Examinerad vikarie

för folkskolläraretjenstens i Sproge uppehållande under innevarande års vårtermin har ej kunnat anskaffas af skolrådet. K. m:t har derför, eul. hvad Sv. Lär.-Tido. opplyser, medgifvit, att fullt statsbidrag får lyftas, oaktadt tjensten bestridts af en oexaminerad lärarinna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Länstäflingsskjutning,

hvartill statsanslag beviljats, kommer att äga rum vid Snäckgärdet, norr om staden, 7 och 8 instundande Augusti. Skyttarne skola samlas vid Norderport under befäl af kapten Hj. Hedenblad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Underlöjtnanten

vid Gotlands nationalbeväring B. Mellerborg har fått tillstånd att söka och mottaga befattning såsom gymnastiklärare vid något af rikets läroverk med vilkor, att detta ej må utgöra hinder för hans tur vid regementet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Norra häradets tingshusbygnadsskyldige

beslöto i förgår en uttaxering för innevarande år af 690 kronor samt för de fyra nästpåföljande åren 500 kronors uttaxeriog årligen till lön åt häradstjenare, till tingshusets underhåll, belysnivg och uppvärmning, till fortsatt iobindniog af häradets arkiv samt till ändrad inredning af tingssalen och inköp af möbler. Riksdagsman Per Larsson utsågs att biträda domhafvanden vid dessa arbetens utförande.
De tingshusbygnadsskyldige uttalade vidare den önskan, att J. N. Viman, Henriksdal i Barlingbo, och Johan Ekelöf i Bro måtte aflemna redovisning för omhänderhafda medel för närmast föregående taxering för dylikt ändamål; till granskare af denna införväntade redovisning valdes riksdagsman Per Larsson och nämdeman Johanssop, Gute i Bäl, med nämdeman Granberg i Dalhem till ersättare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Indragning af gästgifvaregårdar.

Öfver landstiogets förslag om indragning af gästgifverierna vid Isums i Atlingbo, Tjengdartve i Hemse, Bosarfve i När, Stora Röstäde i Ekeby, Hau i Fleringe och Norrgårda i Hellvi har k. m:ts befallningshafvande infordrat häradsbornas yttrande. I södra häradet tillstyrktes förslaget om indragning af de tre ifrågavarande inom häradet belägna gästgifverierna; i norra häradet förordades förslaget endast med afseende på Stora Röstäde och Hau, hvaremot Norrgårda gästgifveri, i likhet med hvad kronofogden framhållit, ansågs böra bibehållas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Visby stifts missionssällskap

hade i går i domkyrkans sakristia sin tjugonde allmänna årssammankomst, besökt af nio prester och lika många lekmän. Förhandlingarne leddes af doktor Lemke.
Doktor Lemke höll ett kort föredrag »Några betraktelser öfver den kristna missionen, huru den är ett verk af Herren, hvilket ständigt växer». Talaren uppdrog en historik af missionens utveckling och framsteg under tidernas lopp. Missionen hade på senaste tiden ingått i ett nytt skede, hvilket förvisso komme att öfverträffa allt, som förut blifvit gjordt. Man befunne sig nu i början af denna löftesrika period, under hvilken den kristna läran predikades för snart sagdt alla jordens folk. Missionens utomordentliga framsteg under de senaste årtiondena påvisades; särskildt framhöllos de vackra resultat, som vunnits på Madagaskar och i Indien.
Ansvarsfrihet för-räkenskapsåren 1883 —1884 och 1884—1885 beviljades styrelsen. Inkomsterna urder sistl. året, hvilka utgjort kr. 272: 45, öfverstego utgifterna med sex kronor.
Till ledamöter i styrelsen återvaldes doktor Lemke, kontraktsprosten Ötverberg, som utsågs till sekreterare, kyrkoherden Budin och skollärare Enderberg i Endre samt nyvaldes rektor Sprinchorn och länsbokhållare Melin, som vardt skattmästare, efter bankdirektör Kolmodin och handlande Kolmodin, hvilka undanbådo sig återval. Läroverksadjankt Westöö och handlande Kolmodin utsågos till granskare.
Slutligen beslöt sällskapet, att en redogörelse för den ekonomiska ställningen under sistl. år skulle tryckas.
Före sammanträdets början förrättades i domkyrkan missionsgudstjenst, hvarvid kyrkoherden J. F. Enequist och komminister Söderberg tjenstgjorde vid altaret samt kyrkoherden G. E. Alfvegren höll den sedvanliga missionspredikan med text hämtad ur Apostlagerningar 16 kapitlet 9 och 10 verserna: »Och en syn syntes Paulus om natten. En macedonisk man stod och bad honom sägande: Far in i Macedonien och hjelp oss. Och strax ban hade sett synen, tänkte vi till att fara in i Macedonien och voro vissa deruppå, att Herren hade kallat oss till att predika evangelium för dem>. På grund af denna text tog predikanten till ämne för sina betraktelser »Ett nödrop från hednaverlden: Kom hit öfver och hjelp oss».

