Dag: 9 februari 2023

i domkyrkans vestra torn för signalering af eldsvådor har kyrkorådet lemnat sitt bifall dock under det vilkor dels att, derest någon skada genom apparaten skulle vållas tornklockan, staden afhjelper skadan på sin bekostnad och dels att tillgång frän tornet till kyrkan, dess vind och öfriga torn afstänges på stadens bekostnad.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 Februari 1885
N:r 24.

ledamöter voro i fredags kallade till sammanträde med anledning af ifrågasstt ombildning af skytteförbunden till s. k. skytteföreningar, hvarigenom högre statsanslag kunde erhållas och skyttarne få rätt att täfla om statspris vid de allmänna prisskjutningarne i hufvudstaden. De närvarande ledamöterna, 14 till antalet, uttalade sig för den föreslagna förändringen.
Ett nytt sammanträde kommer att utlysas i och för frågans afgörande.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 Februari 1885
N:r 24.

innevarande termin vid Visby högre allmänna läroverk hafva anmält sig följande tio ynglingar:
Bernhard Enequist, Vilhelm Engström, Fridolf Olofsson, Olof Tofftén och Torgny Walström tillhörande den klassiska linien, Gustaf Facht, Karl Facht, Olof Hagström och Kasper Törner å reala linien, samtlige läroverkets egne lärjungar, samt Hugo Kahl såsom privatist å klassiska linien.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 Februari 1885
N:r 24.

i lördags aflemnades 123 godkände rösteedlar. Valet utföll sålunda, att på de två lediga platserna invaldes trädgårdsmästare May (med 1851 röster) och handl. R. Wallér (1514).
I öfrigt föllo röster på handl. GT. Hägg (1,488), kakelugnsfabr. Cedergren (1147), fotografen Lagergren (995), fabr. Fornell (607), fabr. Hellman (199), lektor Fagerholm (172), major Carlstedt (154), byggmästare Pettersson (103) vagnm. Lindell (91), byggm. Stenbom (69) m. fl.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 Februari 1885
N:r 24.

tjenste- och meritförteckningar åtföljde, såsom vi i fredagsnumret nämde, det samma dag till k. m:t uppsända förslaget. Många torde vaära intresserade af att taga del af de samma. Så här se de ut:

E. H. Rodhe
är född 26 Oktober 1845 i Efveröds församling af Kristianstads län; blef efter aflagda föreskrifoa prof promoverad till fil. doktor år år 1871; antogs till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund 6 Maj 1874, från hvilken befat\’ning på begäran afsked erhölls h. t. 1879; aflade teologisk kandidatexamen vid Louds universitet 12 September 1877; aflade pastoralexamen inför Lund3 domkapitel 25 Oktober 1878 med allmänna omdömet berömlig; tjentgjorde från ordinationsdagen vid ämbetsförvaltningen i Lunds domkyrkorkostads- och landtförsamlingar dels såsom domkyrkoadjunkt dels såsom domkyrko- vice pastor; kallades till fjerde profpredikant för kyrkoherdebeställningen i Karlshamn år 1879; utnämdes till kyrkoherde i Karlshamn 5 December 1879 och tillträdde denna tjenst I Maj 1881; förordnades 25 April. 188! att från 1 N s. å. vara predikant vid kronohäktet -i Karlshamn; förordnades 27 April April 1881 att från 1 Maj s. å. vara inspektor för lägre allmänna läroverket i Karlshamn; förordnades 1 Mars 1882 att från 1 Maj 8. å vara inspektor för elementarläroverket för flickor i Karlshamn; förordnades 29 Mars 1882- till kontraktsprost öfver Listers och Bräkne kontrakt; kallades 8 Februari 1884 till predikoprofs afläggande för kyrkoherdebeställningen i S:t Olai församling i Norrköping; utnämdes 12 December 1884 till kyrkoherde i sistnämda församling; förordnades vid prestmöte i Luud 1883 att vara orator vid nästkommande prestmöte derstädes; har af trycket utgifvit:
Num Jeremias threnos scripserit, qusestiones. Dips. acad. Lunda 1871;
Om Luthers lif och verksamhet. Högtids tal vid Kyrkans Vänners års- och Luthersfest 1883, Norrköping 1883;
Luther och Bibeln. Tal vid Lunds stifts bibelsällskaps allmänna sammankomst 27 Aug.
1883, Lund 1884;
samt följande predikningar: på långfredagen 1879 jämte tal till nattvardsbarnen, Lund 1879; på 1 sönd. e. Påsk (afskedspredikan), Lund 1881; vid kyrkoherden teol. och fil.
doktor Anders Johan Tornbergs jordfästning i Mjellby 17 Dec. 1883, Karlshamu 1884; på 2 sönd. e. trettondagen, annandag påsk, 19 sönd. e. Trefald. sönd. och 24 sönd. e. Tretalld. sönd., de fyra sista tryckta i Föreningens »Kyrkans Vänner» postilla, Norrköping 1884.

