fingo lotsarne Stenberg och Melander medfölja ångfartyget »Arla», som i tisdagsqväll vid 8 tiden afgick härifrån till Stockholm med last af spanmål. Lotsen Stenberg befann sig på fartyget, hvaremot Melander medföljde i den mindre lotsbåten, som var tagen på släptåg. Då fartyget kommit strax utanför vågbrytaren, kom en från jakten Teodor, nyligen inkommen i yttre hamnen, lösryckt båt drifvande mot lotsbåten, som dervid kantrade. – Melander föll öfver bord men lyckades strax fatta tag i ångbåtens reling, utefter hvilken lotsbåten då låg kantrad, samt blef utan uppehåll genast upp: tagen på ångbåten. Ångfartyget låg sedan qvar här utanför under en dryg timme och signalerade för att få ut en annan båt, hvari lotsarne kunde landsättas. Vid kantringen hade lotsbåtens åror, årtullar och öskar gått öfvar bord och ilanddrefvo sedan på natten. Då emellertid ingen båt från hamnen utkom till fartyget och kaptenen ej ansåg sig i den mörka, stormiga natten böra åter ingå hit till Visby, fortsatte »Arla» sin färd norrut.
Här i Visby väckte lotsarnes bortovaro och »Arlas» signalering stor oro, som ökadés; då Totsbåtens åror drifvit i land. Man misstänkte en olycka. Melander trodde man skulle hafva omkommit, tills telegram anlände ondagsafton med underrättelse, att bägge lotsarne välbehållna anländt till Stockholm med »Arla». De återkommo hit i dag med »Klintehamn».
Det förmäles att mästerlotsen Vinberg med” lotskuttern velat utgå till »Arla», men att han ej kunnat få någon bessättnivgskarl, som varit villig medfölja.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Oktober 1884
N:r 84.