Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 15 Juni, jakten Ina, Esklund, Fårö, jernskrot; skonerten Augusta Maria, Österberg, Stockholm, kox.
Till Slite: 9 Juli, skonerten John, Karlsson, Ume, barlast; briggen Spekulation, Lyth, Sölvesborg, barlast; 10 Juli, jakten Två Systrar, Hellström, Gefle, barlast; galeasen Olga, Rohmav, Köbenhavn, barlast; 11 Juli, skonerten Triton, Ruthström, Katthammarsvik, slipers; 15 Juli, jakten Matilda, Bergedahl, Uleåborg, barlast.

Utgångna:
Från Slite: 10 Juli, koffen Concordia, Hejdenberg, Brahestad, släckt kalk; galeasen Valida, Svensson, Halmstad, släckt kalk; skonerten Covfidentia, Schulz, Ume, släckt kalk och slipstenar; 11 Juli, jakten Mina, Godman, Stockholm, släckt kalk; jakten Adolf, Falk, obestämd inrikes ort, släckt kalk; 15 Juli, skonerten John, Karlsson, Hudiksvall, släckt kalk; skonerten Triton, Ruthström, Trelleborg, slipers.
Från Visby: 17 Juli, skonerten Karl, Pettersson, Köbenhavn, trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Passagerarelista.

Från Stockholm: Med »Tjelvar» 16 Juli, borgmästare Hedenstjerna, doktor Nordstedt, lord Gower, riksdagsman Emil Hammarlund, hrr Jakobsson, Sjöberg med fru, Stenmark, Frosblad, Munthe, Nilson, Smedberg, Rundberg, Pettersson, Larsson, Zätterstraud, Jacobason, Gruudberg, Nyberg, Ålander, Frendin, fruarna von Segenbaden, Berggren, Pettersson, Rosén, frök:na Hultman, Vestling, Hermelin, Wessman, Gerta, Lindström. — Med »Klintehamn» 17 Juli, profess. Nordling, kapten Holm med fru, kronofogde Calissendorft, konsul Stare, löjtnant Scbarn, hrr Johansson, Grubb,- Johansson, Andersson, Dalqvist, Bachér, fruarna Palmin, Johansson, Nordling, frök:na Jobaosson, Almberg, Moberg, Beargström, Nordling.

Från Kalmar: Med »Visby» 16 Juli, bokförläggare Skoglund, hrr Wöhler, Sandgren, Mirpel, Snöbohm, Bäckwall, Eriksson, fru Kjellberg.

Från Vestervik: Med »Gotland» 15 Juli, hrr Björkegren, Dahl, Gustafsson, Pettersson, fröken af Klint.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Med anledning af inkommen

anmälan om sjukdomsfall af mjeltbrand varda nedan nämde gårdar förklarade smittade af mjeltbrand, nämligen Bjers i Gerum socken samt Bondartve, Orlefs, Magvuse, Burge, Skogs, Tungelbos och Bringsartve i Levide socken, med förbud att dit införa kreatur och derifrån atföra kreatur och ladugårdsprodukter; och åtvarnas allmäohetea för onödig gemenskap med dessa gårdar.
Visby i Landskansliet 17 Juli 1885.
På Landshötdinge-Embetets vägnar.
Johan Hambræus. Johan Gardell

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Som anmäldt blifvit att mjeltbrand

utbrutit bland nötkreaturen å flera ställen i Fröjel socken, varda Lilla Hejdes, Ansarfve, Alstäde, Kaupe och Pusarfve gårdar i nämde socken härigenom förklarade smittade af mjeltbrandsjukdom; och förbjudes utförande af kreatur och ladugårdsprodukter från detsålundasmittade området äfvensom införande dit at kreatar, med åtvarning tillika för allmänheten emot onödig gemenskap med den smittade orten.
Visby i Landskansliet 16 Juli 1885.
På Landshötdinge-Embetets vägnar.
Johan Hambræus. Johan Gardell

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Genom offentlig auktion

som onsdagen den 22 innev. Juli från kl. 4 e.m. kommer att förrättas vid Lina i Hörsne, låtasterbbusdelegarne efter aflidnebandlanden C. H. Wallér till den mestbjudande försälja ipnevarande års todertägt på en under Lina hemman belägen god slåttermyr, omkring 30 tunnland, som utbjudas i mindre lotter med förbehållen pröfningsrätt, och lemnas godkände köpare betalningsanstånd till den 1 Oktober detta år.
Hörsne den 14 Juli 1885.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Utmätningsauktion Bertels i Stenkumla.

