27 Februari 1885.
Väderleksförhållandena
under Februari månad hafva på söder varit mycket ombytliga; den ena dagen ha vi haft regn och blid luft; den andra deremot frost och köld, ibland ända till 10 grader. Under sistförflutna vecka rådde riktigt ruskväder nästan hvarje dag med regn och snöfall; af det senare slaget så mycket att skottning måste företagas på åtskilliga ställen. Första vårdagen (som 22 Febr. må kallas) ingick vacker och vårlik, solen sken hela dagen, spridande. en lifgifvande värme och kraft, efter det föregåvgna ovädret. Ännu när detta skrifves, råder frost om nätterna och töväder förenadt med tjocka om dagen; allt detta förorsakar att vägarne äro de mest eländiga och besvärliga för begagnande man kan tänka sig.
Staren,
denpa vårens budbärare, har, jämte vipan, nu visat sig. Ea gammal sägen har alltid varit gängse, hvilken förmäler, att när staren kommer tidigt, få vi en liten s. k. eftervin er, och det tros äfven att så sker i år.
I det
Hallströmska sandstensbrottet
i Sundre har under vinterns lopp ett mindre antal arbetare — efter hvad mig är bekant 7 till 8 stycken — haft sysselsättning, hvilka arbetat emot en aflöning af 15 öre timmen (ej 20 öre, såsom en brefskrifvare meddelat). När blidare väderlek inträder, börjas brytning af block och slipsten, för utskeppning, och arbetarnes antal kommer troligen då att höjas.
Burgsviks mejeri
uppköpes dagligen omkring 50—60 kannor oskummad mjölk. Osttillverkning är äfven börjad. Att
tomtplatser
i hufvudstaden och på flere ställen betingat ett ovanligt högt pris, ha vi nog sett af tidningen; men att sådant äfven sträcker sig till landsbygden, låter föga troligt; dock har på söder rätt drygasummor understundom betalts för en liten tomtplats. En arbetare köpte exempelvis för kort tid sedan af en hemmansägare en jordbit till bygnad af föga god beskaffenhet och betalte härför en summa af 230 kronor.
Sjukligheten
bland befolkningen på landet fortfar. Mest förekomma hals- och bröstsjukdomar; nästan i hvarje familj har någon af medlemmarne haft påhelsning i mer eller mindre grad deraf Spridda fall af kikhosta ba äfven visat sig.
På en kyrkostämma
i en socken någonstädes var det fråga om anskaffande af tjenligt boningsrum till socknens småskollärarinna. Bland .de förslag, som i ämnet voro framlagda, var äfven ett — enligt hvad mig berättats — af ordföranden i stämman, som innehöll att skollärarens enda vindsrum skulle inredas och begagnas för ändamålet. Detta förslag blef dock af de närvarande stämmoledamöterna förkastadt.
De religiöses aftonsammankomster å
Missionshuset
i Vamlingbo störas tidt och ofta af vanartiga pojkars upptåg utanför sjelfva bönebuset, i det de medels hojtande, skrikande, nedrifvande af stengärdesgårdar och alla möjliga bullersamma upptåg försöka att störa predikningarne.
Borde icke sådant näpsas?
Tull, tull!
Se der den nya för våra jordbrukare utstakade vägen till rikedom, Här på landsbygden råder riktig tullfeber. Redan sedan en 3 till 4 år hafva en del spanmålshandlande sökt ivprägla i allmogen protektionism i all sin härlighet mel höga spanmålspris, ja så att tre fina klädeskostymer köpas för en funna korn, En och aman landtbrukare finnes visserligen, som våga betvifla den der Bismarckska härligheten, nen hans röst höres numera ej, ty ropet är a1ögt om tulleri. Och den största delen begriper knappast hvarom fråga är. Få vi ökad tullskatt, så få vii dess släptåg löntagarnes dyrtidstillägg, en ökad tjerstemannakår vid-tullen att aflöna, höga da sverkspris och — rika ägendomsherrar och handlande men fattiga bönder. Se der resultatet, om man i lugn tänker öfver saken.
Nytt kreatursförsäkringsbolag?
Ja, derom är det fråga, men saken, som nog i och för sig är vigtig, torde ej så fort kunna realiseras.
Olyckshändelse.
Från Eke berättas, att en äldre person, som vid kullbuggning af en ek ej nog hastigt kunkomma på sida, dervid fick båda fötterna afbrutna.
Att qvacksalfveriet
florerar ibland befolkningen på landsbygden är en sorglig sanning och här om någonsin är det af nöden, att djurskyddsföreningen borde ingripa med föredrag eller andra medel för att söka få en annan öfvertygelse ibland a lmänheten. Nyligen hände att en oxe blef sjua. En qvacksalfvare anlände men kunde intet med sitt pulfver uträtta. Då sändesbud efter en annan (fastän man ej hade längre än ei half mil til veterinären). Han kommer och förstår troligen ejisjukdomen, som bestod i förstoppning. En stor dosis jernvitriol (ett medel, som endast i hård diarré borde användts) gifves nu det stackars kreaturet. Men då ingen bjelp blef, måste slutligen anlitas veterinär, som slutligen fick reda på det orätta behandlingssättet, hvilket hade till följd, att djuret måste nedslagtas.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Februari 1885
N:r 18.