Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För förseelse mot tullstadgan dömdes tyske skepparen J. Blatt till tjugn kronors böter. Svarkäden hade från Norrtelje inkommit hit med sitt fartyg utan att vara försedd med årspass,

För oljud voro artilleristen nr 14 Karl Lind, sjömannen Gustaf Adolf Viderström och arbetaren August Fredrik Karlsson åtalade. Euär de skrikit och skrålat på S:t Hansgatan, hade de af polis införts på vaktkontoret. Karlsson hade nu lemnat orten. De två försthämde bestredo åtalet och skylde allt den frånvarande Karlsson. Åklagaren erhö\’l uppskof för vittnens inkallande till annan dag, då evarandena vid tio kronors vite skulle vara tillstädes.

Far mot son. I det förut omnämda målet mellan -lagtsre Olvt Ölander och denues son Axel hördes igår vittren, som berättade att sonen tagit fadren i kragen och fält hotande ord mot honom. På uppmanivg af rättens ordförande afstod fadr:n från åtalet, sedan ä\’ven iklagaren återkallat sin ansvarstalan: Målet afskrefs.

För stenkastning mot ett par personer samt för fylleri vid tvänne tillfällen dömdes f. artilleristen P. A. Nilsson till fyrtio kronors böter.

För våld mot trafikschefen Cederström och jernvägsbetjeningen dömdes gårdfarihandlanden Gustaf Adolf Hedström till 35 kronors böter.

För att hafva vägrat brandmästare Berg att verkställa sotning under. de senaste fyra åren dömdes timmerman L. P. Lindell att böta fem kronor. Svaranden sade sig hafva sotat sjelv, emedan han var mycket fattig. Sotelden hade uppkommit, emedan hans hyresgäster eldat med hyfvelspån, påstod han.

För att hafva lemnat en vagn å allmän gata on natt dömdes bryggare Jakob Sjöberg till två kronors böter.

Till aga dömdes åter inbrottstjufvarne Johan Viktor Hallberg och Emil Viderström, bvilka ånyo, såsom förut nämts, gjort inbrott i handlande Axel Sjöströms salubod utanför södra porten. Hallberg är tio år och Viders:röm tolf år.

Målet mot bagare K. G. Broström angående afträdande af jord invid Nikolai ruin blef igår nedlagdt af åklagaren, sedan svaranden ingått vänlig öfverenskommelse med riksantiqvarien. Svaranden har öämligen förbundit sig att före 1 Juli nästa år hafva låtit nedrifva en vid ruinen stående bygnad och afstävga en plats af omkring 18 fots bredd utefter ruinen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Från landsbygden.

Slite 4 Dec.
Den inre hamnen på Slite
ter sig nu ganska vacker, sedd från den närbelägna höjden Solklint, genom den skog af skeppsmaster, som der framskymta, och går man närmare, har man nöjet att få räkna ända till öfver 20 större och mindre fartyg, hvaraf 18 tillhöra platsen — och det är rätt vackert så. Vid der befiatliga varfvet arbetas med en liflighet, som ger ett ganska godt intryck i dessa eljes dåliga tider.

Planteringsgille
har varit på tal att inrätta här; sannolikt har lifaktigheten bärtill uppkommit genom den storartade, till 3,000 kronor uppgående parkanläggning; som gjorts af handlanden Nyström och hvilken i en snar framtid kommer att förläva platsen ett prydligt utseende, synnerligast för de från sjön till inre hamnen kommande, Måtte nu blott af ord och föresatser blifva handling, ty ett vidsträckt fält ligger öppet för ett sådant gilles verksamhet.

