Dödsfall Brita Kristina Weström

Att vår älskade moder f. d. husbonde-enkan Brita Kristina Weström, stilla afled vid St:a Mörby i Hörsne måndagen den 13: April kl. 1,50 e.m., i en ålder af 79 år, 4 mån. och 11 dagar; sörjd och saknad, varder härmed vänner och bekanta tillkännagifvet.
Katarina Weström. J. E. Weström.
Sv. Ps.-b. 479.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 April 1885
N:r 31.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld, stenkastning och fönsterinslagnling dömdes igår förre artilleristerna Johannes och Axel Henriksson att böta den förre 30 och den senare 20 kronor, samt artilleristerna Frans Pettersson och Frans Östergren hvardera !ö kronor.

Ifråga om krakelet utanför stadshotellet aflade handlanden Lundin igår ed, betygande att hau icke tilldelas bagare Lindbom några slag, under det de lågo omkull på gatan, hvaremot han icke kunde taga på sin ed att han icke hade tilldelat den sisrnämde slag med en käpp.

Södra häradsrättens fjerde sammanträde började igår och kommer att pågå i två dagar. Samtliga målens antal utgör 24. En ovanligt stor mängd »papper» förekom. Rättens ordförande var t. f. domhafvanden Gustaf Bergman.

I fordringsmålet mellan hemmansägarne August Pettersson, Långgutes i Mästerby, och Nils Svensson, Ringome, ogillades Svenssons invändning, att han blifvit för sent stämd.
Målet utsattes till femte sammanträdets andra dag, då S. vid tjugufem kronors vite skulle komma tillstädes.

Handlanden L. Frendin i Garda ålades att ofördröjligen och senast inom en månad vid vite at tjugufem kronor till hemmansägaren J. P. Bergvall, Bjerges i Garda, öfverlemna nödiga åtkomsthandlingar för vinnande af lagtart å det af Bergvall från svaranden inköpta 1/180 mantal Kulder. Bergvalls yrkanden om ersättning för exekutions- och rättegångskostnader ogillades.

Fem tunnor råg eller deras motsvarande värde, 60 kronor, ålades arbetaren Olof Niklas Pettersson och dennes hustru, Övide i Eskelhem, att utgiiva till Eskelhems fattigvårdstyrelse, enär de-förpliktat sig att till enkan Lavisa Cederlund, som åtojutit full fattigvårdsförsörjning, under fem år aflemna en tunna råg årligen. Rättegångskostnader ålades svarandena att utgifva med 12 kronor 50 öre.

För underlåtenhet att ombesörja snöskottniog har, såsom förut närmare omnämts, handlande K. L. Krokstedt i Klintehamn varit iastämd. Åtalet ogillades af rätten, enär ej lagligen styrkts, att Krokstedt ifrågavarande tid varit snöplogsfogde. På grund af målets beskaffenhet qvittades rättegångskostnaderna parterna emellan.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Från landsbygden.

9 April.
Vår
ha vi fått, men den är kall och torr, hvilket menligt inverkar på höstsädesbrodden, som eljes förut sett lofvande ut. Visserligen gjorde den första snön mångenstädes skada på densamma, såsom vid gärdesgårdar och dylikt, der stora snömassor hopat sig, hvilka qvarlågo en lång tid, men hade vårvädret blifvit vackert, så hade åtminstone en del åter repat sig. Såsom nu väderleksförhållandena te sig äro många i villrådighet om de skola börja med vårsådden eller icke. På många ställen är dock såningsarbetet i full gång, ja åtskilliga ha till och med börjat dermed före påsk.

