ännu för ett par månader sedan befälhafvare å postångaren Sofia, afled på Karlsdagens morgon i Vestervik helt hastigt af hjertslag: Ännu i tisdags hade hav, jämförelsevis rask, besökt en arförvandt i Gamleby och kände sig vid återkomsten derifrån ganska kry. Visserligen hade på de senaste åren hans förr så kraftiga helsa varit bruten, men föga anade man, att slutet var så nära. Nämde dag kl. 5 på morgonen steg han upp, klädde sig och tog plats i en länstol, der han knapt hunnit sätta sig förr än han plötsligt drog ett djupt andedrag, detsista. Jordfästningen ägde rum i förgår. Kistan kördes tili stadens grafkapell, hvari den inbars af den aflidnes måg och Sofias besättning. Prosten Ennes höll ett gripande griftetal framhållande att den aflidnes hela lif varit en strid, och en god sådan, hvilken nu efterföljts af frid.
Vid förra årets riksdag beviljades Hög gren pension. Denna kom han dock aldrig att åtnjuta, då hans kontrakt med poststyrelsen som Sofias befälhafvare gälde till 1 Juli 1886.
Om den aflidae, som två gånger var gift och nu sörjes närmast af maka, född Göhle, två söner och två döttrar, lemna tidningar i hans födelsestad följande närmare biografiska notiser:
Gustaf Adolf Höggren föddes i Vestervik 27 Ost. 1832, Hans fader, sjökapten Nils Magnus Höggren, flyttade några år efter sonens födelse till Norrköping, i hvars allmänna läroverk och tekniska (Ebersteinska) skola gossen åtnjöt undervisning intill sitt femtonde år. Då vardt honom skolsalen för trång och han fick följa sitt hjertas böjelse att fara nt på det vida haf. Å skonerten Terpsikore besökte den unge jungmannen Medelhafvets sköna näjder, fick gunga på Atlantens vågor och skåda det underbara landet der bortom, Strax efter hemkomsten från denna 2-åriga resa utgick han åter å samma fartyg, nu som matros.
Det var italienska och afrikanska hamnar, som nu besöktes, men slutligen förlista Terspikore vid Mugadur i Marocko, der den räddaderb>sättningen tillbragte 3 långa månader, tills den sent omsider upptogs af en fransk brigg och landsattes i Gibraltar. Terpsikores rederi utrustade dock snart derefter skonerten Friden; och åter fick Höggren med denna besöka Medelhafvets hamnar.
Efter på så sätt tillbragta tillsammans 6 år till sjös återvände Höggren till fosterlandet och ingick vid navigationsskolan i Visby, der han på våren 1853 aflade styrmansexamen. Den ännu lefvande kaptenen och riddaren A. G. Hartzell antog den ungestyrmannen å den af H. förda ångaren Norrköping. På våren 1855 aflade Höggren i Stockholm skeppareoch ångbåtsbefälhafvareexamen, tjenstgjorde någon kort tid som styrman å en norrländsk ångare, men erhöll snart genom sin gamle vän Hartzells rekommendation uppdraget att föra den Motala-vorkstadsbolaget tillhöriga ångaren Göta Kanal, som dref fraktfart & Öster- och Nordsjön. Schefskapet för Motalaverken innehades på denna tid af den som fartygskonstruktör bekante kaptenen O. E. Carlsund. På sommaren 1858 bygde han för postverkets räkning den första bår, som skulle uppehålla vinterpostföringen mellan Gotland och fastlandet, och antagligen genom OCarlsunds rekommendation utsågs den unge kapten Höggren till deu nya båtens befälhafvare.
Kapten Höggren mottog Polhem (så kallades ångaren) vid verkstaden 21 November; ångade af till Stockholm, der båten af Poststyrelsen besigtigates och antogs, hvaretter han afgick på sin första tur till Visby och forum tog vinterp»stföringen med ångbåt sin början.
Polhem navigerade linien Visby— Vestervik till hösten 1870, med undantag af vintern 1863—64, då, tillföljd af det då pågående fransk-tyska kriget, postångaren insattes som depeschbåt & linien Ystad—Rostock, Hösten 1870 försöktes en ny postlinie StockholmBaltischport med postverkets större ångare, Sofia, under kapten Höggrens befäl. Under tiden uppehöll Polhem som förut, men nu under löjtnant Louis Palanders betäl, postturerna mallan Visby— Vestervik.
Baltisbporttraden måste dock snart ötvergifvas; efter en grundlig reparation insattes Sofia å Visby—Vestervikslinien och Polhem blef reservbåt. Denna linie har sedan Sofia under kapten H:s befäl oafbrutet trafikerat med undantag af vintrarne 1876—77—78 då, sedan Oskarshamns—Nässjö jernväg fullbordats, ångare. trafikerade linien Visby—Oskarshamn.
Förutom detta ordinarie arbete i postverkets tjenst, har kapten Höggren med postångarna assisterat telegrafverket vid-de många kabellagningar, som under nu gångna 25 årsperiod behöfts synnerligast å kabeln mellan fastlandet och Gotland men äfven å den mellan Trelleborg och tyska kusten.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Februari 1886
N:r 10.