Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Att min kära moder enkan Fredrika Nordström från Botvaldavik stilla afled vid Norrbys i Hejdeby den 18 Juni 1885 kl. 11 e.m, i en ålder af 74 år och 8 månader; sörjd och saknad af mig slägt och vänner, varder endast på detta sätt tillkännagifvet.
Visby den 18 Juni 1885.
Fredrika Nordström.
Ps. 496 v. 3.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Juni 1885
N:r 49.
Åtalet färoredlighet och förskingring mot tidn. Gotlänningens utgifvare A. C. Stenmark handlades ånyo igår, bvarvid svaranden anhöll om uppskof för att få taga del af handlingarna, hvilket beviljades med åläggande af personlig inställelse vid 20 kr. vite.
Oloflig utskänkning af bränvin och maltdrycker. I det långvariga målet mot enkan Anna Maria Blom styrkte åklagaren igår, att svaranden år 1875 varit bötfäld för oloflig bränvinsutskänkning och 1884 för oloflig utskänkning af maltdrycker. För den första förseelsen nekade svaranden. Målet uppsköts på svarandens avhållan för iukallande af hennes värdfolk.
Till edgång dömdes kapten Ch. Hamberg, instämd af ogifta Emma Österberg i ett barnuppfostringsmål.
Norra häradsrätten.
För stöld från sin husbonde J. P. Pettersson, Lauks i Lokrume, har såsom förut nämts pigan Anna Maria Katarina Johansson häktats här i Visby af stadsfiskal Jansson.
Vid i lördags med henne å länsfängelset hållen ransakning berättade den häktade, att hon någon dag under sistl. julhälg på golfvet i sin husbondes sävgkammare hittat ett guldbeslag till en urkedja, hvilket hon tillegnat sig; pingstafton hade hon likaledes å golfvet i nämda rum påträffat en guldurnyckel och stoppat den på sig. Ett par dagar derefter afvek bon ur tjensten och begaf sig hit till Visby, der hon hos guldsmeden Toftéa sålde guldbeslaget för tre kronor. Urnyckeln hade hon i behåll vid häktningen.
Af med qvinnan hållet polisförhör framgick, att hon sedan pingsten drifvit omkring i Visby utan bos:ad och sysselsättning. Den 31 Maj påträffades hon härstädes af sin husbonde, i hvars tjenst hon då åter antogs, men redan 5 dennes afvek hon åter hit till staden, der hon vistades till dess häktningen ägde rum.
Målsägaren anförde, att de stulna sakerna ingalunda legat på golfvet utan i en låda samt att han misstänkte den häktade att äfven hafva stulit skjortor, lakan m. m. från honom. Härtill nekade svaranden. Detstulna värderades till sexton kronor.
Enkan Anna Maria Blom anmälde, att hon till svaranden lemnat sin vigselring, hvilken svaranden anhållit få låna för att med ring på fingret få fotografera sig; ringen hade Blom ej återfått. Svaranden upplyste att hon pantsatt den hos Betty Pettersson i Visby för fem kronor. .
Svaranden, född 1864 i Tingstäde, der hennes föräldrar (arbetsfolk) ännu lefva, har förut haft tjenster i Othem, Boge, Bäl, Källunge och Visby.
Åklagaren, kronolänsman Håkansson erhöll uppskof för Toftéas inkallande och för målets vidare utredning.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
Förebud till skogsbrand.
Den 15 Maj var en hemmansägare från Vamlingbo sysselsatt med s. k. bädning af enesvidor. Elden, som dertill skulle begagnas, anlades oförsigtigt nog alltför nära det höga och då torra gräs, som der på platsen växte och hvilket också genast fattade eld. En stor skog hotades att blifva nedbränd, men ett vindkast från motsatt båll dref elden åter tillbaka, hvarefter släckningen med mycken svårighet vidtog. De träd och buskar, som voro i eldens väg, nedbrunno samtliga.
