Reglering

af stadens utgifter och inkomster för nästa år skall i afton uppgöras af stadsfullmäktige. Det uppgjorda förslaget till stat upptager en uttaxering för år 1886 af 80,800 kronor, hvilken summa med 8,759 kr. öfverstiger uttaxeringen för innevarande år, Spörjer man efter orsaken härtill, så finner man, att densamma är att söka deruti, att vid uppgörandet af detta års stat fans en behållning hos drätselkammaren och fattigvården af 7,200 kr., hvartill motsvarighet nu icke fianes, samt att inkomsterna (hufvudsakligast bränvinsmedlen) minskats med 3,667 kr. Utgifterna åter för nästa års behof äro nedsatta med 2,107 kronor.
Med tillägg af den redan beslutade uttaxeringen för kyrkan och skolväsendet skulle alltså debetsedeln för år 1886 komma att visa 6 kr. 65 öre på bevillningskronan mot 6 kr. 2 öre för i år. Det högsta som något föregående år haft att uppvisa har varit 6 kr. 31 öre.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Sedan landskanslisten

Fredr. Sturtzenbecker sökt handräckning att af August Söderholm Skogs i Mästerby socken utbekomma en på åberopad skuldsedel grundad fordran af 76 kronor jämte ränta och kostnadsersättning, och styrkt blifvit att Söderholm icke kunvat här å orten anträffas, för att öfver ansökningen böras, och att han afflyttat till utländsk: ert, värder det bärigenom förelagdt bemälte August Söderholm att inom nittio dagar etter det denna kungörelse varit sista gången införd i post- och inrikestidningar, bvilket införande genom sökandens försorg bör ske tre gånger minst en vecka mellan hvarje gång, sig här inställa, för att emottaga lagsökningsbandlingarne, för det ändamål deo derå med: delade kommunikationsresolatiopnen utvisar, vid äfventyr, om det försummas, att målet ändå afgöres.
Visby i Landskansliet 28 November 1885.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Borgenärerna

i handlanden C. T. Lundins konkurs kallas till sammanträde tisdagen den 15 i denna månad kl. 5 e.m. å grossbandlaren Axel Ekmans kontor härstädes för att besluta om realiseriog under hand af boets varulager m m.
Visby den 7 December 1885.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti landtbrukaren Johan Fredrik Krysseélls på Spillings i Othem socken denna dag började konkurs kallas att måndagen den 8 Februari 1886 före kl. 12 på dagen in för dombafvanden i Gotlands norra härad å tiogsstället Alleqvia sina fordringar bevaka.
Visby d. 5 December 1885.
DOMHAFVANDEN.

Borgenärerna i handlanden J. C. Bäckvalls å Fårö konkurs kallas bärmed att sammanträda å herr grossbandlanden Axel Ekmans koutor i Visby onsdagen den 30:de instandande December kl. 1 på dagen, för att emottaga redovisoing öfver boets förvaltning, granska upprättadt , utdelningsförslag och om detsamma godkännes, uppbära blilvande utdelning.
Othem den 30:de Nov. 1885.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i firman Cedergren & k:is konkurs kallas till sammanträde på konsul Carl L. Ekmans kontor här i staden lördagen den tolfte (12) nästkommande December klockan elfva t.m: för att besluta om åtskilliga massan rörande angelägevheter.
Visby, 30 November 1885.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Nykterhetsmöte,