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Med stor våldsamhet rasar mjältbrand,

som i måndags utbröt vid flere ställen i Fröjels socken, nu i fem socknar i södra häradet. T. f. länsveterinären Rosenthal begär i telegram till länsstyrelsen igår, att en veterinär ofördröjligen måtte sändas honom till biträde, enär smittan synes med hastighet gripa omkring sig. På grund häraf förordnades veterinäreleven G. Stenström att igår afresa till de smittade orterna, hvarjämte länsstyrelsen till medicinalstyrelsen framstält telegrafisk begäran om oförtöfvadt hitsändande af en veterinär.
Af sjukdomen hafva nu förklarats smittade gårdarne Lilla Hejdes, Aunsarfve, Alstäde, Kaupe och Pasarfve i Fröjel, Bjers i Gerum samt Bondarfyve, Orleifs, Magnuse, Burge, Skogs, Tungelbos och Bringsarfve i Levide. Nya sjukdomsfall hafva i dag anmälts från Bofride, Bosarfve och Stora Hejdes i Fröjel, Mallgårds i Levide, Liffride i Stånga och Hämdarfve i Silte.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Stadsfullmäktige

valde i tisdags till ersättare i landstinget grosshandl. Ax. Ekman.
— Fröken Alma Wentzells rätta mantalsskrifoingsort ansågo fullmäktige böra vara Visby, icke Hernösand, der hon tillfälligtvis tjenstgjort på telegrafstationen.
— Rådman Chevaliers besvär öfver fullmäktiges afslag på hans pensionsansökan lemnades utan afseende på den grund, att någon sådan skyldighet icke lagligen åligger staden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