P. G. Eklund:
är född i Lund 2 Mars 1846; blef student i Lund-19 Dec–1863; promoverades till Doctor philosophiw 29 Mej 1868; kallades till docent i -exegetisk teologi vid Lunds universitet 16 Juli 1872; aflade teologisk kandidatexamen 29 Maj 1874; förestod professionen i kyrkohistoria och symbolik 1 Sept. —20 Okt. 1873 samt 1 Sapt.—18 Okt. 1878; utnämdes till e. 0. professor i moralteologi och symbolik samt kyrkoherde i Hunie och V. Skreflinge församlingars prebendepastorat 17 Mars 1882; var förordnad att förestå sistnämda e. 0. profession från början af h. t. 1881 tills ämbetet hunnit blifva tillsatt; är för närvarande förordnad att, tills ämbetet blifver tillsatt, förestå den lediga praktiskt teologiska professionen; har i egenskap af docent, dels sedan tidigare dels från och med h. t. 1876, efter kanslersämbetets särskilda förordnande, omväxlande hållit enskilda föreläsningar i gamla testamentets exegetik, moralteologi, dogmatik, kyrkohistoria, liturgik och encyklopedi; examinerat i moralteologi, gamla testamentets exegitik och litwgik samt biträdt vid de kateketiska och homiletiska och liturgiska öfningarne; har under pågående kyrkomöte 1883 och sedermera vid olika tillfällen varit adjungerad ledamot af Lunds dompapitely har olika tider under åren 1874—77 föreståt; och deltagit i presterlig tjenstgöring vid Lund domkyrkoförsamling; har genomgått profårskurs vid Lunds h. elem. läroverk 1871—72; förordnades att för kortare tid upprätthålla lektorstjenst vid Lunds h. elem. läroverk h, t. 1868 i latin, v. t. 1871 och h. t. 1872 i teologi och hebreiska; undervisade i Lunds privata elem. läroverk i latin h. t. 1869—v.
t 1872, samt h. t. 1871 — v. t. 1872 derjämte i filosofi; har från trycket, jämte smärre Uppsstenn utgifvit följande:
e modo latinorum conjauctivo in absoluta interrogatione usurpato — 1868:
I Acta Univ. Lund VIII: Zarx vocabulum quid apud Paulum apostolum significet; XI: Öm teologiens begrepp och indelning; XIIL: Om Kenosis-dogmens utbildning på korkordieformelns grundval; r JT Om Eden, särskild såsom obligatorisk, från kristlig ståndpunkt betraktad. Prisbelönt täflingsskrift. Stockholm 1880;
Kyrkans allmänna historia i öfversigt framstäld. Stockholm 1883;
Sammandrag af kyrkans allmänna historia till läroverkens tjenst 1883;
Grunddragen af den kyrkliga trosläran jämte hänvisningar till den heliga skrift. Lund 1880.
Ny upplaga för skolan och den tänkande allmänheten, 1881.