Från en höjd vid Hoburgen
räknade jag, tisdagen 2 Juni, 128 (säger ettbundra tjugnåtta) seglare. Sedan de hade passerat Gotlands södra udde intogo de flesta 5. 8. V. kurs, dock styrde omkring ett 30-tal norrut. 7
Snabb resa
till Öland har kapt. N. Viderström från Sundre gjort. Han seglade från Hoburg till Källa hamn (belägen vid Ölands norra udd) på 7 timmar och från Källa till Hoburg på 8 1/4 timmar. Det skall här till den 59-årige kapt. Viderströms beröm sägas, det han ensam och i odäckad båt färdats öfver Östersjön omkring 500 gånger. Lefve Viderströml! Efier den utanför Sundre år 1874 strandade
»ångaren Dünkerquois»
hafva åtskilliga bönder på strandningsstället upptagit för 1,300 kronor malm metall, dels i form af rör dels ock plåtar. Nu ligger i den lilla Flisviken ett fartyg, som anländt på grunu af ryktet om god förtjenst.
Några flaggor
af tysk, engelsk, norsk, dansk, rysk och svensk nationalitet äro af en yngling från Vamlingbo hittade vid sjöstranden. Eu sjömanskoffert lär äfven vara funnen.
En jernnatur
är en gumma i Sundre socken begåfvad med. Hon har icke på ett tiotal af år, legat en enda natt på annat ställe än i ladugården, hur hård kölden på vintern än varit. Vore det fattigdom, som föranledde henne till denna sjelfmisshushållning, skulle jag beklaga henne, men hon kan, om hon vill, få lefva bättre dagar.
Elfva personer
utflyttade i förra veckan från Sundre och Fide socknar. Sex voro intagna af det förmodade krigets fasor och schappade i väg till utrikes orter.
»För efterkommande».
Sommaren är inne. Nu är det en gyllene tid här på landsbygden, allt växer och spirar upp; fåglarne qvittra, solen ler, skogen doftar aromatiska éngor, man kan med ett ord nu liksom lefva upp på nytt. Midt i egennyttans rike, som sannerligen denna verlden är, fick jag häromdagen skåda en i sitt slag oegennyttig sträfvan. Vid Hemse station har dess nuvarande innehafvare anlagt och med egen kostnad iordningstält en trädgård, så förvånande ordningsfullt och på samma gång planmässigt anlagd, att hvarje trädgårdsvän ej kan annat än glädja sig deråt. Med vänlighet förevisades mig de särskilda partierna deraf, och ehuru företaget nyss börjat, ger det redan nu ägaren ett nöje, men hvilket i förhållande till de sammor, som nedlagts derpå, är tämligen dyrköpt. Än mera oegennyttig framstår saken vid tanken derpå, att np.
v. ägaren aldrig kan ens tänka att hans efterkommande skola draga någon fördel af detsamma, men »min son kan, om han lefver i framtiden, få se, då han reser här förbi någon gång, att dessa träd har hans fader planteradt». Således — et minne blott, men ett kärt sådant.
Gotländska missionsförbundet
höll 13 och 14 Juni halfårsmöte i Hemse. På lördagen börjades mötet kl. 1 med predikningar utaf Jacobson och Pettersson till kl. 1, hvarefter hölls 1 timmes rast, då diskussionen vidtog öfver frågorna: »Hvad vill det säga att vara barn åt Gud? Och hvad förmån äger den som så har blifvit?» samt »Kuana och böra de kristna verka för nykterhet såsom att bära »blåbandet» eller d.? hvilka frågor dryftades flitigt. Derefter predikade Ahlquist och Vessman, hvarefter ombudssammanträdet vidtog och räckte till kl. 9 e.m.
I söndags börjades kl. 10 f.m. med predikan af Jacobson, Elfström och Vassberg till 12. Derefter hölls en till hjertat gående bön utaf Hasselblad från Roma och vidtog en särdeles intressant diskussion öfven frågan: »Kan den mission, som af oss bedrifves, på något sätt upplifvas, och hvilka äro vilkoren härför?» för hvilken viskussion här närmare torde komma att redogöras. Folkskockningen hade nu tagit så väldiga dimensioner, att dörrarne och töustren måste vidöppnas, att de massor som stodo utanför måtte få höra något ord.
