Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Skeppet Tris, kapten Hansson, kommande från: Cardiff, afseglade 4 sistl. December från Algoa Bay. — Bergningsåogaren Neptun hitkom i lördags från Slite och qvarligger här ännu. — Under sistl. December månad hafva af segelfartyg förlist 124, deribland 5 saknade. At dessa voro: 17 amerikanska, 1 österrikiskt, 1 brasilianskt, 46 engelska, 6 svenska, 11 tyska, 19 norska, 2 holländska, 5 franska, 2 grekiska, 7 italienska, 3 ryska och 1 spanskt. Åt ångare hafya inalles förlist 14, deribland 1 saknad. 11 voro engelska, 1 holländsk, 1 tysk och 1 italiensk. — Från Oskarshamn skrifves i lördags: De i verstadens skeppsdocka intagna ångarne Belos, Poseidon och Oskarshamn hafva under veckans lopp undergått åtskilliga reparationer. Så har å dykareångaren Poseidou flere stycken nya plåtar blifvit insatta och å Oskarshamn helt och hållet ny plåtbeklädnad anbragts, hvarförutom samtlige ångarne målats i botten. De skola lemna dockan på måndag eller tisdag, hvarefter den stora en längre tid utanför verkstaden förankrade, dykeribolaget Neptun tillhöriga ångaren Hamsteels lär komma att intagas för att undergå en ganska vidlyftig reparation. — Halmstadsskonerten Karin, som har en besättning af kapten och en man och som sedan i söndags åtta dagar legat förankrad strax inom Klubb i afbidan på lämplig väderlek, ämnar afsegla idag med den till Tyskland bestämda trälasten, hvarvid kosan denna gång tages öster om Öland för att undvika faran af att ännu en gång blifva infrusen i sundet.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
hafva under de senaste dagarne flitigt ordnats både här i Visby och på landsbygden. I torsdags arrangerade våra yngre militärer en dylik utfart till Follingbo, hvarefter en bal afdansades på stadshotellet; i förgår hade en del af stadens grosshandlare och öfrige handlande ordnat hvar sin utflykt. För några dagar sedan afåkte ett parti från Hemse och dansade vid Burge gästgifvaregård. Och slutligen samlades i söndags vid Lillåkra i Barlingbo sjutton slädar, som styrde kosan till Dalhems kyrka; öfter återkomsten till Lillåkra ordnade lustfararne, närmare sjuttio personer, en liflig bal.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
har uader sistl. December månad hos Visby rådhusrätt beviljats å följande fastigheter: hus och bygnader på kronotomten nr 29 i Strandrotens första qvarter, värderade till sex hundra kronor samt öfverlåtna genom arf till f. lotsen Fr. Hagström och dennes syster; i hälften af hus och bygnader på kronotomten ur 54 i Klinterotens första qvarter, öfverlåtna af Kristoffer Engström. och havs hustrus rättsinnehafvare till Visby fattigvårdsstyrelse; hus och bygnader på kronofomten nr 54 i Klinterotens första qvarter, vårderade till fem hundra kronor samt öfverlåtaa dels genom md och dels genom arf af Visby fattigvårdsstyrelse och Elisabet Sofia Höglunds sterbhus till sjökapten K. O. Sellin och hans hustru; hus och tomter nr 12, 13.15 och 16 i Norderrotens andra qvarter, sålda aflandrbrukare A. Gabrielsson till handlande Edv. Dahlman för 31,500 kronor. hus och bygnader på stadsjordstomten nr 38 i Klinterotens tjerde qvarter, sålda af styckjunkare Brodd och hans-hustra till folkskollärare O. P. Olin för 4,500 kr.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