Fredagen den 21 nästkommande Augusti kl. I efter midd. hålles här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af Anton Löfgrens ägande 3/16 mantal Bertels i Stenkumla socken; egande de, hvilka bafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastighet är försedd med bonings- och ladugårdshus, utgöres af om kring 30 tuonl. åker, 7 tunnl. äng och 92 tunnl, skogs- och betesmark med skogstillgång till husbehof samt har blifvit saluvärderad till 7,220 kronor.
Visby i Landskansliet 14 Juli 1885.
På Landshötdinge-Embetets vägnar:
Johan Hambræus. Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Från Klintehamn.

Sedan från flere ställen på Gotland bref inflyta till tidningen, tycker jag det äfven vara skäligt, att någoa härifrån då och då insänder en korrespondensartikel, så att man må veta, att vi ej helt och hållet sofva bort vår tid härstädes. Svårigheten är att fiona ut hvad man skall skrifva om, ty här lefves ett lugnt lif, utan bråk och strid, tack vareinbyggarnes fredliga och glada lynne. Hufvudsakliga omväxlingen häruti beredes oss af ångbåten Klintehamn, som vanligtvis medför oss främmande besökande, och komma ej sådana få vi dock ett slags ersättning i nöjet att se den vänlige och humane kapten August Smitterberg, som förtäljer oss några nyheter från stora verlden. Ea nyhet, som inte stått att läsa i bladen, men som dock här är bekant, är att konsul Herlitz härstädes afstått sin gamla affär till sitt mångåriga biträde herr Frans Smitterberg. Herr Smitterberg har varit i hans tjenst i trettiotre år och således gjort sig förtjent af patriotiska sällskapets medalj, men hans förre husbonde har gifvit honom ett reelare prof på sin vänskap och tacksamhet för långvarig och trogen medverkan, genom att göra honom en present af boningshuset med deri belägen bodlokal. Denna fiffas nu upp på bästa vis för att om möjligt draga dit så många kunder som möjligt utöfver de gamla stamkunderna.
Vår skeppning af trävaror är nu slutad. Den pågick med stor fart för att få lasterna fram innan den 11 Juli, då tullen på virke höjdes i Tyskland. Svårt blir det för det omgifvande landet att blifva af med sina trävaror på landthamnarne hädanefter, och svårt blir det väl äfven för alla handlande, enär omsättningen för dem minskas på ett betänkligt sätt, genom att bönderna ej hafva någotatt föra till torgs. Om Bismarck visste, hur ondt han gör oss med sina påfund, skulle hans hjerta bestämdt röras.
Badgäster hafva vi också här, fast de ej äro många och representerade mest af det täcka könet. Men roa sig göra de än dock, fast nöjena äro af de beskedligaste slag. Ett litet prof på nöjena lemnas härmed. Vid en namnsdagstillställning följde med kakan (en gumma bakad af bröd) följande verser:
»Jag kommer och bjuder dig huldhet och tro.
Ja, trohet i »blekaste döden», Mitt sinne är fredligt, det söker blott ro.
Det söker en hand som anvisar det bo.
Der fullkomnas skall mina öden.

Förskjut mig ej! Tänk dig ett hjerta så vekt.
Så godt, så för intryck mottagligt
Och tänk dig en kind, den ej tiden än blekt.
Och tänk dig en panna den oskuld blott smekt.
Det är mitt porträtt — så behagligt.

Är också ditt hjerta re\’n bundet och fäst.
Så — kontraband brukas af mången,
Jag gör inga anspråk på vigsel af prest
Förtärande kärlek blott anser jag bäst
Ack! gif då åt denna dig fången. —

Men jag gör kanhända bäst uti att sluta för denna gång, och troligtvis är läsaren tacksam derför. E.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.

Från södra Gotland.