ordnadt af Slite mnykterhetsförening, hölls i baptistförsamlingens ganska rymliga och vackra kapell å Slite söndagen 22 Nov. Mötet började kl. 6 e. m. och var talrikt besökt, hvilket vittnar om art denna vigtiga sek omfattas med intresse af många personer på platsen, som ock i trakten derowkring. Predikanten på platsen, br Vessman, inledde mötet med en kort betraktelse öfver Jesu ord: Hvilken som törstar, han komme till mig och dricke. Det framhöll\’s att bvarje menniska alltid törstar efter något. Den opånyttfödda efter det, som tillbör denna verlden; Den vällostiga, äresjnka, och giriga menviskan uppoffrar hela sin förmåga, för att på alla möjliga sätt tillgodose sitt köttsliga sinne, Driukaren kan för den dåliga, för kropp och själ så rninerande varan, spiritnosan, offra hela sitt lif, för att kunna tå dricka ur den usla brann, hvars vatten berusar själen, gör kroppsoch själskrafter slöa, gör maunen hård mot bustra och barn och likgiltig för sitt och de sinag andliga och lekamliga väl.
Härefter uppträdde predikant K. A. Johansson från Visby med ett kort föredrag öfver dessa Herrens ord: Mitt folk gör en dubbel synd: Mig, som är en lefvande källa, öfvergifoa de och göra sig brunnar, ja, usla brunnar, ty de gifva intet vatten. Eiter några religiösa betraktelser öfver ämnet lemuade tal. några fakta, hvilka visade den skada och verkliga elände, som snperiet har med sig, Medicioalstyrelsen upplyser, att under åren 1830 —1870 utgjorde dödsfallens antal i vårt land, orsakade at rus 2,072, således 52 i medeltal för hvarje år. Det är att märka, att denna summa är endast de fall, som af läkare på lagenlig väg blifvit undersökta oah konstaterade. Och siffran mångdubblar dessa olyckliges antal, då man tänker på de fall, der död under rusigt tillstånd inträffat i följd af olyckshändelser. Statistiska centralbyrån meddelar oss, att under de fem åren (1871—1875) utgjorde medeltalet af sådana dödsfall för hvarje år 2,816, Lägges härtill de många sjelfmord, som under och till följd af rus begås, se vi nog, att vi hafva att göra med en fiende af allra värsta slag. 28 procent af sjelfmordsfallen (upplyser dr Huss) ha haft rus och rusdrycker såsom lagligen styrkt grundersak. Under år 1877 uppgick sjelfmördarnes antal till 430, således 113 drinkare som slntade sitt olycklga lif på detta hemska sätt. Blicka, härjämte in i de under vissa årstider fylda fängelserna, de slagsmål, bedrägerier, hemliga och uppenbara, de många i fattigdom och skriande nöd stadda familjerna, stå viinför höjden af elände, hvars djup ingen mer än den allseende Guden tillfyllest känner. Skada blott, att denna fiende, som åstadkommer så mycket ondt och tarfvar så stora summor, skall hafva funnit fast fot i vårt kära fädernesland, byllas, försvaras och underhållas af höga och låga, lärda och olärda, fattige och rike, De mäktige rikta sig medels denne på de fattiga och denna i flesta fall tungt arbetande befolkning. Vi få dock icke uppgifva hoppet att få denne förhärjaren och röfvaren på flykten. Talaren anförde en sanfärdig händelse, hvilken hände för några år sedan under hans verksamhet i det nordliga Norrland. Då graföl firades, hade allmogen der för sed att undfängna gästerna med endast bröd och bränvin. Man satte sig omkring det med flere sorter uppdukade brödoch bränvinsbordet, åt och drack till dess mången förlorat sin sans, Vid ett dylikt graföl fick en person plikta med lifvet. Han dricker till dess han somnar vid bordet, då han af sina mera sansade supbröder bäres till granngården, hvarest han efter några timmar dör drinkarens förskräckliga död. — Efter föredragets slut kom en af mötesdeltagarne att framställa en fråga, huruvida någon, 8edan de nu hört något af det elände och verkliga förluster, som superiet har med sig, kunde framstå och visa några fördelar af att supa, men det vardt en allmän tystnad. Pred. Olsson från Hejnum uppläste Jeremias 85, uttalande några one ord till nykternetsvännerna. En af talarne påminde det kända förhållandet hurusom f. o. m. 1 Okt. detta år en ny utskänknings- och minuteriogslag för sprituosa trädt i kraft, hvilken lag tyckes sätta en dämma för superiet. Det angenäma och för nykterhetsaken varmt intresserade mötet afslöts med uppläsande af ett tänkspråk och bön af pred. Lindblad från Småland. Nykterhetssaken har omfattats med intresse på denna vackra hamnplats, och man kan säga, att Slite i detta hänseende står såsom ett mönster i jämförelse med de öfriga hamnplatserna på ön.
Mötesdeltagarne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrättens 4:de allmänna sammanträde, som började i måndags, slöt i tisdagsqväll vid 10 tiden.