ännu för ett par månader sedan befälhafvare å postångaren Sofia, afled på Karlsdagens morgon i Vestervik helt hastigt af hjertslag: Ännu i tisdags hade hav, jämförelsevis rask, besökt en arförvandt i Gamleby och kände sig vid återkomsten derifrån ganska kry. Visserligen hade på de senaste åren hans förr så kraftiga helsa varit bruten, men föga anade man, att slutet var så nära. Nämde dag kl. 5 på morgonen steg han upp, klädde sig och tog plats i en länstol, der han knapt hunnit sätta sig förr än han plötsligt drog ett djupt andedrag, detsista. Jordfästningen ägde rum i förgår. Kistan kördes tili stadens grafkapell, hvari den inbars af den aflidnes måg och Sofias besättning. Prosten Ennes höll ett gripande griftetal framhållande att den aflidnes hela lif varit en strid, och en god sådan, hvilken nu efterföljts af frid. Vid förra årets riksdag beviljades Hög gren pension. Denna kom han dock aldrig att åtnjuta, då hans kontrakt med poststyrelsen som Sofias befälhafvare gälde till 1 Juli 1886. Om den aflidae, som två gånger var gift och nu sörjes närmast af maka, född Göhle, två söner och två döttrar, lemna tidningar i hans födelsestad följande närmare biografiska notiser: Gustaf Adolf Höggren föddes i Vestervik 27 Ost. 1832, Hans fader, sjökapten Nils Magnus Höggren, flyttade några år efter sonens födelse till Norrköping, i hvars allmänna läroverk och tekniska (Ebersteinska) skola gossen åtnjöt undervisning intill sitt femtonde år. Då vardt honom skolsalen för trång och han fick följa sitt hjertas böjelse att fara nt på det vida haf. Å skonerten Terpsikore besökte den unge jungmannen Medelhafvets sköna näjder, fick gunga på Atlantens vågor och skåda det underbara landet der bortom, Strax efter hemkomsten från denna 2-åriga resa utgick han åter å samma fartyg, nu som matros. Det var italienska och afrikanska hamnar, som nu besöktes, men slutligen förlista Terspikore vid Mugadur i Marocko, der den räddaderb>sättningen tillbragte 3 långa månader, tills den sent omsider upptogs af en fransk brigg och landsattes i Gibraltar. Terpsikores rederi utrustade dock snart derefter skonerten Friden; och åter fick Höggren med denna besöka Medelhafvets hamnar. Efter på så sätt tillbragta tillsammans 6 år till sjös återvände Höggren till fosterlandet och ingick vid navigationsskolan i Visby, der han på våren 1853 aflade styrmansexamen. Den ännu lefvande kaptenen och riddaren A. G. Hartzell antog den ungestyrmannen å den af H. förda ångaren Norrköping. På våren 1855 aflade Höggren i Stockholm skeppareoch ångbåtsbefälhafvareexamen, tjenstgjorde någon kort tid som styrman å en norrländsk ångare, men erhöll snart genom sin gamle vän Hartzells rekommendation uppdraget att föra den Motala-vorkstadsbolaget tillhöriga ångaren Göta Kanal, som dref fraktfart & Öster- och Nordsjön. Schefskapet för Motalaverken innehades på denna tid af den som fartygskonstruktör bekante kaptenen O. E. Carlsund. På sommaren 1858 bygde han för postverkets räkning den första bår, som skulle uppehålla vinterpostföringen mellan Gotland och fastlandet, och antagligen genom OCarlsunds rekommendation utsågs den unge kapten Höggren till deu nya båtens befälhafvare. Kapten Höggren mottog Polhem (så kallades ångaren) vid verkstaden 21 November; ångade af till Stockholm, der båten af Poststyrelsen besigtigates och antogs, hvaretter han afgick på sin första tur till Visby och forum tog vinterp»stföringen med ångbåt sin början. Polhem navigerade linien Visby— Vestervik till hösten 1870, med undantag af vintern 1863—64, då, tillföljd af det då pågående fransk-tyska kriget, postångaren insattes som depeschbåt & linien Ystad—Rostock, Hösten 1870 försöktes en ny postlinie StockholmBaltischport med postverkets större ångare, Sofia, under kapten Höggrens befäl. Under tiden uppehöll Polhem som förut, men nu under löjtnant Louis Palanders betäl, postturerna mallan Visby— Vestervik. Baltisbporttraden måste dock snart ötvergifvas; efter en grundlig reparation insattes Sofia å Visby—Vestervikslinien och Polhem blef reservbåt. Denna linie har sedan Sofia under kapten H:s befäl oafbrutet trafikerat med undantag af vintrarne 1876—77—78 då, sedan Oskarshamns—Nässjö jernväg fullbordats, ångare. trafikerade linien Visby—Oskarshamn. Förutom detta ordinarie arbete i postverkets tjenst, har kapten Höggren med postångarna assisterat telegrafverket vid-de många kabellagningar, som under nu gångna 25 årsperiod behöfts synnerligast å kabeln mellan fastlandet och Gotland men äfven å den mellan Trelleborg och tyska kusten.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