På Burgsvik
råder nu stor liflighet: fartyg lastas och iordningställas för sjöfarten, jag tror till och med att flere äro färdiga att afgå när detta skrifves. Ångf. »Söderm» afgick från Burgsvik sistl. påskdag, efter att hafva der inlastat en del spanmål.
Af tidningen ha vi sett, att grofva

nidingsdåd
föröfvats i staden; på landet följer man äfven exemplet, såsom helt nyligen skedde en natt, då en hel mängd fönster å konsul Beeckströms ladugård blefvo inslagna, grindar vid vägen aflyftade och jämte en mängd sten utburna på landsvägen, mejeriets iskällaretak ramponeradt, jämte mycket annat, som vittnade om råttsinnelag. En belöning är utlofvad åt den, som bevisligen upptäcker illgerningsmännen. Spaningar pågå; måtte de krönas med framgång, så att våldsverkarne erhöllo en välförtjent näpts!
En mångbetrodd man är en hemmansägare i södra trakten af Gotland. Han är nämligen utom landtbrukare, kyrkovärd, ordförande i kommunalnämd och stämma, i fattigvårdsstyrelse, ikreaturförsäkringsnämden, i sparbanksstyrelsen, godman vid landtmäteriförrättningar och i förmyndaremål, magasinsföreståndare, brandstodsvärderings- och uppbördsman, ledamotji brandstodsstyrelsen, auktions-, boupptecknings- och arfskiftesförrättare, underofficer m. m.

Ett sparbanksärende.
Vid de deputerades sammanträde i en sparbank inträffade bäromdagen — enligt hvad mig af enskild person meddelats — att styrelsen ej erhöll ansvarsfrihet för en summa af 2,000 kronor, hvilka till enskild person, hvilken var okänd i trakten, utlånats, fastän styrelsen uppgaf sig äga vederhäftige borgesmäns namnteckningar å förbindelsen.

Apriltorgdagen i Hemse
var talrikt besökt och rörelsen företöll lifligare än föregående torgdagen der i år. Af hästar företeddes många vackra hingstar, men högst få såldes. Dragoxar rönte liflig efterfrågan och såldes till pris af mellan 125 och 160 kr. Kor såldes för 50 till 935 kr.

Tidigt.
Redan 19 Mars förpassades i Rone två framkrupna ormar åt evigheten.

Vårfåglar
såsom sädesärlor, steglitsar, beckasiner (på allmogespråket »russgaukar») och pipare hafva anländt.

Skolornas
undersökande i fråga om huruvida lokalerna och dessas uppvärmning och ventilering äro tillfredställande för barnens helsa föreslås af några samhällsomstörtare ute på söder.
På grund af Sofias Stockholmsturer ha

äggprisen
hela vintern på landet varit omkr. 1 kr. tjoget, ty ägghandlarne hafva flitigt begagnat sig af tillfället och öfversändt stora partier hvarje vecka.

Magasinsräntan
i Rone är nedsatt till 1/2 kanna foten eller 5 procent. Måtte flere följa exemplet!

Tidigt fiskeri.
I Burs hade redan 18 Mars flere båtar satt efter strömming, som äfven i tämligen riklig mängd erhållits.

Missionsmötet i Hemse
andra- och tredjedagpåsk var, särdeles första mötesdagen, talrikt besökt och börjades med predikningar utaf Elfgren, Hallander och Jakobsson. Sedan derefter en oförlåtligt lång (hela två timmar) middagsrast hållits, (hvilket klandrades af folk, som rest 3 eller 4 mil och som ansågo att mötet hellre bort sluta en timme tidigare) företogos samtal öfver frågan: »Huru skola vi förstå 1 Petr. 4, 17»? Till ordförande under öfverläggningen valdes Kristoffer Johanson från Hogrän och begränsades tiden för hvarje talare till 5 minuter. Öiver denna fråga yttrade sig Elfgren, Petterson Lummelunda, Bolin, Eifström, Jakob son Hafdhem, Erikson, Jakobson Vall, Hallander, Nilsson Stånga, Petterson Visby och Skedin. Några talade flere gånger.
Derefter företogs andra frågan, som lydde: »Huaru behjerta Upp.-b. 8: 20?» öfver hvilken fråga talade Erikson, Bolin, Lingström, Jakobson, Hallander, Petterson Visby, Jakobson Hejdegårda i Hejde m. fl.
Följde så predikan af predikant Skedin till kl. half sju, då ombuden samlades för ordnandet af missionens inre angelägenheter, hvilket sammanträde varade till kl. emot 11 på natten.
Dagen derpå samlades man redan kl. 10 och då predikade Elfgren och Jakobson Hejdegårda. Kl. 12 börjades disskussionen öfver »Hurna förstå Rom. 8: 11?2» och »Huru förstå 1 Joh. 1: 10 jämfördt med 1 Joh. 3: 9?»
Sedan derefter 1 timmes rast hållits fortsattes samtalet öfver »Hvad hafva vi att lära af Math. 16: 17 och Upp.-b. 1: 18?» samt »Hafva vi i vår tid något att inhämta af Upp.-b. 2: 1?» Nämnas bör att fastän tämligen olika uppfattningar gjorde sig gällande allt aflöpte i stilla frid och kärlek. Mötet afslöts af predikant Erikson, som varmt, hjertligt och tilltalande lade mötesdeltagarne på bjertat tidens vigt och evighetens allvar.
Tacksägelse hölls äfven för predikant Ahlqvist, som nu från lasarettet utkommit och blifvit tämligen återstäld samt för ett par personer från Gläfves i Bars som första mötesdagen under hemfärden, då hästarne råkat i sken, kommit under vagnen, men undsluppit så godt som oskadda ändå,
Under min fortsatta brefskrifning kommer jag att meddela några strödda notiser från socknarne här och der, börjande idag med