En literär nyhet
är jag i tillfälle att först nu berätta. Det lila pigga och verksamma i ett föregående bref omnämda »Ugglesällskapet» har tagit sig före att utgifva en tidning med det anspråkslösa namnet »Ugglelåt». Tiduingen, som afskrifves af 17 flitige händer, utkommer med ett nummer i veckan och har till redaktris »ugglemamma> sjelf, en ung fröken. Titelvig netten är en uggla, hvarunder läses som motto: »Enighet ger styrka». Illustrationerna insaränka sig till en devis öfver hvarje kröuvika af omväxlande utseende. Utom krönika innehåller tidningen åtskilliga godoitar på vers ocu prosa såsom humoristiska poem, korta berättelser, följetong, scharader, logogryter, rebus, breflåda, gåtor, tänkespråk m. m. Syftemålet är »att värmare förena medlemmarne i »Uggleorden» med hvarandra, att öfva och skärpa tanken, att bereda någon lörströelse o. s. v. samt slutligen att genom prenumerationsmedlen sättas i stånd att verka för välgörande ändamål. Då härtill kommer, att sällskapet en och annan gång bjuder oss på musikalisk drama i ska soaréer, skänkande oss mycken njutning och vinnande odeladt bifall, är ej underligt om de af oss »kråkor» äro högt uppburna.
Med anledning af att ett nytt folkskolehus, det andra i socknen, för någon tid sedan afsynades, torde förtjena att nämnas några ord om

Skolväsendet i Othem.
På kyrkostämma för omkring fyra år sedan fattades på initiativ af ett par framatående män på Slite det för en jämförelsevis liten törsamlivg vackra besluter, att tvänne folkskolehus skulle byggas. Beslutet rörande det ena på Siite föranleddes af, att det gam!a arsågs i bristfälligt skick. — På hösten 1881 var detta gamla ersatt af det nya, som reser sig på en liten höjd, från hvilken det gamla vackert presenterar sig, synnerligen från hamnens retd. Skoltomten. med ett ganska ansenligt ytinnehåll skänktes af grosshandlare Bactér och är nu på kommunens bekostna: både planerad och planterad. Det ardra, betäget invid församlingens kyrka, är, som nämåt, uu äfven färdigt. Båda bygnaderna äro, hvar och en, törsedda med tvänne lärosalar, samlingsrum för barnen och b-qväma bostadsram för lärarepersonalen — allt i tidsenligt, beqvämt och ganska komfortsbelt skick, — Hela kostnaden belöper sig till den lilla nätta summan 20,000 kronor. Att vid samma tid äfven bestämdes att höja lärarens på Slite lön till 900 kronor utom de vanliga naturaprestationerna, lärarens vid mindre skolan vid kyrkan vill 400 samt lärarinnans på Siite till 350 kronor, må ock nämnas, visande att kommunen i datta stycke fattat tidens berättigade krat för det uppväxande slägtets väl.

Stjernfallet 27 November
framkallade här som på andra ställen ruudt omkring vårt klot beundran eller förvåning hos de många, som nämde dags afton med uppåtriktade avsigten hade tillfälle att iakttava detta himmelens fyrverkeri. — Till de beskrifniogar deraf, som redan varit synliga i deuna tidaing, må läggas, att stjernfallens radiations- eller utgångspunkt var rakt öfver stjernan i Andromedas stjernbild, hvarifrån de alla syntes utgå, om strimmorna täuktes förlängda i begynnelseriktningen, att de närmast horiso..ten fallande längsta gnistorna i främre delen lyste med blåaktigt, men i den bakre med rödt ljus, vidare att de liksom utkastades stötvis med en halftjog i sänder.— Att fenomemet af okunnigt folk tyddes på många olika sätt, bevisas bös. deraf, att t. ex. en bonde, känd för att ej vilja vara en va lig sådan, med händerna hopknäpta påstod att verldens sista stund vore kommen; en gumma, tillfrågad af en illparig skolpojke om fenomenet, påstod att smittosam sjukdom skulle uppkomma, enär hvarje stjernfall bebådade en menviskas död o. s. v., då, pojken som ville spela lärd inför gumman, påstod det blott vara brännbara dunster. — »Dunster» sa gumman och tog sig mi-stänksamt om näsan. Rätta förklaringen af fenomenet är, som bekant, att söka i kometen Bielas märkvärdiga historia, som står att läsa i Björlings föredrag »Om kometerna» eller i Strömers »En färd genom verldsrymden» eller dylika arbeten. — Här torde blott böra anföras, att detta storartade stjernfall är att betrakta såsom ett prof på hvad som återstår af den nämde kometen, hvars 6—7-åriga bana varit beräknad i snart 100 år, och som sista gången han syntes vi sade sig genom solens inflytunde tudelad, men år 1872, då han var beräknad att komma närmast jorder, lyste genom sn frånvaro eller rättare, såsom man vid närmare undersökning funnit, visade sig såvom det praktfullaste stjernfallsregn, som i århundraden varit skådadt, i hvilken form den nu åter snuddat vid vår planet. — Kometen synes nämligen nu icke blott tudelad, utan sönderdelad i otaliga stoftkorp, med minst 10 mils mellanrum, hvilka i jämnlöpande banor, som kometen ursprungligen befarit, vid beröring med luftkretsen på grund af sin hastiga fart antändas och uppbrinna såsom stjernfall, utan att nedfalla till jorden. Blott mera sällan äro de så stora, att de motstå friktiocen och nedfalla på jordytan i form af meteorstenar. — Redan nu är jag i tillfälle meddela, att ett storartadt

