Månad: januari 2023

Fyra månaders tjenstledighet har apotekare K. J. Marelius erhållit.
— Under sagda tid förestås Visby apotek af apotekare S. Ljungberg.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juli 1884
N:r 55.

kommer att för nästkommande läsår anställas vid Visby högre allmänna läroverk.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juli 1884
N:r 55.

med fastlandet understödjes varmt af hushållningssällskapet, som vid sitt sammanträde i lördags beslöt ingå till k. m:t med en framställning, förordande det förslag, som af länsstyrelsen förut afgifvits.
Sällskapet säger sig dervid hafva med bekymmer funnit, hurusom hvarken landtbruket eller andra näringar på Gotland äro stadda i det jämna framåtskridande, som i andra delar af riket synes ega rum.
Uti länsstyrelsens embetsberättelse för åren 1876—1880 uttalas det omdöme, att välmågan hos allmogen, särdeles i närheten af Visby, i hög grad nedgått. Detta omdöme, hvars riktighet ej lärer kunna jäfvas, torde få anses ega giltighet äfven i fråga om den tid, som förflutit efter nämda femårsperiod. Vid sådant förhållande och då den ojämförligt största delen af öns jordegendom tillhör allmogen, kan jordbruket, som härstädes i måhända högre grad än å andra orter i riket utgör hufvudnäringen, svårligen anses ega den utveckling, som bort kunna påräknas såsom en följd af öns gynsamma klimat, goda jordmån och andra naturliga förmåner.
Hvad öfriga näringar angår, spörjes en allmän klagan, att äfven de gå snarare tillbaka än framåt. Kändt är ock, att af de mycket få aktiebolag, som här bildats för industriella ändamål, flere af de mera betydande under de senaste åren nödgats inställa sin verksamhet.
Orsakerna till det ekonomiska betrycket äro utaa tvifvel af flere slag. Den kanske vigtigaste, den som först framställer sig för tanken, är den i viss mån af naturförhållanden beroende bristen på tillräckliga samfärdsmedel till underlättande af varuomsättningen och persoutrafiken mellan Gotland och andra orter under en stor del af året, nämligen vintertiden.
Innan denna brist blifvit afhulpen, så vidt för handen varande omständigheter det medgifva, är enligt hushållningssällskapets förmenande någon väsentlig ändring till det bättre i ortens ekonomiska förhållanden icke att förvänta.
Väl har under en följd af år postverkets ångbåt Sofia vintertiden besörjt postföringen och förmedlat trafiken i öfrigt dels under några år mellan Visby och Oskarshamn och dels i allmänhet mellan Visby och Vestervik. Men denna förbindelse är långt ifrån att göra till fylles.
Afgifterna för såväl person- som varutrafiken hafva hittills varit allt för höga, ungefär lika med dem för trafiken under den öfriga delen af året på den mer än dubbelt längre ångbåtslinien mellan Visby och hufvudstaden. Härtill kommer vintertiden den dyra jernvägsfrakten mellan Vestervik och större, längre bort belägna konsumtions-, produktions och handelsplatser, bland hvilka Stockholm är den för Gotland mest naturliga och förmånliga.
Under sådana omständigheter är det gifvet, att samfärdseln mellan Gotland och den öfriga verlden vintertiden måst inskränkas till det allra nödvändigaste TI följd häraf har på Gotland gjort sig gällande en känsla af isolering, som verkar förlamande på allt näringslif. Kapitalstyrka och arbetsskicklighet afskräckas från att hitflytta, och hvad deraf finnes här sträfvar att komma härifrån.
För jordbruket har detta förhållande blifvit allt mera betänkligt i samma mån som sädesproduktionen upphör att vara lönande och allt hänvisar jordbrukaren att rikta sin verksamhet företrädesvis på ladugårdsskötseln. För dennas förmånliga bedrifvande fordras nämligen, såsom ett oeftergifligt vilkor, tillfälle att om möjligt utan afbrott under hela året åtminstone en gång i veckan bringa produkterna i marknaden utan så stora transportkostnader, att behållningen skulle komma att deraf medtagas.
För Gotland vore det visserligen högst önskvärdt att ega lika lätt, jämn och god samfärdsel med rikets hufvudstad vintertiden som uuder den öfriga delen af året.
Men sådant är icke möjligt. Allt framgent torde samfärdseln under vissa, kanske de flesta, vintrar komma attafbrytas för en eller flere veckor. Emellertid har eu. betydande lättnad blifvit beredd derigenom, att af Stockholms stad i förening med statsverket allt ifrån 1879 årligen anslagits medel för att så vidt möjligt under vintern hålla en segelränna öppen genom Stockholms skärgård mellan Sandhamn och hufvudstaden. Härigenom har det varit möjligt för den enskilda företagsamheten att från nämda tidpunkt med få afbrott underhålla regelbunden åbgbåtsförbindelse vintertiden mellan Stockholm och Hangö i Finland.
Enahanda förmån skulle kunna komma äfven Gotland till godo så mycket hellre, som vinterfarten mellan Visby och Sandhamn är både kortare och med hänsyn till isförhållanden lättare än mellan Hangö och Sandhamn. Men vintertrafiken mellan Gotland och hufvudstaden kan icke antagas under den närmaste framtiden blifva stor nog till att sätta ett enskildt bolag i stånd att, utan kraftigt understöd från det allmännas sida, taga saken om hand. Här synes det således tillkomma staten att till en början antingen för egen räkning, såsom det sker på fastlandet medels stambanor, besörja trafiken, eller ock åt något bolag, jämte understöd af statsmedel, till begagnande öfverlemna ett för ändamålet tjenligt fartyg.
På grunder, af hvilka blott de vigtigaste här blifvit vidrörda, anhåller derför hushållningssällskapet, det k. m:t täcktes besluta, att postångfartyget Sofia eller annat kronan tillbörigt, för vinterfart afsedt ångfartyg skall från och med nästkommande December månad tillsvidare vintertiden underhålla förbindelse en gång i veckan mellan Visby och Stockholm, så vidt icke naturhinder deruti verka rubbning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Juli 1884
N:r 55.