Dödsfall Amelie Ottilia Smith

Att min ömt och outsägligt älskade maka Amelie Ottilia Smith, född den 19 Maj 1843, stilla och fridfullt afled i Kalmar måndagen den 8 Mars 1886, kl. 7,15 e.m.; djupt sörjd, innerligt saknad och begråten af efcerlefvande make, elfva barn, fader, systrar, slägtingar och talrika vänner, varder härigenom tillkännagifvet.
J. A. Bindquist.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 16 Mars 1886
N:r 22.

Från landsbygden.

Södra Gotland, 9 Mars.
Mars månad
ingick härstädes solig, vacker, med blid luft; men den goda väderleken räckte ej länge, ty redan på qvällen 1 Mars inträdde åter skarp kyla, som sedan dess fortfarit, ibland uppgående ända till 12 grader, ja, jag tror tiil och med att det underetuadum varit deröfver. Till följd af ihålliga nordliga och vestliga vindar har en stor mängd drifis hopat sig på vestra kusten, hvilken numera sammanfrusit i ett enda stort istäcke, som räcker långt ut till hafs, ända från Hoburg till yttersta udden af det s. k. Näsrefvet. Upplysningsvis kan sägas, att vid yttre kanten at sjöisen förefinnes ett djup af 12—14 famnar. Att en mängd sjöfåglar under sådana förhållanden har svårt att få föda, behöfver ej sägas, synnerligast Änder som till och med hittats på isen döda af brist på näring. Stora flockar synasock sitta på isen likasom halfdöda, väntande på att få någon remna eller vak inåt land, der de kunna komma åt någon näring.
Med anledning af det utomordentligt låga vattenståndet har ock en del arbeten kunnat utföras som förut varit omöjliga, såsom t. ex. utanför kusten af Sundre, der en hel mängd släke denna vinter blifvit uppforslad, på det sätt att man från sjösidan lyckats komma åt densamma; på många ställen bar denna släke legat tiotals år, hvarunder man icke kunnat få afhämta den af den orsak att den varit oåtkomlig från landsidan, der det varit lös och dyig mark, som ej burit kreatur eller åkdon. Man har till och med, under försök att erhålla något af denna släke, kört ned kreaturen, som i många fall på platsen Ijutit döden. Sönderslagna och af sjön åt landet inkastade delar af gamla skeppsvrak ligga nu — åtminstone de flesta — på så lågt vatten att de äro åtkomliga af kustbefolkningen, ja häromdagen var till och med några kustbor i Vamlingbo sysselsatte att upptaga en del af ett sådant gammalt fartyg, som för 25 år sedan strandat å kusten.

Ovanlig harjägare.
Då jag för en tid sedan var på väg till ett skogsarbete, varseblef jag i snön en del fåror och figurer, uti hvilka vid närmare efterseende harspår kunde urskiljas. Förundrad öfver hvad här kande hatva passerat, beslöt jag att följa spåret, som ledde inåt en skogbeväxt hage, och kommen till en gärdesgård, blef jag varse den ovanliga jägaren, en stor slaghök, i\’allsköns ro sittande på gärdesgården och lugnt betraktande sitt rof, den stackars haren, som låg död strax bredvid. Höken faun nu för godt att taga till flykten, vid åsynen af mig, ehuru detta skedde motvilligt; ej häller flög han så långt bort, utan väntade blott attjag skulle gå från platsen, då han åter var redo att inställa sig. Efter allt utseende hade en vild strid ägt rum mellan höken och naren, hvilken senare eprungit vid pass 3—4,000 alnar, efter det höken borrat sina klor i det arma djurets rygg, under det blodet stänkte ikring och betecknade deras väg, tills omsider haren ej förmådde springa längre, då han, utmattad af blodförlust, måste ge vika och låta sig besegras.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Från sjön.

