vid dikning af sankmarker i Källunge m. fl. socknar har förordnats kyrkoherde J. O. Odin i Dalhem.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
vid dikning af sankmarker i Källunge m. fl. socknar har förordnats kyrkoherde J. O. Odin i Dalhem.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
i Martebo ansökan om sex veckors tjenstledighet, räkvadt från 1 instundande Juni, har af domkapitlet beviljats.
Kyrkoherde Reuser i Stenkyrka har förordnats att under tiden förestå pastoralvården i Martebo.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
vid Gotlands nationalbeväring har kapten Alfred Gardell på ansökan beviljats afsked.
Tjensten bestrides under ledigheten tills vidare af kapten Casten Aspegren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
vid Visby högre allmänna läroverk, afgifven af rektor Sprinchorn och i dagarne utkommen, innehåller ett och annat af intresse för en större allmänhet.
Utom de häfdvunna fridagarne för höstmarknad, mårtensfest, fastlagslof och 1 Mej har ledighet från undervisningen beviljats för utmarsch, kälkåkning och en utfärd vid tre särskilda tillfällen. Måvadslofdagarne (2 till 3 i månaden) för klasserna 6 och 7 hafva alla utom tre för hvardera klassen användts till författande af skriftliga uppsatser på lärorummet.
Ombyte af läroböcker har endast ägt rum i kristendom, i det Biblisk historia för folkskolan af J. Bäckman införts i klassen 1 för att efter hand i klasserna 1—3 ersätta Åkerbloms lärobok.
Vid undervisning i välskrifning i klasserna 1—3 har den s. k. Påblmanska metoden användts. Efter genomgången konstruktionslära har hvarje lärjunge i dessa klasser fått ifylla en förskrittsbok samt derefter öfvergå till dubbellinierad och slutligen enkellinierad skrifbok med användande af Påhlmanska förskriften.
Inom läroverksbygnaden hafva åtskilliga behöfliga reparationer ägt rum. I korridorer och trappuppgångar hafva väggar och tak nymålats, i ert par klasser hafva nya golf jämte väggpanelningar inlagts samt- flere kakelngnar omsatts m. m. Dessutom har för läroverket anskaffats ett större ur med utvändigt anbragt slagverk och urtafla, hvarigenom för såväl läroverket som staden ett länge kändt behof af en synlig och hörbar tidsangifvare blifvit uppfyldt. Staden bar bidragit med halfva kostnaden för uret, som för 700 kronor förfärdigats och uppsats af fabrikör Linderoth i Stockholm, Till ytterligare gagn tör läroverket bar i förbindelse med urets axel blifvit satt en elektrisk ringapparat, som verkställer utringningen i skolan vid alla fulla timslag.
Läroverkets kassor hade vid 1885 års slut i behållning, ljus- och vedkassan kr. 21,343:78, biblioteks- och materielkassan kr. 1,532:20, premie- och fattigkassan kr. 2,316:04 och bygnadsfonden kr. 13,066:61, utgörande sammanlagdt kr. 88,258:68. För underbåll och tillökning hafva under sist förflutna kalenderår utgått till boksamlingarne kr. 609:57, till den öfriga undervisningsmaterielen kr. 698:55 och till inredningsmaterielen kr. 138:03, summa kr. 1,446:15. I stipendier, premier och understöd hafva under sistl. kalenderår utdelats kr. 774:15. Från afgift till bygnadsfonden hafva 31 lärjuugar under höstterminen och 82 under vårterminen varit befriade samt från afgift till biblioteks- och materielkassan och bygnadsfonden 39 under höst- och 36 uuder vårterminen. Afgiften till ljus- och vedkassan, som under höstterminen utgick med 5 kr. och under vårterminen med 4 kr., har utgjort 920 kronor under höst- och 704 kronor under vårterminen.