Garda,
moderförsamling till det vackra Etelhem och ej mindre naturskön är denna. Kyrkan liten, men vacker, kyrkogården ej restaurerad förrefaller vacker och fridfull med sina stora, talrika grafhällar och små minnesvårdar och kors. Den begränsas af en väl 2 alnar bred mur med fyra murade och väl bibehållna likportar. Dessutom finnes en sådan något mindre och vackrare öfver inkörsgrinden till prestgården, hvars nya hufvudbygnad tyckes hedra pastoratet. Äfven ett annat hus i närheten af kyrkan tager åskådarens uppmärksamhet i anspråk. Det är uppfördt i villastil med ett litet torn och altare, från kvilken lär vara en härlig utsigt. Huset är ensamt i sitt slag här på bygden. Det uppbygdes af förre skolläraren Olsson, hvars SR numera bebor detsamma och lära plan och ritning vara tagna från ett hus utanför Göteborg. På tal om bygnader vill jag nämna att vid Robbenarfve finner man en bland de ståtligaste bondgårdar här på bygden och särskildt ladugården är storartad och rymlig. En dylik ladugård påträffas äfven vid Hullvans, Ett stycke nedanför Bjerges gård ligger det så beprisade Garda stenbrott med sina ofantligt stora hällar, hvarifrån nu sten hämtas till det nya skolhuset, som skall uppföras i sommar. Vid Hemmor gård står ett kastanjeträd, som lär vara det största på söder. Några vattenqva.nar som drifvas med s. k. påfall — alldeles ovanligt här — finnas också. Mellan Garda och Lye synes på långt håll Laus myr som en liten insjö i fjärran.

Gammal trotjenarinna.
Vid Allmännings gård i Sproge socken afled 31 Mars pigan Greta Kristina Jakobsdotter född 23 Januari 1795, och således vid sin död öfver 90 år gammal. Till nämda gård inflyttade hon såsom barnflicka vid ungefär 15 års ålder. Ständigt visade hon sig för egen del tålig och nöjd, men ständigt visade hon sig ock mån om sitt husbondefolks bästa. Dot hade under hennes långa tjenstetid vid Allmännings skett ombyte af husbondefolk icke mindre än fyra särskilda gånger, men »faster Greta», såsom hon allmänt kallades, ehuru icke slägt i huset, stannade qvar; och då den förre husbonden öfverlät hemmanet till sin son, inrycktes äfven den punkten i afhandlingen »att faster Greta skulle väl vårdas och försörjas till döddagar samt erhålla en kristlig och anständig begrafning», hvilket ock uppiyldes. Påskdagen kom hon till sitt sista hvilorum. De senare åren hade hon, till följd af aftagande krafter och synförmåga varit sängliggande, men icke sjuk. Den gamla kunde, bland annat, förtälja om en viss sten ett stycke från hafvet, vid hvilken man i hennes tid idkat fiske, Nu reser sig vid den stenen väldiga furor och sköna björkar.
»Faster Greta» hade icke blifvit anmäld till någon yttre utmärkelse, men det var nog för henne att hafva tjenat redligt och troget.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Ett ohyggligt barnamord,