Från Vestervik skrefs igår: Isen i våra vikar har under de senaste nätterna upppått en tjocklek af på sina ställen ända till 12 tum. Drifisbandet utanför Gräntsö udde var omöjligt att genombryta, enär vatten icke anträffades emellan de mer än 6 fot breda sammanfrusna isbitarne. Isbandet var omkriag 120 famnar bredt. Isen & Marsholmsfjärden är fyra och & Lucernsfjärden 12 tum. Den nybildade isen utanför isbandet var 4 tum tjock och sträckte sig så låvgt ut till hafs att Sofia gick i is, tills Gotland kom i sigte.
— Från Helsingborg skrifves i förgår: I förhållandena i Öresund hafva under de senaste tvänne dagarne ej undergått väsentliga förändrivgar, utan fortgick ångfartygstrafiken i går på samma sätt som under måndagen, dock synas de i dag från Kattegat med den nordliga strömmen kommande ismassorna hafva tilltagit både i tjocklek och mängd, hvilket torde tillskrifvas den vanligtvis 8 till 10 grader skarpa kölden om nätterna, som åter sammanbinder de om dagen genom solens inverkan sig möjligen skiljande isflaken, Malmöångaren »Ceres», hvilken i lördags eftermiddag afgick från Newcastle till hemorten, passerade härvarande redd vid midnattstid efter att hafva blifvit ett dygn fördröjd genom tjocka och den svåra isen i Kattegat. Bergensångaren »Patria», som i måndags morgse afgick norrut, återkom i härvarande hamn i går eftermiddag efter att i 24 timmar hafva suttit fast emellan Kullen och Nakkehoved i svår is, hvilken tidtals skrufvade sig upp på däcket och nära hade satt ångaren på land.
— Svitzerska ångaren »Kattegat» hade utgått till assistans, men anlitades ej. I dag synas tvänne stora söderifrån kommande ångare gemensamt arbeta sig genom isen norr efter, men avancera endast helt obetydligt, utan blifva de troligen nödgade att söka hamna här eller i Helsingör. Kölden kl. 7 på morgonen uppgick till 4 grader; i yttre hamnen, som i går var alldeles isfri, har under natten bildats ett svagt istäcke.
— Från Kattegat anlände 6 dennes till Öresund fyra lastångare, hvaraf två, nämligen Libau, hemma i Stettin, och Emma, hemma i Danzig, hade suttit fast i isen i Kattegat ej mindre än 5 dygn. De hade från Vinga drifvit öfver till Le:ö och derifrån alltjämt inneslatna i fast isbält: drifvits låogs jutska kusten i sydlig riktnitg, tills de i söndags eftermiddag lyckades komma loss och arbeta sig in till Helsingör.
— Linien Korsör Kiel, meddelar Berlingske Tidende för 8 ennes, är för ishinder tills vidare omöjlig att efara. Postångaren Holsatia sökte i lördag från Kiel forcera vägen men måste efter ett pr timmars ansträngningar tervända, Öfver Lilla och Stora Belt är trafiken öppen, fastän ångfärjornas turer i följd af drifiisen något försenas.
— Helmstadsbugten var i lördags full af landfast is, och så långt ögat kunde nå tedde Big hafvet som en ofantlig isöken.
— Under sistl. Januari månad hafva 96 segel- och 11 ångfartyg förolyckats. Med afseende på nationaliteten voro af dessa 44 engelska, 13 franska, 10 nordamerikanska, 10 tyska, 6 italienska, 6 norska, 5 grekiska, 3 holländska, 2 ryska, 2 svenska, 2 spanska samt 1 hvardera af brasiliansk, dansk, österrikiskungersk och portugisisk nationalitet. Bland segelfartygen voro 4 och bland ångfartygen 1, om hvilkas slutliga öde ingenting är kändt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Predikobiträde

medels gudtjenstsammanlysningar inom Ejsta och Levide pastorat har kyrkoherde Alfvegren enligt eget åtagande att från 19 sist. Februari och intilldess annorlunda förordnats lemna kyrkoherde Bolin under dennes sjukdom.
Detta förordnande har utfärdats efter det kyrkoherde Bolins förut omnämda ansökan om tillstånd att få hvarannan söndag hålla gudstjenst i Levide och Gerum af domkapitlet afslagits.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Isförhållandena i Östersjön,