Hela buset var bokstafligen fullt och ändå var det folk \’utanför. Som förut valdes äfven denna gång Kristoffer Johansson, Hogrän, att leda diskussionerna. Kl. 2 rastades emot programet till half 4, då predikant Elfgren ledde samtalen öfver frågorna: »Hvad vill Apostelen lära oss med orden »icke bekymrade för något i Filippernas 4: 6—7 v.» och »Uti hvad förhållandestår Guds folk till Rom:b. 12: 9, 10, 11 v:na?» samt »Hvad vill Herren lära oss uti Ef:bretvet 4: 29—30.» Derefter predikade Skedin öfver orden »Är Baal Gud, så tjenen honom, men är Herren Gud, så. tjenen honom». Mötet afslöts utaf Veinhult från Småland med tack och lof åt Gud för det rika Guds ord som blifvit utsådt och den frid vi fått njuta under mötesdagarna.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
Skeppet »Moya», kapten Lyberg, anlände igår till London.
— Briggen »Svante» passerade Visby i söndags på resa till Ume, — Skonerten Favoriten, kapten Hägvall, afgick i fredags från Helsingborg norrut.
— Skonerten Concordia, kapten Hejdenberg, från Slite ankom 7 dennes till Wismar.
— I Amsterdam hemmahörande skonertskeppet »Ouderneming», kapten H. I.
de Weerd, har på resa från Sundsvalls distrikt till hemorten med last af 191 standart plankor inkommit sistl. fredag till Slite svårt läck. Fartyget har måst lossa sin last för att reparera skadorna.
— Till Warneminde inkom 9 dennes »Två Bröder», Ahlström, från Klintehamn.
— Skonerten »Karolina», kapten Fex, hemma i Lerbamn, från Hartlepool till Helsingborg med kol, har, enligt underrättelse från Thisted af 10 Juni, strandat å dervarande kust. Besättningen är räddad.
— »Glory», kapten Eriksson, från Hartlepool till Kalmar med kol, har, enligt underrättelse från Lemvig af 10 Juni, strandat der i närbeten och slagits i stycken.
— Från Engeholm skritves: Dean 10:de dennes vid middagstiden strandade i närheten af kallbadhuset söder om Engelholms hamn, under omväxlande vestnordvest och nordvestliga vindar, på Engelholms redd liggande holländska galioten, eller koff-n, Winsum Obergum om 85 tons register, förd af kapten Keizer, kommande från Grisin;en och härstädes lastad med 9,000 kubikfot hafre för London. Besättningen räddades, Fartyget, som föregående dag blitvit segelfärdigt, låg endast och väntade på passande vind, men under natten uppstod en våldsam storm, i följd hvaraf det började drifva mot land. Vågorna spolade öfver; pumparne sattes i rörelse, men ingentivg hbjelpte. S:ormen tilltog i styrka och vid tiotiden på förmiddsagea i onsdags törnade fartyget på några framför södra hamnarmen anbringade stenar. M:d en ljungande fart fördes koffen derefter mot badbusets vågbrytare, men i sista ögonblicket kasrades den åt sidan och strandade strax derefter. Besättningen, som bestod af tre man jämte kapten och hans hustru, använde vu alla sina krafter för att icke kastas öfver bord, enär vå gorna ständigt slogo öiver, så att man s\’ undtals blott kuude se masterna, Hustrun Keizer, endast iklädd en till-knäna räckande kjol och en tunn kofta, hade klättrat upp och fasthöll sig i tågvirket. Hon höll en större plånbok i handen och ådagalade ett amazonmod, som var beundransvärdt. Nu halades lotsbåten, som låg i hamnen, ötver södra bamnarmen och med berömvärd raskhet verkstäldes räddningen af lotsen kapien Gudmundsson och hans kamrat samt tväune sjömän från i hamnen liggande fartyg. Lasten var försäkrad.
Fartyget, som nu är vrak, var försäkradt i hemorten för 3,000 gulden.
— Ångaren Bautzar von Platen grundstötte i fredags vid 1/2 12-tiden strax efter det den lemnat Sjötorps kanalstation. Ångaren 0 läck och måste återvända till Sjötorp, dit den i sista stunden anlände. Bland passagerarne, hvilkas autal var omkring 100, rådde stvr förskräckelse. Några medföljde ångaren Polstjernan till Mariestad, de öfriga stannade qvar i Sjötorp för aut invänta annan kanalbåt.