vittnande om den mest onaturliga grymhet, föröfvades i onsdags af pigan Emma Eklöf i tjenst hos hemmansägaren Jakob Pettersson, Suders i Hamra. Hon framfödde nämligen vid 6-tiden på morgoren ett lefvande gossebarn på afträdet, hvarifrån hon strax smög sig in i en vedbod, der hon med ett yxskaft sökte sönderkrossa barnets hufvud. Då hon ansåg barnet vara utan lif, inlindade hon det i ett kläde och gömde undan det i vedboden, hvarefter hon helt lugnt: gick upp till gården. Om en stund fick hennes husmoder höra ett sakta qvidande från boden, hvarför hon ingick idensamma, der hon fann barnet ännu lefvande. Till följd af det våld barnet undergått afled det samma dags afton kl. 1/2 6. Den grymma, hjertlösa modren, som samma dag blef illa sjuk och ännu är sängliggande, har erkänt sitt brott. Hon är 26 år gammal och född i Vamlingbo.
Så snart hennes tillstånd det medgifver, kommer hon att införas till länsfängelset.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Skollärareval.

Till återbesättande af lediga folkskollärare, kantors- och klockaretjensterna i Sproge församling valdes andre dag påsk folkskolläraren i Guldrupe Karl Hemander, som erhöll något öfver 600 röster. Nedlagda röster utgjorde mer än 700.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Doktor K. Bergh,

förr provinsialläkare i Hemse, från hvilken befattning han på begäran erhållit afsked, kommer i Juni månad att bosätta sig vid Tjengdarfve i Hemse, hvarifrån han på nyåret flyttar till Asarfve i samma socken, der en större bygnad, som han arrenderat på fem är, nu håller på att uppföras.
Doktor Bergh, som är i besittning af en stor förmögenhet, är en ifrig anhängare af de religösa rörelserna och utöfvar mycken välgörenhet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Skolmöte.

Den nybildade Visbykretsen, bestående af Visby, Follingbo, Barlingbo, Endre, Fole, Källunge, Veskinde, Martebo och Stenkyrka pastorat, höll i lördags å folkskolesalen härstädes sittan dra möte, som leddes af kretsens ordföfande skollärare Dalström i Follingbo och pågick i dryga fyra timmar samt upptogs hufvudsakligen af tre undervisningsprof.
Skollärare Olin i Visby höll ett prof med folkskolans fjerde klass ikristendom.
Med anledning af detta uppstod en stunds öfverläggning, hvarvid ordföranden samt skollärarne Enderberg i Endre, Bäckström i Tingetäde, Lovedahl i Ekeby och Hammarström i Visby yttrade sig, meddelande sina erfarenheter om undervisningen i ämnet.
Andra profvet hölls i räkning med samma klass af skolföreståndare Ender berg i Visby.
Med småskolans andra afdelning höll skollärarinnan Gina = Sundahl prof i stafning, innanläsning samt förklaring af det lästa. I öfverläggningen härom deltogo skollärarinnorna Lisen Lundberg, Hansén och Gardstedt samt fru Dahlqvist.
I mötet deltogo 20 lärarionor och 12 lärare.
Nästa möte bestämdes att äga rum 26 nästkommande September, då ett af skollärare Dalström i Follingbo uppstäldt öfverläggningsämne »Teckningens betydelse såsom undervisningsämne i folkskolan» kommer att dryftas, om tiden det medgifver. Vid detta möte komma prof att hållas af skollärarne Olin och Ham marström i kristendom och räkning samt af. Järarinvan Lisen Lundberg i »åskådningsöfning».