skrifver till Gotl. Allehanda en resande, som i går for öfver med Sofia, äro för närvarande högst egendomliga. Hela vägen från Visby till Vesterviks skärgård, med undantag af några obetydliga sträckor, gingo vi genom slät nyfrusen is af 1 till 3 tums tjocklek. Om årstiden ej vore så långt framskriden, skulle otvifvelaktigt några dygas fortfarande lugnt och kallt väder åstadkomma en fullständig isbrygga från Gotland till Smålandskusten.
Och detta icke af hopgyttrade isstycken, såsom hafsisen brukar te sig i dedrifflak vi äro vana att se vid Gotland, utan en brygga af slät och blank skridskois. Som emellertid nu blidare väder inträdt (idag är här 0-gradigt), torde en eljes ej otänkbar skridskofärd från Gotland till fastlandet ej häller nu bli möjlig. — Drifis Bynes ej, och hvad som från Visby tagits derför, har nog ej varit annat än tunn nyfrusen is. (Ett uppskrämmande telegram om isblockad från Visby till Aftonbladet torde böra så till vida beriktigas).
Den tunna isen hindrade ej särdeles mycket Sofias framfart, så att vi fram mot tiotiden på morgonen befunno oss — på fjärden Lindö djupet i närheten af Spårö båk, der 12 till 14 tums is mötte och Sofia stannade. En helkaravan med skjutsar från Vestervik kom, ut till ångbåten, erbjudande sin tjenst, men de flesta fingo återvända tomma, enär vi endast voro två passagerare och »fraktgodset» utgjordes af några obetydliga småkolli, jämte posten.
Färden till Vestervik gick först ett stycke på isen till Horns brygga, deretter landvägen, förbi Horns egendom, omkring en mil.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Våra ångbåtars inseglingsförmåga

för sistl. år framgår af nedannämda siffror:

I afseende på förhållandet mellan intägten af person- och godstrafiken ställa sig siffrorna sålunda:

Högsta beloppet för passagerare har inseglats af »Gotland» med 25,097 kronor och för gods af »Klintehamn» med 33 354 kronor.
Följande varor hafva med bolagets ångbåtar utskeppats nämligen 154,052 kubikfot spanmål, 13,790 kubikfot potatis, 224 centner mjöl och gryn, 381 centner smör, 2,701 centner kött, 905 kubikfot strömming, 1,311 kistor ägg, 111 hästar, 394 nötkreatur och 285 tunnor cement.
»Gotlands» turer på Vestervik hafva inbragt omkring 1,270 kr. samt »Klintehamns» turer på Storugus omkring ett tusen kronor i nettoinkomst.
»Visby> har under året gjort 130 enkla resor och öfverfört sammanlagdt 3,825 passagerare, af hvilka 1,543 hade hytt- eller salongsplats och 2,282 fordäcksplats, samt derjämte 138 passagerare mellan Stockholm och Södertelje samt 318 mellan Kalmar och Borgholm. Fartyget har dessutom företagit tre lustresor, nämligen två till Fårösund och en till Klintehamn samt en extra tur till Fårösund för afhämtande och öfverförande af trupper till Stockholm.
»Gotlands» enkla resor mellan Visby och Stockholm utgöra 113 samt mellan Visby och Vestervik 26. Mellan de förstnämda bägge orterna hafva öfverförts 3,585 personer, hvaraf 1,827 hytt- och salongs- samt 1,758 fördäckspassagerare, samt dessutom 76 mellan Stockholm och Södertelje; mellan Vestervik och Stockholm hafva förts 30 samt mellan Vestervik och Visby 404 passagerare. För aflemnande af trupper och persedlar har en extra tur gjorts från Stockholm till Fårösund.
Under året har »Tjelvar» gjort 117 enkla resor och fört 3,725 passagerare, af hvilka 1,547 erlagt afgift tör hytteller salongsplats samt 2,178 för däcksplats; dessutom hafva 371 personer förts mellan Kalmar och Borgholm.
»Klintehamn» har till 25 sistl. November företagit 64 enkla resor mellan Gotland och Stockholm, hvaraf 46 turer omkring hela ön, 8 till och från vestra sidan samt 10 till och från östra sidan af ön. Å linien Stockholm—Gotland hafva 1,931 personer öfverförts, nämligen 908 bytt- eller salongs- och 1,023 däckspassagerare; dessutom 13 mellan Stockholm och Södertelje samt 628 mellan de gotländska landthamnarna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Ångfartygsbolaget Gotland

hade igår ordivarie bolagsstämma, som var besökt af ett 70-tal delägare och leddes af bankdirektör Kolmodin.
Bolagets ekonomiska ställning vid senaste årsskifte tedde sig sålunda:

Reservfonden utgör nu 106,399 kronor, sedan stämman beslutat, att tio tusen kro nor till »Klintehamns» nya ångpanna skulle utgå ur fonden och åtta tusen kronor af årets vinstmedel skulle afsättas till densamma.
— Af vinstmedlen 55,192 kronor utdelades sju krenor lotten till aktieägarne med 38,150 kr. samt reserverades 9,042 kronor för fartygens behof under innevarande år, hvarjämte såsom förut nämts åtta tusen kronor afsattes till reservfonden.
Det gångna året har, yttrar styrelsen i sin berättelse, varit för bolaget ganska ofördelaktigt. Till stor del har detta sin orsak i den högligen minskade spanmåls skeppningen, hvilken under sistlidet år icke uppgått till mera än jämt hälften af den för år 1884, men äfven andra orsaker hafva dertill bidragit, deribland förnämligast torde böra räknas de öfverallt tryckta konjunkturerna, hvilka medfört såväl minskad konsumtion och till följd deraf minskad tillgång på fraktgods, som ock i ej obetydlig mån minskning i passageraretrafiken. Direktionen har gjort hvad den kunnat såväl för att förskaffa bolaget inkomster — såsom genom de gjorda befraktningarne för kronans & ning m. m. — som ock för åstadkommande af besparing i utgifterna, Så t. ex.
har besättningen å hvartdera af ångfartygen »Visby» och »Gotland» under fyra af sommarmånaderna varit minskad med en man, hvarigenom besparats 5 till 600 kronor. Vidare har genom verkställande direktörens underhandlingar i Stockholm priset å den stenkol, som der för »Klintehamns» behof upphandlas, nedsatts. Likaså har det lyckats att så billigt upphandla stenkol från England för de andra tre båtarne (sex laster äro införskrifna), att priset derå för förlidet år stält sig omkring 1,700 kronor billigare, än om kolen skolat, till och med till det för »Klintehamn» betingade priset, i Stockholm uppköpas. Under året har försök gjorts att utbjuda »Tjelvar», utan att detta likväl ledt till något resultat. Under flere föregående år har det äfven vid bolagsstämmorna varit fråga om »Tjelvars» försäljning och vid ordinarie bolagsstämman i Mars månad år 1881, erhöll direktionen bemyndigande att försälja fartyget, derest anbud. erbölles, som at direktionen och delegerade — hvilka senare för detta särskilda fall tillerkändes rösträtt i direktionen — pröfvades antagligt. Då direktionen förestälde sig, att bolaget fortfarande vore villigt att till skä ligt pris, afyttra »Tjelvar», men det hvarken vore lämpligt, att bolaget på förhand bestämde priset, eller en affär af sådan art, derest verkligen ett anbud erhölles, lär tåla det uppskof, som sammankallande af bolagsstämma i och för anbuds pröfning skulle förorsaka, hemstälde styrelsen, att den direktion, som för detta eller kommande år utses, måtte erhålla bemyndigande att, ifall anbud erhålles, hvilket af direktionen och delegerade (som nu mera hafva rösträtt i direktionen, pröfvas antagligt, direktionen i sådant fall skall äga rättighet att försälja ångfartyget »Tjelvar» och derå å bolagets vägnar utfärda köpebref.
Denna hemställan gillades af stämman.
— Styrelsens förslag att »Gotlands» turer på Vestervik och »Klintehamns» på Storugns skulle fortfara äfven detta är bifölls.
— På förslag af granskarne beviljades styrelsen ansvarsfrihet för årets förvaltning.
— Arvodet till verkställande direktören beslöt stämman med 615 röster (af 28 röstande) mot 165 (af 17 röstande) att höja från 750 till 900 kronor. Till öfrige styrelseledamöter, granskare och se kreteraren bestämdes samma arvodesbelopp som förut utgått.— Till styrelseledamöter omvaldes grosshandlare Axel Ekman och konsul Karl Ekman (hvardera med 536 röster af 21 röstande), konsulerna Björkander och R.
Cramér (med hvardera 496 röster af 20 röstande) samt öfverstelöjtnant Ihre\” (486 röster af 20 röstande).
— Till delegerade att i vigtigare fall rådgöra med styrelsen valdes ånyo handlandena G. T. Hägg och Lindgren (hvardera med 342 röster af 12 röstande), landssekreterare Hambræus och handlande K. J. Broander (hvardera 302 röster af 11 röstande) samt handlande Snöbohm (279 röster af 9 röstande).
— Granskare blefvo ånyo handlandena Åckander (344 af 13 röstande), Klingvall (304 af 12) och Kahl!qvist (287 af 10).
— Hr N. J. A. Lagergren framhöll som önskniogsmål för styrelsen att taga under öfvervägande att kupongböcker borde införas vid biljettförsäljpingen äfvensom att konnossement borde bifogas hvarje försändelse, äfven småpaket.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Medels offentlig auktion,