Räfskall i Boge
lär vara påtänkt att ske 4:de dag jul, om hvars resultat framtiden får utvisa.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Från sjön.

Helsingborgsskonaren Venus, kapten Johansson, ankrade i dag på f.m. i Norevik utanför Vamlingbo svårt läck. Fartyget var på resa från Helsingfors till Köbenhavn med planklait.
Bergningsångaren Hero har i dag afgått från Burgsvik för att biträda fartyget.
— Bergningsångaren Poseidon afgick i dag på f.m. vid 10-tiden härifrån Visby styrande kurs rakt vesterut.
— Till Klintehamn inkommo 2 dennes jakten Josefina, kapten Snöbohm, från Vestervik, samt 4 dennes jakten Två Bröber, kapten Ahlström, från Rostock och jakten Ina, kapten Eskelund, från Vestervik — alla utan last.
— Barlastade norska jakten Marie, kapten Björnsen, afgick i förgår härifrån Visby till hemorten. Fartyget hitkom så som vinddrifvare för några dagar sedan.
— Sjöfarten på Norrtelje upphörde i onsdags.
— Trafiken på Göta kanal stängdes 1 dennes.
— Vesterviksskonerten Emblem, kapten A. Lundquist, sjönk i förra veckan i Nordsjön.
Besättningen, som räddades på ett annat fartyg, har ankommit till Hull, Fartyge var sr från Hartlepool till Sönderborg med kollast.
— Förl. torsdags morgon strandade vid Vållö skonerten Robert, kapten K. J. Lundqvist. Fartyget var barlastadt och stad på resa från Tyskland wll hemorten Figeholm.
Med tillbjelp af ångaren Per Löfvenius, som ett sticke från strandnvingsstället var sysselgatt med ångaren Malmöhus upptagande, togs skonerten af gruad och betingade sig åvgaren en bergning samma af 1,000 kronor. Skonerten har inbogserats till hemorten Figeholm.
— Från Oskarshamn skrifves i lördags: Söderhamsskeppet Id, som i måndags fjorton dagar sådan intogs i härvarande verkstads skeppsdocka, har nu i det värmaste blifvit repareradt från de vid grund-tötningen erhillur skadorna och kommer att rästa måndag lemna dockan: Reparationsacbetet har utförts med ovanlig raskhet, trots de icke obetydliga skadorna, och länder såväl till verkstadens som dess arbetspersonals heder. Sedan skeppet lemnat dockan, kommer der oförtöfvadt att intagas det här i hamnen af dykeribolaget N»-ptun för 3,700 kronor inköpta kondemnerade skeppst Ulrika samt ångaren Frej.
Norska barken Drafn, som nyligen undergått reparation vid norra varfvet, har nu intagit sin vid verkstaden upplagda brädlast och kommer att idag afsegla, så framt icke ogynsam väderlek inträffar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

En häftig orkan

med sydsydvestlig vind stack upp i lördags morgse ungefär samtidigt med Sofias afgång och fortsatte med sådan häftighet, att kapten Säfsten efter en gång af ungefär fyra timmar befann sig endast 8 minuter utan: för Visby. Sjön bröt i väldiga vågor öfver fartyget, fyllande till och med golfvet i styrhytten med vatten, och sönderslog dörren på mellandäcket, hvarjämte hvad som löst fans under krängningarna svårt ramponerades. Man ansåg: derför lämpligast att vända åter till Visby, dit Sofia ankom vid 9-tiden. På söndags morgonen i vanlig tid afgick kapten Säfsten till Vestervik och återkom hit samma dag kl. 1/25 på em. Stormen fortfor i går och tilltog ytterligare på aftonen, hvadan Sofia qvarlåg till idag på morgonen, då fartyget afgick till Vestervik, hvarifrån det återvände hit kl. 10 i morgse.
Klintehamn, som i söndags kl. 2 f.m. afgick till Stockholm, ankom dit kl. 6 e.m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