— Till Malmö destinerade norske skonerten »Nordei», kapten Larsen, från Tönsberg har Rh resa från Frederiksstad med trälast påträffats, flytande på lasten, af det ryska öriogsfartyget Najezuick. Vraket låg redlöst i Kattegar, då den ryske örlogsmannen i onsdags räddade dess besättning, 3 man, och förde dem till Köbenhavn.
— I tisdags eftermiddag vid 8-tiden strandade i närheten af Skillinge briggen »Margareta» från Vätö, förd af kapten P. Audersson.
Fartyget var på resa från Lunde till Calais med last af plankor. Med hjelp från land och sedan omkr, fjerdedelen af däckslasten kastats öfver bord, lyckades man få fartyget flott. »Margareta» lär derefter afseglat till Karlshamn för att der reparera de vid strandningen erhållna skadorna.
— Om jakten »Johanna Petronellas» strandning skrifves från Nykpöning på Sseland: Ons dagen 10 d:s:på morgonen strandade i Seieröbugten jakten »Johanna Petronella» från Malmö med last aftimmer, bestämd till Seierö.
Besättningen utgjordes af 2 man. Kaptenen, Karl Lundgren, drunknade, hvaremot den andre räddades af gårdsägaren Ole Petersen i Gudminderup, som red ut på sin häst och förde honom i land i mycket medtaget tillstånd. Fartyget antages blifva vrak.
— Under den i onsdags rådande hårda stormen inträffade å i Brantevik hemmahörande skonerten »Francisca» den beklagliga händelsen att fartygets befälbafvare, skepparen Mårten Jönsson, som stod vid rodret, blef af storbommen slagen öfver bord och omkom i vågorna Fartyget var på resa från Figeholm till Hadersleben med last af bräder, och hade kommit till i närheten af Brantevik, då olyckshändelsen inträffade. Mårten Jönsson var omkring 40 år gammal; han efterlemnar hustru och flere barn samt en åldrig moder.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
vid Visby vattenkuranstalt:
Stadsmissionär Youngberg med barn, handl. J. O. Pettersson, stadsbokhållare Pettersson med fru, fru Johanna Beckman, Visby; Oskar Andersson, Vestergötland; hustru Maria Hägg, Emma Nilsson, Gotland; fröken Hanna Hägvall, Visby; hr R Liljeström, Vestergötland; grosshandlare Otto Karlsson, Eskilstuna; fru Karolina Johansson, fröken Annie Pettersson, Småland, studerande Settengren, Karlskrona; frökenliga Johansson, kamrer Inre, Visby; fröken Elisabet Lieberg, Stockholm, fru Blomberg, hr Frans Ekberg, A. Olsson, Gustafsberg; Britta Mårtensson, Helsingland; målare Sundberg, Stockholm; Petter Måns:on, Skåne; fröken Eriksson, Eskilstuna, fru Malmros, Gotland; predikant O. Pettersson, Amerika; hr Daivola, Finland; byggmästare Salin med son, Stockholm. Summa 55.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
Då hemmansägare Johan Olsson och smedssonen Alfred Rosengren, båda hemma i Lummelunda, i förra Veckan voro ute på fiske, uppstod en häftig storm, hvarvid vågorna gång på gång slogo öfver båten och slutligen bortspolade årorna. De båda fiskarena afvaktade nu under några fasansfulla minuter hvad som skulle inträffa, då båten, som redlös drefs mot land, inkom bland bränningarne vid stranden. Inom kort sjödo bränningarne omkriog deras farkost och öfverhöljde dem i ett moln af hvitt skum. Båten kastades fram och åter samt vräktes slutligen omkull och krossades mot en större sten. Till skyndande personer lyckades efter svårt arbete att rädda Olsson, hvaremot Rosengren försvann i djupet.