Senaste torgdagarne
i Hemse hafva visserligen företett jämförelsevis liflig tillförsel både af folk och kreatur, men affärerna hafva inskränkt sig till ett minimum, dels emedan de förut varande prisen, på hvilka säljarne hållit, af köpare ansetts förhöga samt nästan omöjliggjort köpeaftal, dels emedan endast få behof af verkligt goda kreatur gjort sig gällande. Af hästar såldes endast de gamla och billiga till sommarbruk och för de närmaste behofven. Af oxar och kor hafva endast få exemplar afyttrats till slagt. Man tror visserligen, att ett starkt prisfall på kreatur skall inställa sig, men detta torde dock låta vänta på sig, ty om också de:ta års skörd blir klen, finnes ymnigt med gammal halm ilandet, som man tror fyller behofven för nästa vinter.

Idoghet.
Tvänne fattiga döfstumma personer sammanvigdes för omkring 20 år sedan i Rone, och med en viss oro tänkte man på deras framtid, som hvar och en trodde skulle varda endast nöd och elände. Men se mannen, som hade lärt skomakareyrket, kom att drifva detta med alvar och kraft, lefde äfven nyktert och stilla och om några år började de båda, flitiga som myror, sjeltva att bygga egen stugu på Ronehamn. Deras stuga står nu färdig, men för två år sedan blef hustrun illa sjuk och dog nu öser ifrån sin bedröfvade man och 3 barn.

Om taxeringskomitén
med dess luntor, gubbar, gillen, prat och skålar och telefonnätet se\’n — vill jag tala en annan gång. Nu önskar jag bara mig vara tjensteman och dertill en resande sådan. O, hvad bevillningsafdrag jag skulle få, Den nya förordningen i den vägen lär ju enligt vissa lagkarlars uppfattning vara så liberal, att t. o. m. presterna erhålla afdrag för sina resor, då de skola ut att döpa barnungarna i bondstugorna. Ja ja derom är det fråga, ehuru saken ännu är omtvistad. Men om klockaren, som får lunka med, erhåller något sådant (ty de ha väl aldrig kunnat tänka sig minskning i skatten å tjenstens vägnar) afdrag, vet man ej än, men nästa år tänka äfven de lemna in sina långa räkningar. De äro ju statens tjenstemän äfven de såväl som presterna, oaktadt dessa alla uppbära sina löner från socknarna, OR lott att vara komitéledamot hädanefter!

När
är en af landets största och folkrikaste socknar. Dess stora skolhus är ett bland de största på landet. Ett idogt och sträfsamt folk tar sig fram här, trots att jorden ej är med den bästa. Endast i närheten af kyrkan är jorden bördig och trakten vacker, men sedan ser allt kalt och tort ut. Fiskare är nästan hvarje person och af fiske lefva de fleste. Laga skiftet har börjat här för 8 åtta år sedan, men torde räcka i 8 år till, emedan hela socknen är endast ett skifrelag. I »hammaren», en utmark på flere hundra tunland, släppas större delen är Krekta ren. På den nästan landfasta holmen står en välbehöflig fyr. Hamn med ankarplats för fartyg finnes, ehura den ej ofta begagnas. Af vackra gårdar må nämnas Nixstjupssamt Hallute, hvarest är planterad en allé från landsvägen ned till gården och derifrån 6,000 fot genom åkrar och ängar, slutande med en trädgård jämte en af jord bildad terrass. Kyrkan med sitt ovanligt spetsiga torn, som nu håller på att repareras, är mörk invändig, saknande fönster på norra sidomuren. Kyrkogården har ett lågt, nästan sankt läge. Den stora, fiskrika Närså, som flyter tätt förbi kyrkan och skolhuset, drifver flere sågar och qvarnar: ända långt fram på sommaren. Dess största vatten kommer från Laus myr, men hon börjar på andra sidan Tenglingsmyr i Etelhem, I När finnas stenbrott, kalkugnar, mejeri, fisksalteri m. m. samt två handelsbodar. I prestgården finnes en mycket stor ladugård, bygd i forntiden, och i dess trädgård ett mycket stort valnötträd. Gamla seder och bruk sållas här i helgd och dessa menni-kor i När och Lau äro ock ett härdigt, dugtigt och arbetsamt folk samt nästan hvarenda en sjödugliga och fiskare.