För mord å husbonden Mattias Hallbohm, Gerte i Fardhem, var dennes halffarbror Olof Hallbohm dersammastädes åtalad på angifvelse af den dödes föräldrar f. husbonden Mattis Hallbohm och Greta Kajsa Hallbohm från Hägdarfve i Silte.
Såsom förut nämts påträffades liket i en qvarn vid Gerte. Polisundersökningar höllos af t. f. länsman Ekelund- och t. f. kronofogde Dahlbäck, hvarvid intet kom i dagen, hvilket kunde antyda på mord. Smygande rykten om att han jjutit döden genom annan persons vållande kommo strax i svang samt tilltogo allt mer och mer i styrka. Provinsialläkaren Goös förordovades att besigtiga liket, som redan flere veckor legat i grafven ; doktor Goös förklarade att det vore sannolikt att Hallbohm omkommit genom annans handåverkan. Förbör hölls så i Juni inför härad rätten, hvarvid en mängd personer hördes; ingen upplysning, tydande på ett mord, vans bärvid.
På angifvelse af ofvannämda personer hade vederbörande kronofogde af k. m:ts befallningshafvande förordnats åtala Olof Hallbohm detta dock på angifvarnes äfventyr.
Vid målets handläggning hördes elfva vittnen, hvilkas berättelse ej gåfvo anledning till antagandet att något mord begåtts.
Båda parterna öfverlemnade målet; svaranden yrkade ansvar å angifvarne och deras son fanjunkare Olof Hallbohm, hvilken var deras rättegångsbiträde.

För öfverträdelse af gifna föreskrifter till hämmande af kreaturssjukdom dömdes Frans Johansson Sandelius, Källgårds, åtalad aft. f. länsman Ekelund, till 10 kronors böter.
Åtalet mot fadren J. P. Sandelius återkallades af åklagaren, hvarvid häradsrätten lät bero. J. P. Sandelius yrkande om ersättning för inställelse ogillades.

Om en bisvärm hade J. P. Sandelius, Källgård, samt Oskar Klint m. fl. tvistat, Klint hade vämligen söndersågat ett Sandeliua tillhörigt träd för att derar hämta en bisvärm, af hvilken han påstod sig vara ägare; Sandelins åter ansåg, att bisvärmen var hans. För att egenmäktigt hafva skilt Sandelius från bisvärmen, till hvilken dock Klint på grund af hvad i målet förekommit finge anses hafva ägt bättre rätt än Sandelios, och söndersågat trädet fäåldes Klint till tjugufem kronors böter, Hustru Lina Bolin, som hämtat sågen, hvarmed trädet skadats, fäldes att böta 10 kronor, Sandelius\’ ersättvingsyrkanden ogillades; i ersättning för rättegångskostnader tillerkändes S. sjuttiofem kronor.

Barnuppfostringsbidrag. Drängen Lars Maitias Söderman, som brustit i honom ådömd ed, förpliktades utgifva till Johanna Matilda Jakobina Jekobsson i Alva ett årligt bidrag af femtio kronor, tills barnet fylt 15 år eller kunde försörja sig sjelft. I vittnesersättningar ålsdes Söderman utgifva sju kronor.
— Angust Rosander i Burgsvik, instämd i ett dylikt mål af Hedda Högström, ådömdes edgång.

Dyra tjugu kronor. Gotlands mejeribolag hade inostämt Nils Nilsson, Fie i Lau, för en fordraa af tjugu kronor. Nilsson dömdes att betala summan jämte ränta smnt att utgifva 42 kronor i ersättniog för rärtegångskostnader; för sitt uteblifvande vid tvänne sammanträden fä\’des han att böta sjutriofem kronor.

För ärekränkning hade Petter Klint, Qvie i Stånga, instämt Katarina Jakocsson, hvilken, ådömå edgång, aflade eden. Käromålet ogillades.

För bristande utrustning af fartyg var skeppare N. P. Ahlström instämd af kronolänsman Dahlbäck. Åtalet blef såsom obestyrkt ogilladt.

Missfirmelse. Husbonden Gustaf SandströmAnsarfve i Fröjel, hade kronolänsman Dabl bäck på angifvelse instämt. För målsägandens hörande uppsköts målet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Från sjön.