Boksamlingen har under året ökats genom inköp vf några facktidskrifter, fortsättningsliteratur och enskilda behöfliga arbeten, deribland planschverket Nordiska målares taflor till bruk vid svensk uppsatsskrifning & lärorummet. Dessutom och med hufvudsakligt afseende på den studerande ungdomens behof hafva anskaffats åtskilliga historiska och geografiska arbeten samt ungdomsliteratur, skrifter af Topelius m, fl., hvilka samtliga arbeten jämte den för ungdom lämpliga literatur, som biblioteket redan äger, kunna sägas utgöra skolans »lärjangebibliotek> och äfven af ungdomen detta såväl som föregående läsår flitigt anlitats (omkring 20 boklån i veckan under läsåret). I den mån läroverksbiblioteket hinner att ordnas och särskildt, då det samma om ett par år kommer att inrymmas i ny och större lokal, skall denna samling erhålla sin sjelfständiga ställning såsom ett särskildt lärjungebibliotek. — Gåfvor till boksamlingen hafva under året lemnats af staten, vetenskapsakademien, Kristiania universitet, Gotlands nation i Upsala, Visby domkapitel samt af sexton enskilda personer.
Naturaliesamlingen har ökats genom inköp af menniskoskelett, fyra skolherbarier, hvart och ett på 174 arter,och en tumlare samt genom gåfvor af sexton enskilda personer. Kultorbistoriska samlingen har erhållit gåfvor af sex personer samt mynt- och medaljsamlingen af svenska akademien, vetenskapsakademien och tre af skolans lärjungar.
Af de 23 under läsåret nyinskrifne lärjungar hade 10 bevistat folkskola samt 1 allmänt och 12 enskildt läroverk. Af de åtta lärjungar, som 1885 aflade mogenhetsexamen, hafva fyra öfvergått till universitet, två till teknologiska institutet, eu till krigsskolan och en till tullverket. Utan att hafva aflagt mogenhetsexamen afgingo under läsåret trettio lärjungar från läroverket.
Antalet lärjungar under höstterminen utgjorde 184, hvaraf 30 tillhörde reallinien och 83 (deraf 19 greker och 64 icke-greker) latinlinien; under vårterminen var hela antalet 176, deraf 30 realister och 76 (58 ickegreker och 18 greker) latinare. I teckning hafva omkring 78 procent af lärjungarne deltagit, i musik omkring 60 samt i gymnastik och militäröfningar 92 procent.
Under höstterminen 1885 utgjorde medelåldern för lärjungarne 14 år. God kroppsbygnad ägde 93, medelmåttig 62 och svag 30. Allmänna helsotillståndet var godt hos 149 och mindre godt hos 36; af bleksot och blodbrist voro 19 lidande. Närsynta voro 37.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
i Hemse i måndags skrifves till Gotlands Allehanda: Alfva och Hemse kommuners medlemmar voro till 24 Maj kallade att sammanträda i Hemse skolhus kl. 5 e.m. för att fatta beslut med anledning af följande skrifvelse:
»Till ordförandena i Alfva och Hemse kommunalstämmor.
Då revision af Alfva pastorats sparbanks räkenskap och förvaltning under året 1885 ännu icke blifvit verkstäld, oaktadt sådan reglementsenligt skolat ske inom Februari månads utgång detta år, då dertill kommer dels att de män, som vid 1885 års början skötte sparbankens angelägenheter, 29 April samma år samtligen afsade sig ne samt förklarade sig ofördröjligen skola ur styrelsen afgå dels ock att den i de afgåendes ställe invalda styrelsen icke mot sitt bestridande kunnat åläggas med sparbankens angelägenheter taga befattning samt sparbanken sålunda länge saknat vald och af kommunerna erkänd styrelse, få undertecknade härmed anhålla, att ordförandena i Alfva och Hemse kommunalstämmor till gemensamt sammanträde ville kalla sina respektive kommuners röstägande medlemmar för att höras om de vilja besluta och till k. m:ts vefallvingehafvande i länet ingå med anhållan om skyndsamt vidtagande af de åtgårder k. m:ts befallningshafvande med afseende på sparbankens revision och förvaltning i öfrigt kan finnas vara af behofvet påkallade och hvartill k. m:t befallningshafvande måtte tillsätta förtroendemän i Hemse . . .»
10 namnunderskrifter af röstberättigade medlemmar.
Denna framställning blef af de närvarande enhälligt antagen och uppdrogs åt ordf.
handlanden J. Bokström att hos vederbö rande anmäla kommunernas beslut till verkställighet.