I polisväsendet

beslöto stadsfullmäktige i tisdags åtskilliga ändringar med anledning af en framställning från magistraten, för hvilken vi utförligt redogjorde i början af förra månaden. Hufvudsakliga skilnaden mellan kammarens och magistratens förslag var dep, att kammaren icke ville anslå lön till någon ny poliskonsta pel, utan anvisa besparingen genom poliskommissariernas indragning till lönehöjning med 100 kr. för hvardera åt de förut varande fem konstaplarne under föratsättning, att de turvis öfvervaka ordnivg och renlighet samt bestrida kontro!len öfver nattpolismanskapet, hvilket senare uppdrag tillhört kommissarierna. Fullmäktige antogo kommarens förslag och anhöllo hos magistraten om utredning huru aflö ningen för polisen, 638: 50 kr., lämpli gen bör delas i lön och tjenstgöringspenningar. Beslutet föregicks af en öfverläggning, som öppnades af
Borgmästare Een: Saken synes hafva strandat hufvudsakligen derpå att magistraten föreslagit gemensam vaktmästare för magistraten, fullmäktige och drätselkammaren, Kammarns förslag att inordra magistratens vaktmästare bland polisen vore olämpligt. Ty magistraten behötde en egen sådan. Om han också icke deraf vore upptagea hela dagen, så följer icke, att han den öfriga delen af dagen vore lämplig som polis. Ty om han gjort natt-tjenst, så vore han den följande dagen icke tjenstbar. Detta skulle kunna inträff. hvar 5:e dag, och alltså vore magistraten 73 dagar utan vaktmästare. Han behöfs också ofta på eftermiddagarne, då han tjenstgör som bouppteckningassistent. Det fordrades särskilda egenskaper för en magistratsvaktmästare och en polis. Den förre anförtros såväl måoga vigtiga handlingar som magistratens bref. Om rådhusvaktmästarens lön indroges äfvensom anslaget till sundhets.
polisen samt bygnadsnämdens vaktmästare tillika gjordes till magistrateos, så vore dess förslag genomförbart med en uppoffring af 250 kronor. Yrkade återremiss till drätselkammaren för framläggande af nytt förslag med den atvikelse från magistratens att fullmäktige skulle behålla sin vaktmästare.
Hr Romsahl ansåg, att bygnuadsvämdens vaktmästare icke lämpligen samtidigt kunde vara magistratens.
Hr Bokström: frågan borde icke, såsom den förste talaren yttrade, anses hafva strandat. Drätselkammaren hade tvärtom tillstyrkt en del väsentliga saker i magistratens förslag.
Poliskommissarierna voro indragna och besparingen derpå använd till lönebättring åt polisen, utan hvilken höjda anspråk på deras tjenst icke skäligen kunde ställas. Vidare hadekammaren godkänt anmärkningarna öfver polislokalerna. Stadsfiskalen hade fått ett lämpligt embetsrum. Behofvet af egen vaktmästare för magistraten borde anses fyldt genom rådhusvaktmästaren, som fordom tjenstgjort som sådan. Posten bembäres numera genom statens försorg, — Möjligen kunde polisen på vaktkontoret om nätterna tjenstgöra en half natt turvis. — Att hålla biträde vid bouppteckningar har »taden ingen skyldighet.
Penningförtroenden åt magistrateus vaktmästare måtte vara af mycket euskild art, kanske utom tjensten. Sundhbetspolisens indragning vore en bestämd försämring. Auspråket på återremiss i uppgifoa syftet vore något högt. Kammaren hade redan angifvit sin uppfattning af frågan.
Borgm. KEen: att tjenstgöra en half natt turvis opraktiskt, ty att börja en tjenstgöring kl. 12 elier 1 på natten är nästan detsamma som att tjenstgöra hela natten; det blir ingen hvila. Drätselkammaren har ipgalunda i hufvudsak biträdt magistratens, förslag ty om magistraten håller på sitt förslag att få en egen vaktmästare, så faller det hela. Någon rådhusvaktmästare fuanes icke; det är en qvinna, mindre lämplig att tjenstgöra på ifrågavarande plats. Vid hans tillträde till borgmästareplatsen hade konstaplarne hvar sin vecka turvis tjenstgjort som vaktmästare, men derunder hade svårigheter yppats att hålla reda på utlemnade handlingar. Magistratens vaktmästare behöfdes dessutom för att tjenstgöra på rådhuset på måndagarne och på länsfängelset m. m.
Hr Bokström: År 1877 begärde magistraten anslag till en ny poliskonstapel, som kräfdes för öfvervakande af ordning och renlighet. Detta beviljades, Nu öfverraskas vi af att höra, att vi ha ingen poliskonstapel utöfver de fyra gamla, men väl att magistraten har en uppäassare, Kanske sloge det icke bättre ut, om man beviljade anslag till den nya poliskonstapel, som nu af magistraten äskas och som vid allt mer aftagande brottsligheter och dryckenskap icke synes af behofvet påkallad. Att hålla ordniog på handlingar, som till polisen utlemnas, läte sig göra helt enkelt genom att de vid mottagandet utqvitterades.
Borgm, Een: Det vore icke fråga om en ny polis, utan om en som skulle ersätta de två indragna kommissarierna, som om nätterna tjenstgjort. Ett sätt vore att låta lönehöjningen anstå och använda besparingar på indragningen (500 kr.) till en ny lön.
Hr Waldenström: Sakens afgörande beror på, om magistratens vaktmästare är så upptagen, att han icke har tid att tjenstgöra som polis. De hittills angifna ändamål hvartill han användes vittnade om motsatsen. Att hålla biträde vid bouppteckningar tillkommer icke staden. Vigtiga handlingar hade äfven domhafvandena på landet att sända, men de ieda sig utan vaktmästare. Uppbörd af penningar för handlingar behöfde icke ifrågakomma, om expeditionen skedde i enlighet med författningen, som förutsätter, att handlingarne på viss bestämd dag skola vara färdiga att af parterna hämtas. Posten kunde rådhusvaktmästaren ombesörja. Rätten att få den ombesörjd genom af staden aflönad vaktmästare betviflades emellertid. Handlingar till länsstyrelsen kunna sändas med posten. Det enda mera vigtiga uppdrag, som sedan qvarstode, vore uppvaktningen i rådhusrätten på måudagarne (ry på länsfängelset vore hans tjenst öfverflödig), men så länge inga andra skäl mot hans inrangerande i polisen funnes, kunde SAR icke annat än yrka bifall till drätselkammarens förslag.
Borgm. Een: Magistraten skall efter lag förordna 2 gode mån vid bouppteckringar.
Vaktmästaren åtnjuter för sådana uppdrag ersättning. Att han användes att kringbära handlingar är till allmänhetens beqvämlighet. Om konstaplarnes lönehöjning nedsattes från 100 till 50 kronor, så skulle man med magistratens förslag i öfrigt komma från saken med ett anslag af 125 kronor. Yrkade proposition härå.
Hr Waldenström: Att magistraten skall förordna två gode män vid bouppteckningar är en bekant sak, som icke hörde hit. Hvad talaren åsyftat var att framhålla, det magistraten icke har rätt att till sådant uppdrag använda en af staden för annat ändamål tillsatt person.
Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, antogo fullmäktige drätselkammarens förslag.
Ordet begärdes af
borgm. Een, som anhöll att till protokollet få antecknadt att han framstält ett modifieradt förslag om lönens för poliskonstaplarne bestämmande till 550 kronor, som af ordföranden icke upptagits.
Ordf. hr Bergman erinrade, att ingen af fallmäktige understödt eller upptagit detta förslag och att magistratens ombud enl. författningen endast äger att i öfverläggningarne, men ej i besluten deltaga.
Borgm, Een; Frågan om magistratsombudets behörighet att väcka förslag hade förut varit före, men icke behöft drifvas tillsinspets, enär alltid någon af fullmäktige upptagit ett sådant förslag som sitt eget. Så hade icke varit fallet idag och då han nu såge, att en stor fråga kan vridas på sned, så ämnade han söka få saken utredd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.