Den långvariga torkan
gör att säden ser upptorkad ut, kornet särskildt företer en bedröflig anblick. Större deien är redan nu förderfvad och kan ej bjelpas, om också regn faller. Länge har bonden sett efter hvarje liten molntopp, men himlen har nekat, ser bara hård, torr och varm ut, Råttor, harar och fåglar kunna i flockor varseblifvas vid vattenställena. Nu är det om pågonsin vigtigt att bonden ser till sina kreatur, att de erhålla friskt och tillräckligt vatten.

På himlen
syntes midsommardagen på qvällen ett smalt, långt, hvitt moln, liknande en Himlen deromkriag var grön och gredelin. En qväll kl. 10 derefter syntes en röd pelare uppsuga i vester från synranden till zenit, skiftande i regnbågens färger på sidorna, under det flammor, likt norrsken, varseblefvos på flere håll.

En orm
sågs häromdagen i en hage i runda spiralringar klifva upp uti en smal tall. Men väl uppkommen blef han nedskakad och förpassadas af åskådarne ur lifvet.

Fisket
å östra kusten är högst litet gifvande i sommar. Man tror orsaken vara bristen på ihållande stadiga och sydliga vindar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.

Från Fårösund.

Den 9 Juli.
Tidigare än man väntat, eller kl. 11 f.m., var Visby, som vid 6-tiden om morgonen passerat hamnen, åter här från Slite. Den vackra ångaren tedde sig, garnerad med de ståtlige Göta-artilleristerna, synnerligt målerisk, när den lade till vid bryggan. Kort derefter uppmarscherade härvarande artilleriafdelving från sitt läger och tågade genom byn. Vid vägen ned till bryggan bade många af bygdens unga tärvor qvällen förut med löfprydt en smakfull äreport till afdelningens heder.
Befälhafvande löjtnanten gjorde halt vid porten och afdelningen utbringade ett dånande »hurra» för det vänliga Fårösund.
Artilleristerna embarkerade genast och efter omkr. en timmes uppehåll var Visby redo till affärd. Mycket folk hade emellertid samlat sig ned vid bryggan för att säga farväl åt de hänfarande hurtige resenererna, af hvilka många pryddes med smakfulla buketter. Så lade ångaren ut. För- och akterdäck samt kommandobryggan var öfverallt garnerad med garsar gula och blå. Just som Visby vände sin förstäf mot norra inloppet, dånade från ångaren ett »rungende> trefaldigt »hurra», som geuljöd öfver hela den vida hamnen och dess skogrika stränder.
Och nu är de raske götarnes besök här i norra Gotlands bygd för denva gång ett minne blott. Sjelfve tyckte de att de bär tillbringat en angenäm tid, ehuru de stundom här måst arbeta dagen lång med spade, hacka eller vid skottkärran, Men det var intet garnisonslif det här. Soldaten kom här till ingigt om att han var en nyttig samhällsmedlem och aktades som sådan och uppförde sig ock som en sådan.
Om vi ändå hade fått växla skott med en fiende, om det än ej varit mer än ett enda, yttrade härvarande afdelningsbefälhafvaren till sina underofficerare ett par dagar före affärden; och visst är att hvarje man i hans afdelning hade, samma tanke. Den som tror, att den krigiska anden minskats hos den svenske militären, den bedrager sig.
Här ett par små anekdoter. Vid början at sin hitkomst satte alltid artilleristerna namnet Sweden under adresseu af de bref de afsände, i likhet med hvad de sett å från Amerika ankomna. Nog hade de reda på att Gotland hörde till Sveriges krona, men begreppet var i allmänhet litet oklart, de hade rest hit öfvet hafvet och kommit till en bygd, hvars befolkning talade ett högst besynnerligt språk mot hvad de varit vana vid.
Ena artillerist, som ej sett annat vatten än Vetterns klara böljor, kände sig vid landstigningen här i slutet af April efter sjöresaus besvärligheter törstig, och för att stilla denna plåga lade han sig ned & hafstrandeu och begynte begärligt läppja på Östersjö-våg. Men hvilka böner han kort derpå sände till mörksens makter öfver det koustiga vattnet, som smakade så gement illa och dertill salt!
Minornas upptagande pågår dagligen. Matroserna äro strängt sysselsatte. Ej mindre än 380,000 fot minkablar medfördes hit, hvilka nu upprullas, Krutet tömmes i en at minpråmarne. En del minor bafva varit laddade med ända till 700 skålpund krut. Väderleken så så gynsam den kan vara för arbetets fortomst.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.