som förrättas vid Lauters på Fårö fredagen den 26 uti ibnevarande månad kl. 2 på dagen, låta herrar Erland och Hjalmar Ling till den högstbjudande försälja sitt ägande 1/16:dels mantal Lauters ä Fårö med derå uppförda åbygnader och vädermjölqvarn samt å gården varande gröda etter utsådda fyra tunnor råg.
Till denna hemmansdel, som är väl bebygd och ligger utvid hafskusten, fiones äfven kalkbruk med en utmärkt god och säker hamn för inlastning samt riklig tillgång på släke. Denna hemmansdel kommer att utbjudas dels med och dels utan nu befiotliga inventarier med tillträdesrätt antingen genast eller den 24 instundande April, allt efter som en blitvande köpare så åstundar. Af köpeskillingen skall vid köpets atslutånde erläggas 1,000 kronor kontant At ötriga köpesumman kan köpare få ölvertaga i gården varande inteckning å; 2,000 kronor samt lemna godkänd förbiodelse å resterande beloppet. Ötriga vilzoren blitva, vid auktionstilltället ullkännagifva Anbud under hand emottagas ätven före auktionen. Nödiga upplysningar meddelas at undertecknad.
Othem den 10 Mars 1886.
Efter uppdrag
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Auktion vid Boterarfve i Sanda.

Lördagen 20 innevarande Mars från kl. 10 f.m. försäljes genom oftentlig auktion vid Boterarfve i Sanda en mängd bättre möbler af valnöt, mahogny, ek och björk, samt diverse annan lösegendom, såsom: 1 piano, 1 schiffonier, 1 byrå, toalett-, divans-, spel- och skrifbord, imperialsäng, flere tvättkommoder, skänkskåp, stolar och bokhyllor, fönstergardiner, linne och sängkläder; koppar-, messing-, jern- och blecksaker, lampor, glas och porslin, ett dussin nysilfverskedar, en lastvagn, arbetsvagnar, kälkar, bartvar, vrång- och toderbäckar, ett tröskverk, par- och enbetsselar, ridsadel och ryktdon, en ko som snart skall kalfva; och lemnas 3 månaders betalningsanstånd för af mig godkände köpare, andra endast mot kontant eller godkänd borgen.
Bro och Åby den 10 Mars 1886.
JOHAN EKELÖF.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.

Genom offentlig auktion,

som fredagen den 19 innev. Mars kl. 3 e.m. förrättas vid Björkebos i Follingbo låta förmyndarne för aflidne hemmansägaren Olof Oskar Vedins omyndiga barn till den mestbjudande utarrendera under 2 års tid bemälte myndlingars ägande 5/16 mantal Björkebos, 5/48 mantal Sylfaste i Follingbo och 1/8 mantal Enges i Barlingbo. Hemmansdelarne, som äro i sambruk och af särdeles god och bördig beskaffenhet, utarrenderas i gin helhet på vilkor, som vid auktionen tillkännagifvas. Pröftningsrätt å skeende anbud förbehålles. Om antagligt anbad afgifves bör arrendatorn vara beredd att ställa godkänd säkerhet för arrendets fullgörande.
Hörsne den 9 Mars 1886.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Mars 1886
N:r 21.