qvar sutto 31 sistl. Januari sex män mot fyra män och en qvinna 31 sistl. December. Under Januari månad hafva sex män till kommit samt fyra män och en qvinna ut skrifvits.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
har omvalt smedmästare Sandberg till ordförande samt kopparslagare Hallonberg, fabrikör Hellman, snickare J. A. Nyström och fattigvårdssyssloman Karlsson till styrelseledamöter; till sjukbesökare hafva utsetts arbetare A. Venndal för södra statsdelen, urmakariarbetare K. J. Sandberg för östra, murare A. V. Johansson för norra och skomakare O. J. Cedergren för vestra. — Understödsförbundet (det äldsta) har åvyo valt till ordförande smedmästa re Sandberg, till v. ordförande bokhållare Frapzén samt till medlemmar af styrelsen bankbokhållare Pettersson, trädgårdsmästare May och fältskär Prien; till granskare hafva utsetts kakelugnsmakare Cedergren och kopparslagare Aug. Hallgren med skräddare Hage till ersättare. Förbundets sjukbesökare äro telegrafvaktmästare J. Svensson för Strandroten, kyrkovaktare O. Svensson för S:t Hansroten, skräddare Sandahl för Norderroten och stenhuggare H. P. Björkqvist för Klinteroten.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
under sistl. år skärskådades i föregående nummer hufvudsakligen med hän syn till handel samt utförsel och införsel Ett närmare omnämnande af dess öfriga näringar göra vi nu, dervid börjande med sjöfarten. Af Gotlands handelsflotta, som vid 1884 års slut utgjordes af 4 ångfartyg, 9 skepp, 4 briggar, 40 skonertar och galeaser, 2 kof: far samt 34 slupar och jakter, eller 93 fartyg om tillsammans 9,727,46 ton,bafva under året förolyckats 2 skepp och 1 skonert om 1,231,34 ton, 1 skonert om 115,02 slopats och 5 skonertar om 403,70 ton sålts; under året hafva deremot inköpts 1 skepp, 1 brigg, 2 skonertar och 1 slup om tillsammans 659,47 ton, hvarjämte tontalet till följd af ommätning af en del fartyg bar ökats med 85,89 ton. Vid senaste årsskifte bestod således Gotland handelsflotta af 4 ångfartyg, 8 skepp, 5 briggar, 35 skonertar och galeaser, 2 koffar samt 35 slupar och jakter eller tillsammans 89 fartyg af sammanlagdt 8,722,72 ton, hvadan antalet fartyg minskats med fyra och tonantalet med 1,005. De in- och utrikes orter, med hvilka öns befolkning hufvudsakligen under året underhållit handelsförbindelse, hafva varit: Lule, Skellefte, Hernösand, Sundsvall, Söderhamn; Gefle, Öregrund, Köping, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Södertelje, Ny: köping, Oxelösund, Norrköping, Linköping, Mem, Valdemarsvik, Vestervik, Figeholm, Oskarshamn, Påskallavik, Mönsterås, Borgbolm, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Åhus, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Råå, Helsingborg, Engelholm, Halmstad, Varberg och Göteborg samt Nystad, Kronstadt, Björneborg, Narva, Kövigsberg, Danzig, Rostock, Lybeck, Neustadt, Holtenan, Kiel, Flensburg, Apenrade, Horsens, Svendborg, Karstrup, Köbenhavn, Helsingör, Stavanger, Wisbeach, Grimsby, Hull, Suaderland, Blytb, Newcastle, Loudon, Bremen, Trouville, S:t Valery, Lissabon, Kadiz, Gibraltar, Torrevieja, Kagliari, Filadelfia, S:t Tomas och Rio de Janeiro. Trafikförhållandena i Gotlands hamnar framgår genom följande öfversigt öfver inoch utgångaa fartyg under året 1883—1885:
Klinte och Vestergarn, Slite och Kappelshamn äro alltså näst Visby våra mest besökta hamnar. Utgifterna för Visby hamns underhåll och förbättring hafva uppgått till följande belopp:
Djupet i Visby yttre hamn utgör i likhet med år 1884 fjorton till sexton fot och i inre hamnen 11 1/2 till 13 fot. Beträffande landthamnarne hafva under sistli. år smärre reparationer verkstälts å brobygnaderna vid Kappelshamn, Fårösund, Slite och Klinte för en sammanlagd kostnad af 2,185 kronor. Årets tulluppbörd, jämförd med de närmast föregående åren, visar sig sålunda:
Orsaken till den rena tullens och de utrikes båkmedlens minskning under år 1885 är att tillskrifva f de i allmänhet tryckta konjunkturerna inom affärsverlden såväl här som i ntlandet. Rörande tullbevakningen på ön upprepar och vidhåller tullkammaren hvad den förut anfört angående det tidvisa behofvet af extra förstärkning af bevakningsperso:nalen i Visby under seglationstiden och lämpligaste sättet för detta bebofs afbjelpande. I länets kreatursförsäkringsbolag voro vid årets slut försäkrade 643 st. hästar för 170,200 kronor och 837 st. nötkreatur för 83,908 kronor eller tillsammans för 25 ,108 kronor, utvisande en minskning af 22,075 kronor mot år 1884. Hvad öns fiskeriräring angår, gom fortfarande hufvudsakligen består i fångst i saltsjön långst kusterna af strömming, torsk, lax, flundra, gädda, aborre och sik, har densamma äfven under år 1885 varit otillräcklig för befolkniogens behof undantagandes inom Burgsvik, Rone, Ljugarn och Katthammarsviks tulldistrikt, der fisket under höstmånaderna varit tämligen gyn: samt. Laxfisket utanför Visby, som idkats endast under höstmånaderna med tvänne båtar, har varit ganska ringa och medfört ej obetydlig förlust för båtägarne, hvaremot detta fiskeinom Ljugarns distrik gifvit ett mycket godt resultat, i det att der fångats omkring 7,660 kilogram lax För strömmingsfiskets uppbjelpandet hafva äfven under är 1885 undersökningar på statens bekostnad pågått med den förut omnämda sankeapparaten, af hvilken sju nya exemplar med tillhörande termometrar anskaffats och utdelats till begagnand9 vid: drifgarnsfisket vid vestra och östra kusterna. Apparatens användning har i allmänhet af fiskarena omfattats med intresse och densammas praktiska nytta är numera vitsordad af flere bland dem. Intet anslag till förbättrande af öns fiskehamnar har under året utbetalts. Af bruks- och fabriksanläggningar finnas endast följande nämnvärda, nämligen i Visby stad och närhet: två kalkungnar, hvaraf en obegagnad, en cementfabrik, ett jerngjuteri, ett marmorsliperi jämte stenhuggeri, fyra garfverier, tre färgerier, en ångqvarn, en vattenmjölqvarn, två större och fyra mindre vädermjölqvarnar, ett mejeri, ett tegelslageri, äfvensom ett jervgjuteri, en mekanisk verkstad, ett ångbränneri och en tändsticksfabrik, i hvilka fyra sistnämda anläggningar rörelsen tills vidare upphört eller nedlagts; i Klinte distrikt: ett färgeri, tre garfverier, ett tegelbruk, en kalkugn, en vattensåg med en mjölqvarn, tvänne vattenmjölqvarnar, tvänve vädermjölqvarnar, en ångsåg i förening med två mjölqvarnar, ett mejeri, ett större ångbrävneri i förening med ångsåg och Ångqvarn samt ett skeppsvarf; i Burgsvik distrikt: ett garfveri, ett färgeri, en vädermjölqvarn med gryaverk och valk; i Rone distrikt: två garfverier, tre färgerier, ett mindre ångsågsverk och ett stenhuggeri; i Ljugarns distrikt: fem ångsågar, några mjölqvarnar samt tjugu kalkugnar, hvilka sistnämda numera sällan begagnas; i Katthammarsviks distrikt: endast några kalkugnar, som dock under under året icke begagnats; i Slite distrikt: ett skeppsvarf, sex kalkugnar, två ångsågar och en ångqvarn; i Kyllej distrikt: tio kalkugnar, af hvilka endast tre under året begagnats; i Fårösunds distrikt: elfva kalkugnar, hvilka nästan varit obegagnade under året, ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med ånga, samt ett qvarn- och ett sågverk, som drifvas med vatten (bägge dessa qvarn- och sågverk nybygda); i Kappelhamns distrikt: sju kalkugnar, en vattenmjölqvarn, en vädermjölqvarn samt en ångsåg.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
En svart emaljerad medaljpag, med infattade 2:ne porträtt, förlorades igår här i staden, och torde uppbittaren mot ersättning återlemna densamma hos lektor Lemhke.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 2 Februari 1886 N:r 10.