Bergningsångaren Poseidon hitkom igår morgse. Ångaren skall i morgon afgå till Burgsvik.
— Åovgfertyget Freja törnade 27 November vid Gåssten i värheten af Svartklubben, br dan bergnings- och dykeribolaget Neptun ditsände sitt ångfartyg Neptun. Vid dess ditkomst var emellertid Freja flott och cg återvände, men, kommet i närheten af Vaxholm, törnade fartyget i lördags oferRiöa med kronolost från Farusund ombord, på grund, hvarför bolsget samma afton afsändesitt ångfartyg Poseidon för att bjelpa Neptun, som blef flott i måndags.
— Roslagsskonerten Olof, kapten Jansson, ilandseglade i måndags qväll på Landsorts södra udde.
— Den i Nordsjön sjunkna, i Varberg hemmahörande briggen Solid kom från Hull destinerad till hemorten med kollast. Fartyget var assureradt till två tredjedelar, lasten till fulla värdet. Besättningen är räddad.
— Från Gefle skrifves i måndags: Limölotsarne hafva nn flyttat till Bönau. Limöhamnen och delar af farvattnen till Gefle äro isbelagda.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Mathållningen vid hospitalen

i riket verkställes nu mera, med undantag af vid Visby hospital, der matbållningen ännu sker genom entreprenör, på det sätt, att de artiklar, som ingå i utspisningen, uppköpas genom entreprenad, samt attmaten tillredes genom egen hushållning medels hospitalens betjeniog. Man har funnit denna efter band vid hospitalen företagna anordning äga företräde framför mathållning geuom entreprenör, ej mindre med afseende på prisbillighet än ock på utspisningens beskaffenhet, yttrar medicinalstyrelsen i sin senast rörande höspitalsväsendet afgifua Årsberättelse.
Utspisning genom entreprenör återstår nu mera endast vid Visby hospital, der bristande utrymme och särskilda omständigheter göra, att den samma fortfarande är förenad med länslasarettets mathållning.
Utspisningskostnaden vid samtliga hospital uppgick under år 1884 för hvarje sinnessjuk för dag till 48,68 öre och för år till 177 kr. 68 öre. Högst stälde sig medelkostnaden vid Visby hospital med 69,86 öre, vid Hervösands hospital med 61,45 öre och vid Vexjö hospital med 56,80 öre; lägst var utspisningskostnaden för året vid Göteborgs hospital med 39,14öre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Sällskapet D. B. V.

valde i tisdags sina tjenstemän för nästa år, hvarvid enligt öflig sed sällskapets nuvarande v. ordf. fabr. Hellgren utsågs till ordförande. Till v. ordf. för nästa år utsågs öfverste Hohenhausen.
Till sekreterare och skattmästare återvaldes kamrer Norrby och kassör Bergenstjerna.
I sparbanksstyrelsen omvaldes afgåeude ledamöterna apotekare Mareliusoch bankdirektör Pettersson med redaktör Jeurling till ersättare.
I trädgårdsstyrelsen återvaldes dr Kahl och handl. Molér samt nyvaldes öfverste Hohenbausen.
Till revisorer utsågos kontrollör Hagström, kapten Hedenblad, rektor Sprinchorn, grosshandl. Malmros och lektor Höjer.
I sällskapets beredningsutskott insattes ånyo de nuvarande ledamöterna landssekr.
Hambreus, lektor Bergman och konsul Cramér.
I paviljongsstyrelsen invaldes handl. Grönstrand och Malmros samt kamrer J. Ihre med bokh, Ant. Pettersson och konsul Ekman till ersättare.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Jultomtarne

i Visby komma i år att till julen bekläda 26 barn, 13 gossar och 13 flickor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Utdikningsföretagen

börja, skrifver man till Gotl. Alleh. från sddra Gotland, att allt mer och mer vinna förtroende hos landtmännen, helst då dessa kommit till insigt om hvilken nytta sanka markers torrläggning medför, då dessa äro så beskaffade, att de med stor fördel konna odlas, hvilket nära nog allestädes är förhållandet, der utdikning blifvit påtänkt och föreslagen. I Vamlingbo, der många utdikniogsföretag äro beslutaa, har innevarande höst kanalgräfning påbörjats, för att såmedels erhålla fritt aflopp åt vattnet, som på många ställen stiger öfver en del af den besådda och odlade jorden. Äfven den ouppodlade jorden, som nära nog merändels är af utmärkt beskaffenhet, tarfvar utdikning, om jordbrukaren med fördel skall kunna använda dén. Visserligen är det ytterst svårt na i dessa bårda tider att kunna skaffa medel till dessa företags utförande, helst en del helt pyligen undergått laga skifte, hvilket alltid medför dryga kostnader, med hvar och en ser den stora fördel, som man i en framtid erhåller, och man försöker att, så vidt möjligt är, öfvervinna svårigheterna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.