K. H. G. v. Schéele
är född 31 Maj 1838 i Stockholm; genomgick Vexjö skola och gymnasium 1848—1856; aflade studentexamen i Upsala 6 Sept. 1856 och dimissionsexamen 31 Jan. 1860; fulibordade den teol. praktiska öfningskursen v. t. s. å.; fil. kandidae 31 Jan. 1863 och promoverades till fil. doktor 30 Maj s. å.; teol. kandidat 1867; Upsala studentkårs ordförande ht. 1863 — vt. 1865 och ht. 1866 — vt. 1867 samt desa ombud vid halfsekularfesten i Kristiania Nov. 1864 och vid tvåbundraårsjubelfesten i Lund Juni 1868; representant för egen ätt vid riksdagen 1865 — 1866; hufvudlärare i teologi vid Upsala privata elementarläroverk 1865 — 1872; rektor och lärare i kristendom vid h. elementarläroverket för flickor i Upsala 1872 — 1876; ordförande i sektionen för kristendomsundervisning vid åttonde allmänna svenska läraremötet i Jönköping 1875; ordförande vid första allmänna svenska seminarieläraremötet i Stockholm 1880; biträdande lärare på den praktiska afdelningen inom teol. fakulteten i Upsala 8 Mars 1863—31 Dec. 1871; docent i teologiska prenotioner vid Upsala universitet 17 Maj 1867; teologiska fakultetens notarie Maj 1870—April 1875; försvarade offentligen inför teologiska fakulteten 17 Nov. 1868 en akademisk afhandling; föreläste såsom sökande till adjankturen i pastoralteologi 23 Sept. 1869 öfver sjelfvaldt ämne och 30 i samma månad öfver fakultetens ämne; upp-: förd på andra förslagsrummet till nämda adjunktur; vik. adjunkt i pastoralteologi vt. 1871-—vt. 1874; prestvigd 24 Nov. 1872; förste -teologie adjunkt och ksrkoherde i Hagby —Rawmsta prebendepastorat 20 Maj 1873; vik. professor i teol. prenotianes och kyrkohistoria ht. 1874—vt. 1875; vik. professor i dogmatik och moralteologi ht. 1875—vt. 1876; förordnad att fyra gånger i veckan föreläsa teologiska prenotioner och symbolik samt i dessa ämnen examinera ht. 1876—vt. 1877; uppförd å andra rommet på förslag till professuren i dogmatik och moralteologi i Upsala 1 Juni 1877; teol. doktor: vid jubelfesten i Upsala s. å.; vik. professor i pastoralteologi ht. 1877 —vt. 1878; kontraktsprost i Hagunda kon trakt Aug. 1877—Juni 1879; förordnad att vara ständig ledamot af Upsala domkapitel 6 Sept. 1878; alltsedan examinator i gamla och nya testamentets exegetik, i sacerdotal- och pastoralexamina; utan ansökn ng kallad till e. o. professor i Upsala i teol. prenotioner och teol. encyklopedi, samt dertill utnämd 16 Nov. 1877; utnämd till professor i samma ämnen 28 Febr. 1879, förordnad att jämte egen professur uppehålla professuren! i dogmatik och moralteologi ht. 1880; utsedd att såsom sakkunnig afgifva förberedande utlåtande vid tillsättning af ledig e. o. professor i sist nämda ämnen 1880, äfvensom i praktisk teologi !878, 1879 och 1882; deltog på gruud af kallelse såsom referent för de Skaudivaviska länderna i evangeliska alliansens sjunde allmänna möte i Basel 31 Aug.—7 Sept. 1879; orator vid restmöte i Upsala 1879; höll högtidstalen i I vanAkE bibelsällskapet 1873, i Linköpings stifts bibelsällskap 1876, i ärkestiftets bibelsällskap 1878 och i Samfundet Pro fide et christianismo 1878; inspektor för folkskollärareseminariet i Up:ala 14 Jan, 1880; uppförd i tredje förslagsrummet vid biskopsval i Strängnäs 26 Jan. 1881; gjorde såsom Thuask stipendiat Juni 1870—Sept. 1871 en vetenskaplig resa i Danmark, Tyskland, Österrike, Iralien, Schweiz och Frankrike; reste på egen bekostnad somrarne 1873 i Tyskland, Österrike och Ungern; 1877 i Frankrike, Schweiz och Italien; 1879 i England, Holland och Schweiz; 1881 i England och Skottland; 1882 i Frankrike och Belgien; ordförande vid allmänna seminarieläraremötena Stockholm 1880 och 1884; censor vid mogenhetsexamina sedan 1884; på särskild inbjudning offentligen föreläst å universitetet i Kritiania under Febr. 1885.
Af trycket utgifvit:
Flere uppsatser i Upsala universitets årsskrift (sedan särskildt utgifna i flere upplagor); Juleykeln inom de nya högmässotexternas andra årgång. Upsala 1874; Teologisk Symbolik, förra delen 1877 och senare delen 1879, Upsala (verdeutscht von A. Michelsen, Gotha 1881); Från förgården in i helgedomen, smärre: uppsatser, Stockholm 1879 (öfversatt på norska); Till strids för friden, apologetiska föredrag, Stockholm 1881, Två uppsatser i Berättelse om Upsala privata elementarläroverk; nppsatser och resebref i Teologisk Tidskrift; Hvilka äro särskildt i vår tid de vigtigaste krafven på den kristliga predikan, Upsala 1879 (öfversatt på tyska); Das evangelischereligiöse Leben in Skandinavien, Basel 1879 (öfversatt på engelska och svenska). Die Stelle der nordischen Religion in der Religionsgeschichte (i en tysk månadsskrift 1880); Afdelningen Symbolik i Handbuch der theologischen Wiasouséläften. Nördlingen; uppsatser i Aftonbladet 1865 Redogörelse för h. elementarläroverket för flickor i Upsala för åren 1872 —76 med inledande uppsatser af pedagogiskt eller historiskt inuehåll; uppsatser i Missionsvännen 1873 och i Tidskrift för folkundervisningen; Några erinringar från en resa i Italilien 1871; Riddarehustal i riksdagsprotokollen 1865—66; en mängd på olika ställen och tider hållna föredrag, predikningar och liktal; bokanmälningar och granskningar äfvensom mindre uppsatser i flere in- och utländska tidskrifter och tidningar; utgifvit tillsammans med teol. doktor U: L. Ullman från 1883 års början Tidskrift för kristlig tro och bildning. »Hvad synes eder om Kristus?» och »Hvarför tro vi bibeln vara Guds ord?» jämte flere smärre uppsatser i Tidskrift för kristlig tro och bildning. Predikan öfver 1 Tesa. 4 kapt. 1—7 v., Upsala 1884. »Om det historiska i kristendomen», föredrag vid allmänna luterska prestkonferensen 1884. Lärobok i Teologisk Symbolik, Upsala 1885. Christliche Symbolik, 1:sta uppl. 1883, 2:dra upplagan 1884, Nördlingen (117 sid. imperialoktav).

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 Februari 1885
N:r 24.