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Den gymmastiska föreställningen,

ordnad af Visby läroverks gymnastikförening i lördags å Oskarssalen, gafs inför en väl besatt salong, hvars publik med lifliga bifallsyttringar belönade de uppträdande idrottsmännens vackra prestationer.
Föreställningen inleddes med en prolog, framsagd af underlöjtnant Elert, bakom hvilken den unge truppen, förstärkt med några af nationalbeväringens yngre officerare, grupperat sig, iförd en lätt sjömanskostym, hvit med blå uppslag.
Andra numret utgjordes af sabelhuggning på led, utförd af åtta yngre officerare under löjtnant Petterssons kommando.
Den gamla hjeltesagan Striden på Såmsö återgafs derpå i tre särskilda afdelningar.
Först framträdde i präktiga rustningar fosterbröderna Orvar Odd och Hjalmar den hugfulle (underlöjtnanterna Elert och Axel Bolin) samt slöto aftalet om den. förestående striden med kämpen Arngrims tolf söner. Som bekant gälde striden Upsala: konungen Yngves fagra dotter Ingeborg, till hvilken Hjalmar och Arngrims äldste och tappraste son Angantyr giljade. Då den väna ungmön valde Hjalmar, blef denne af Angantyr utmanad till holmgång på Samsö, dit Hjalmar och Odd begåfvo sig. De båda kämparne uppgjorde nu striden så, att Hjalmar fick den fruktansvärde Angantyr på sin lott och Odd de: yngste elfva bröderna. Texten till detta nummer var författad af d:r L. Kolmodin.
Då båda fosterbröderna slöto sitt aftal med följande ord:
Hjalmar (pekande mot skeppen)
Från skeppen stiga
Bersärker vilda,
Tolf starka bröder,
Till strid mot oss!
Mig hugen anar,
Att Odins gäster
Vi båda blifva
I denna qväll.

Odd.
Hvad svek mitt öra!
Månv\’ Hjalmar tvekar
Att gå i striden
Med glädtigt mod?
Ej förr jag hörde
Från dina läppar
Ett ord om fruktan;
För Hildurs lek! —
Kanske dig lyster
Som hjerten flykta
Till skogens gömslen
Vid kopplets skall?

Hjalm.
Ej sagans ord
Skall det förmäla,
Att Hjalmar tvekat
Till striden gå,
Hur tätt än blänkts
Fiendens lansar,
Har djupa leder
Der månde stå —
Välan vi skifte
Vår lott för striden!
Vill ensam Angantyr
Du kämpa mot,
Jag gerna tager
De andra elfva —
Den leken synes mig
Ärlig nog!

Odd.
Du klokt har skiftat!
Ej skall din brynja
De skarpa huggen
Stå emot.
Min silkesskjorta,
Den trolldomsväfda
Mot Tirfings giftegg
Mig skydda skall.

Hjalm.
Blott modet skänker
Den bästa brynjan!
Syns dig det vara
Stort mannarön
Att stå mot Tirfing
I lättbräckt bryvja
Föruatan trolldomens
Fega skydd,
Då vill jag gerna
Den leken leka,
Ty aldrig ännu
Har man försport,
Att Odd gick före
Sin vapenbroder,
När strid det gälde,
Och mannamod! —

Odd (ensam; seende efter den bortgående Hj.)
Du illa valdet
Din mörka aning
Skall kanske sannas,
Förr\’n sol går ned! —
Är fegt att trolldom
Med trol\’dom möta!
Är fegt ätt lika
Mot lika ställs ?
Dock icke lyster mig
Derom\’ att tvista —
Välan till kampen
Jag skyndar nu!

Hjalmar och Angantyr (underlöjtnant Wickström) drabbade nu med väldigt va: penbrak samman: och skiftade blixtrande hugg. Hjalmar : fälde slutligen sin mot: ståndare men sjönk sjelf dödligt sårad till marken.
Odd, som dräpt de andra elfva bröderna, kommer nu för att mottaga Hjalmars sista suck och afsked till skön Ingeborg, hvarvid de växla följande ord:

Odd (inträdande.)
Hur är dig öl
Din kind har bleknat
Ur såren. många
Lifskällan fyr!