Liket af Rosengren, hvilken var aderton år gammal, uppkastades följande dag på land. Olsson lär hafva blifvit svårt skadad i hufvudet vid fallet mot en sten.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
vid Fårö togs i lördags afton finska ångare »Alexander» af bergningsångaren »Belos» och »Postiljon.» samt inbogserades till Ekviken. Bergningen, som varit förenad med stora svårigheter, utgör ett vackert arbete. Sedan fartyget ytterligare tätats, kommer det att intagas i docka troligen vid Stockholm.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
af den ursprungliga goodtemplarlogen hade isön dags årsmöte, hvarvid flere medlemmar recipierades till distriktsgraden.
Till logens ordförande valdes agenten Berggren, till v. ordförande slöjdlärare Åke M. Pettersson, till sekreterare stenhuggare Erlandsson och till skattmästaro bleckslagare Andersson.
Efter sammanträdet, som hölls å rådhuset, samlades ordensmedlemmarne i Anderssonska trädgården utanför Söderport, der lekar idkades och förfriskningar intogos.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
bjudes se dan i söndags på en särdeles god och för lokalen lämplig musik af en afdelning af hofkapellet under direktör Levys anförande. Den väl inöfvade orkestern består af fem stråkinstrument och piano samt utmärker sig för ett godt samspel. Repertoaren är rikhaltig och omväxlande.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.
mera motsvarande tidens fordringar än den vid århundradets början utgifna Hermelinska kartan, har länge utgjort ett önskningsmål. På grund af enskildt initiativ har detta mål i fråga om norra hälften af ön realiserats på ett synnerligen förtjenstfullt sätt genom ett kartblad, som tillkommit på föranstaltande af stabsschefen vid nationalbeväringen kapten W. Unge. Då denna karta är den första fältkarta, som utkommit öfver Gotland, torde en kortfattad redogörelse för tillkomsten icke sakna intresse.
För att, intill dess generalstabens karta i 1: 100,000 kan hinna varda färdig, officerarne vid nat.-beväringen skulle kunna utföra sådana kartutkast, som förekomma vid de taktiska öfningarne under befälsmötena, utfördes under 1883—84 genom militärbefälets försorg en s. k. stomkarta öfver hela Gotland för att tjena till ledning vid ofvan nämda kartutkasts utförande. Till stomkartans utförande samt för inläggandet af någon terräng å denna karta beviljade k. m:t 900 kr.
Då emellertid en stomkarta endast i ringa mån kan ersätta bristen af en fältkarta och generalstabens karta öfver Gotland ännu ej på många år kan vara att påräkna, väcktes och bifölls under 1884 ärs officersmöte ett förslag om att officerskåren skulle med 1,000 kronor bidraga till rekognoseringskostnader af det s. k. Visbybladet samt att officerarne af nationalbeväringen skulle efter mötets slut under stabsscefen kapten Unges ledning utföra detta arbete, hvarigenom rekognosering af Gotlands militäriskt vigtigaste del blef rekognoserad och hvarigenom det sedermera skulle , bli möjligt att utgifya nämda kartblad på trycket.
Kartan, som bär namnet af »Gotlands nationalbevärings officerskårs fältkarta öfver Gotland», är nu färdig. Den omfattar hela terrängen mellan Fårö kyrka och linien: Träkumla—Dalhem—Kyrkbingenäs samt återgifver omkr. 30 socknar af tillsammans en areal af omkr. 10 qv.-mil.
Kartan utvisar äfven läget af alla fornlemningar i nämde trakt samt en föreslagen jernväg från Barlingbo till Fårösund med bibana till Slite. Höjd- och djupsiffror äro utsatta i meter. Stomkartarbetet samt rekognoseringen äro utförda af officerare vid nationalbeväringen, renritningen verkstäld af löjtnanten vid Nerikes regemente O. Smith. Kartan är nu från trycket utgifven af kapten Unge.
Kartan, hvaraf häromdagen exemplar öfverlemnades till konungen och hertigen af Gotland &å Rosendals slott, är utgän gen från generalstabens litografiska anstalt, som i fråga om sådant tryck knappast torde träffa sin öfverman förr än i Amerika.
Redighet och öfverskådlighet, tydliga och klara gränser utmärka arbetet, som dessutom angifver markens olika kupering och genom den olika beteckningen af skogsmark och odlad mark klart utmärker, huru obetydlig del af norra Gotland det i verkligheten är, som ligger under odlarens plog.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Juni 1885
N:r 48.