. Men innan hon begaf sig dit, skickade hon sin piga för att se efter, om det i kyrkan fannes någon qvinna, som vore grannare än hon.
Pigan återkom och förmälde, att der fans en, som var vida mer ståtlig och skön.
Nu skyndade sig den högmodiga qvinnan att framleta ännu flere dyrbarbeter och smycken, med hvilka bon utpyntade sig. Då detta var gjordt, sände hon pigan ånyo åstad: hon ville veta, om hon icke nu kunde i prakt och prydlighet åtminstone täfla med den sköna okävda i kyrkan.
Men pigan återkom och försäkrade, att det helt säkert icke stode i mensklig makt att blifva så ståtlig, som den okända var.
Då upplågade den högfärdiga qvinnan afförbittring och lofvade sig och allt sitt gods åt afgrundens furste, om han ville göra henne mer härlig och skön, än alla andra qvinnor.
Knappast hade hon gjort det hemska löftet, förrän en underbar glans göt sig öfver hela hennes gestalt. Hennes drägt och smycken skimrade och strålade i en rentaf förtrollande prakt. Och stolt i hågen vandrade hon åstad; men när hon framkom till kyrkan, var messan redan slut och allt folket gånget derifrån.
Bedröfvad återvände hon till hemmet.
På återvägen kom Hin onde henne till mötes, grep henne vid armen, ryckte henne med sig och satte henne såsom fånge i en utanför stadens södra port belägen grotta.
Många år derefter lekte en dag tvänne gossar i närheten af grottan. Af nyfikenhet inträngde de der och långt derinne fingo de se en fager jungfru, som satt vid ett bord, kammande och rensande håret på en äldre man, hvars hufvud hvilade på hennes knän.
Vid gossarnes ankomst vaknade mannen och sporde dem, hvarför de kommit? Af förskräckelse vågade de icke yttra ett endaste ord till svar. Men han uppmanade dem att säga, hvad helst de önskade, och genast skulle deras önskan blifva uppfyld.
Då fattade de mod och begärde att få den granna silfverpokalen, som stod på bordet.
Den unga qvinnan, som hittills suttit tyst, utbrast nu:
»I olycklige, som utvalt bvad snart skall blifva edert förderf! Om I haden begärt min befrielse, skulle det hafva gått er väl. Denna bägare skall vålla eder död,»
Men gossarne skyndade bort med den erhållna gåfvan.
Någon tid förut hade hos en af stadens borgmästare — den mäktiga hansestaden bestod sig på den tiden tvänne sådana — en dyrbar silfverpokal blifvit bortstulen. Den återfans nu hos omförmälde gossar, hvilka häktades såsom tjufvar, och då ingen ville sätta tro till deras berättelse om åtkomsten af bägaren, dömdes de till döden och blefvo hängde i den stora galgen på berget norr om staden.
Lärge sedan bar den omtalade grottan, som i krönikorna kallas Jungfruhålan, instörtat och ramlat tillhopa eller blifvit igenfyld, ty ingen kan nu mer anvisa stället, der den varit belägen.
Ej heller vet sägnen något vidare om den unga, olyckliga qvinnan och hennes sällskap i den underjordiska fängelsehålan. Men så mycket kan man väl förstå, att när medeltidens krönikeskrifvare upptecknade denna sägen, ville de åt sin tid och åt kommande tiders lumpna flärd gifva en allvarsam varning.
Familj-journalen.
C. J. Bergman.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
Bergningsångaren Poseidun, kapten Evoriöf, ankom i förgår till Slite från Bergqvara.
— Vid Falulden 31 sistl. oktober strandade norska barkskeppet »Balder», kapten Sörensen, sönuderslogs 16 dennes. Ena del af isventarierna och proviauten samt 50 tolfter plank och 600 st. bjelkar hade förut ilandbergats. Återstoden af lasten har, sedan fartyget sönderslagits ilanddrifvits långs efter kusten samt bergats.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
i dag å landskansliet inropades M. A. Bergströms 21/32 mantal Sudergårda i Hellvi, värderadt till 20 tusen kronor, af D. B. V:s sparbank för 8 tusen kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
har vår trakt från och med natten till gårdagen iklädt sig. I förgår qväll började snö falla, och igår morgse var marken betäckt med fotsdjup snö. Natten till gårdagen och till i dag rådde rätt stark köld, 7 till 8 grader. I dag vid middagstiden visade termometern två köldgrader.
Ett ypperligt slädföre är rådaude i staden och dess omnejd.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
vid Visby navigationsskolas maskinistafdelningen för Angfartygsbefälhafvare hafva anmält sig såsom sökanda lärovverksadjunkten G. F. Hallenberg, som sedan 1877 såsom tillförordnad bestridt nämda tjenst, och läraren i navigationsafdelningen vid härvavande navigationsskola Hj. Bolin.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
hitkommer i öfvermorgon och intager omedelbärt derpå sina vinterturer.
— Ångfartyget »Visby» viuterlägges härstädes efter sin hitkomst från Stockholm 30 dennes. Äfven »Gotland» intager sitt vinterqvartér i Visby, och blir dess resa hit från Stockholm 2 December den sista för året.
Ångfartyget »Arla» gör sin sista resa för året härifrån Visby 2 December.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
för postföringena på Gotlands landsbygd kommer att tilllämpas från och med 25 November. sedan den postkungörelse, som på annat ställe i tidningen återfinnes, redan var uppsatt, har nämligen ankommit telegram från poststyrelsen med anmodan att från sagde dag tillämpa vintertabellen äfven för posterna till Kräklingbo, Katthammarsvik, Ljugarn, Burgsvik och Ronehamn samt de under Hemse lydande stationer.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.
under sistlidne Oktober månad, jämrörda med inkomsterna under samma månad de fem senaste åren, visa:
Inkomsten från innevarande års början uppgår till 64,982 kronor 89 öre, hvilket belopp med 2,817 kronor 39 öre öfverstiger inkomstsumman under näst föregående års tio första månader.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 november 1884
N:r 94.