Hjalmar.
Sår bär jag sexton
Och sliten brynja;
För ögat skymmer
Nu dödens natt. —
Med hvassa udden
I hjertat skar mig
Trollsvärdet Tirfing —

Odd.
Så har ditt råd
Då rätt illa lyckats!
En härlig seger
Vi eljes fått!
Nu större skada
Jag här i lifvet
Kan aldrig lida,
Sen dig jag mist.

Hjalm.
Ej höfves klagan
För tappre männer !
Hvar menska skall dock
Ju en gång dö! —
Tag nu min helsning
Till Svea drotten,
Till tappre svenner,
Till Ingeborg :
På fjärran branter
Min barndomstid
I lek förnöttes.
Till skumhöljdt haf
Mig dock hågen drog
Till lekar hårda
Med sköld och svärd,

Jag lofven gaf
Åt drotten Ane
Att skydda riket. —
Ej sägas skall
Att Hjalmar svikit
Den ed han svor
Till åldrig drott
Till tappre svenner. —
Ej svek hans kärlek
Till Ingeborg,
Den fagra mö,
Som vid Sotaskär
Sin helsning sände —
På Samsö strand.
För denna kärlek
Mitt lif jag låter — — —
Nu brynjan bär
Och klufna hjelmen
Till mön den fagra
I kungasal. —
Den ring hon gaf
Du lemne åter —

I hennes bröst
Lär hjertat brista,
Då hennes kämpe
Ej sjelf den bär — —

De anslående scenerna och den väl utförda deklamationen mottogos med lifligt och välförtjent bifall.
Ett fältvaktsläger utgjorde föreställningens andra afdelnings första nummer, hvarvid soldaterna utförde den bekanta fältvaktssången, i hvilken en ung musikälskare (hr Romin) förtjenstfullt återgaf solopartiet. Emellertid fingo de lägrade ej länge åtnjuta ro. Skott på skott dånade och in i lägret rusade en trupp (ryssar?) En häftig strid på bajonett och sabel uppstod. De öfverfallne afgingo dock med seger efter en hård dust.
En liflig och intressant duell på värja och dolk utkämpades derpå, hvari de uppträdande (löjtnanterna Hammarström och Pettersson) utvecklade en betydande grad af skicklighet och djerfhet.
Derpå vidtog den egentliga gymnastiska delen af föreställningen, hvarvid gymnastikföreningens unga medlemmar jämte några officerare visade en kraft, vighet, smidighet och elegans, som ådrogo sig berättigad uppmärksamhet, möjligen parad med en vänlig tanke på faran för gymnastiken att slå öfver i det rent akrobatmässiga. Föreställningen omfattade fristående gymnastik, armrörelser och volter på horisontel stång samt — sist men icke sämst — olika slags hopp och volt öfver häst.
Gymnastikföreningens ledare löjtnant Primus Pettersson och samtlige & föreställningen uppträdande hafva all heder af den vackra uppvisningen, genom hvilken allmänhetens uppmärksamhet nu blifvit fäst på den lifskraftiga föreningsns nyttiga verksamhet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.

Enholmens fästning

är Gotlands enda befästade punkt. Den ligger på en holme midt i inloppet till Slite hamn, hvilken såväl som det längre norrut belägna Fårösund utgör den värdefullaste hamn i Östersjön för en örlogsflotta.
Redan sedan långt tillbaka i tiden har denna plats ansetts af stor betydelse. År 1653 beslöt drottning Kristina på förslag af Karl Gustaf att der anlägga en fäst ning, som fick namnet Karlssvärd. Men denna sprängdes och raserades på rege ringens befallning år 1788. Under vest: makternas krig med Ryssland började år 1853 å Enholmen befästningar åter att uppföras, men arbetet upphörde år 1858, sedan två täckta batterier fullbordats och bestyckats hvardera med 4 st. 24-pundiga och 8 st. 7 tums bombkanoner, alltså tillsammans 24 kanoner.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 April 1885
N:r 30.