En brunn

öster om staden har hr K. A. Sandberg hos stadsfullmäktige önskat få anlagd på stadens bekostnad: Drätselkammaren ansåg, då likartad fråga för ett antal år sedan var före, att denna angelägenhet mera kunde sägas vara af privat än allmän natur och afstyrkte då förslaget, som också hos fullmäktige föll. Sedan dess är emellertid denna stadsdel, anser kammaren, vorden vida mera bebygd, hvadan en brunn der fått så stor betydelse, att staden i kostnaden för densamma skäligen bör deltaga. Bästa formen härför vore, att, sedan brunnen anlagts och visat sig gifva vatten, staden lemnade ett kontant bidrag till anläggningen och åtoge sig underhållet. I år medgifva emellertid finanserna icke någon tanke på den saken, utan kammaren vill låta frågan hvila till nästa höst, då under tiden tillfälle kan beredas för de i saken närmast intresserade att teckna bidrag till brunnen, hvarefter man får taga i öfvervägande om och i hvad mån staden må kunna hjelpa till. Man har skäl antaga, att fullmäktige i afton stanna vid sådant beslut.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Skolmöte.

Visbykretsen, bestående af Visby, Follingbo, Barlingbo, Endre, Fole, Källunge, Veskinde, Martebo och Stenkyrka pastorat, höll i lördags å folkskolesalen härstädes sitt fjärde möte, som var besökt af ett 30-tal lärare och lärarinnor. Förhandlingarne, som räckte omkriog fyra timmar, leddes af kretsens ordförande skollärare Dahlström i Follingbo.
Största delen af tiden upptogs af tre undervisningsprof samt samtal öfver på grund af dessa prof väckta frågor. ProfI»ktionerna höllos af skollärarne Oito Enderberg i Eadre (modersmåist) och Dablström i Follingbo (geografi) samt lärarinnan F. Garstedt i Endre (räkning). De två första lektionerna höllos med skolbarn från Endre, Follingbo, Bro och Veskinde samt den sista med småskolebarn härifrån Visby. I samtalen deltogo skollärarne Dahlström i Follingbo, L. N. Enderberg i Endre, Himmarström i Visby, Bolin i Källunge, Olsson i Viklau och Lindal i Atlingbo samt lärarinnorna Lisen Lundberg och Sandahl i Visby och Björkqvist i Bro.
Öfver det af ordföranden uppstälda öfverläggniogsämnet »Teckningens betydelse såsom undervisningsämne i folkskolan» yttrade sig skollärare Hammarström och ordföranden sjelf, båda frambållande den stora vigt teckningen hade för folkskolans barn. Frågan skulle ytterligare dryftas vid nästa möte som utsattes till andra lördagen i nästkommande Mars månad. Proflektioner komma dervid att hållas af skollärinnan i Follingbo Ottilia Hallbom (kristendom) samt af samme lärare, som vid detta möte fullgjorde uppdraget.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Fårösunds befästning.

Sedan k. m:t förordnat att två batterier, ett vid norra och ett vid södra inloppet till Fårösund, skulle genom fortifikationens försorg uppföras, har fortifikatiouen anbefalts att i sammanhang dermed gå i författning om uppförande vid Fårösund af ett för dessa batterier gemensamt kruthus till för varande af erforderlig ammunition.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Ett nytt ståtligt skolhus

har i år uppförts i Näs för en kostnad af 12,000 kr. Huset rymmer både folk- och småskolökaler jämte 2 afklädningsrum samt bostad för folkskoläraren och småskolelärarinnan.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Fardhems skoldistrikt

(Fardhem, Linde o. Lojsta) har beslutit, att folkskollärarelönen hädanefter från år 1886 skall utgå med 700 kronor.
— Gerums skoldistrikt har nedsatt folkskolärarinnans lön med 100 kr.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

En eldkula,

som upplyste näjden med bländande hvitt ljus, observerades i Linde i fredagsafton omkring kl. half elfva e. m. Den syntes ungefär en minut fräsände fara genom luften och exploderade slutligen i närheten af berget med en dof knall.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.