Så står nu saken, och allas hopp är att vederbörande måtte gripa in och föranstalta en utredning på ett eller annat sätt i den trassliga härfvan.
Rörande sparbavken äro dess öden under förra året dessa:
Revision verkstäldes i Febr. 1885 öfver räkenskapsåret 1884 af handl. Melin, kapten Sommar och fanjunkare Bolin. Stämman hölls 29 Mars 1885 rörande förvaltningen. Denna kunde då ej godkännas utan uppsköts stämman på en månad, på det att derunder de svåraste gravamina skulle kanna bortrensas. Ordförande var då hr O. T. Lagergren, som sjelf var både styrelseledamot och räkenskapsförare. Den 16 April voro kommunernas medlemmar sammankallade, emedan styrelsen ville ha lof att på kommunernas risk och ansvar få försälja gården Davide i Rone, som sparbanken fått på halsen på ett synnerligen egendomligt sätt. Förslaget afvisades. Den 29 April var fortsatt stämma från den 29 Mars. Äfven nu ledde postexpeditör O. T. Lagergren såsom ordf. förhandlingarna men det oaktadt fick styrelsen ej förvaltningen godkänd för 1884 Den gamla styrelsen afsade sig då sin befattning och ny valdes, som genast förklarade sig ej mottaga uppdraget, emedan de ansågo dels att sparbanksrörelse icke vore af beskaffenhet att utgöra föremål för kommuns angelägenhet dels och att uppsägningarne i sparbanken voro så stora, att ingen utväg torde fionas annan än sparbankens ställande under utredning. Vid samma stämma skulle 3:ne revisorer väljas för granskning af 1885 års räkenskaper. Efter en något bullersam stämning bland de närvarande förklarade ordf. att han ansåg kyrkoh. Lange och handlande Melin vara valbare och dermed var valet gjordt, men endast 2:ne revisorer.
Den 17 Juni var åter stämma, då styrelsen (näml. den gamla) ville hafva kommunernas lof att upptaga ett kreditiv Å 40,000 krovor för att dermed betäcka uppsägningarna, Härtill svarades nej med 2,252 fyrk mot 1.702, hvari styrelsens röster inberäknas.
Den 27 Juni gjordes sista försöket att få kommunerna in på att taga befattning med sparbanken. Då blef svaret helt enkelt att någon stämma vidare icke får hållas på den gamla styrelsens begäran, emedan kommunerna icke erkänna den såsom styrelse vidare.
Från 28 Juni var sedan sparbanken helt och hållet stängd ända fram på hösten.
Under vintern har den väl varit öppen i bland, ibland stängd, likaså nu på våren.
Man må heller icke undra på om man ledsnar, när, så fort dörren öppnas, björnarne inträda och brumma och hota med tjenliga medel. Kommissarie Eneman tycks nu få ensam dragas med saken. En af den gamla styrelsens ledamöter landtbr. Duse från Koparfve reste till Amerika förra våren, och räkenskapsföraren hr O. T. Lagergren innehar postexpeditörsbefattning i Bohuslän.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
har inbjudning för teckning nu i tidningarne varit synlig. Sedan vi tagit närmare kännedom om den prospekt, som ligger till grund för inbjudningen, anse vi os8 böra framhålla några af deskäl, hvarför vi anse företaget hvila på goda förutsättningar, helst dessa torde vara klara allenast för det ringa fåtal, som äro närmare förtrogna med cementfabrikationens tekniska detaljer.
De gotländska råmaterialiernas fullständiga renhet från främmande och skadliga inblandningar möjliggör användandet af en tillverkningsmetod, som gör såväl sjelfva anläggnings- som tillverkningskostnaden vida billigare och enklare än vid andra cementfabriker.
Vid Visby cementfabrik framställes Portlands-cement af bränd kalk och torkad mergel, under det att alla andra kända fabriker arbeta på krita och torkad mergel.
Kritan måste först i rått tillstånd krossas och söndermalas till fint mjöl, hvartill naturligtvis erfordras en ganska betydlig och dyrbar mekanisk kraft. Den brända kalken låter sig deremot med lätt: het söndermalas i det finaste pulver, och då cementets godhet till en väsentlig del beror af dess finhet, ligger det i öppen dag, att Visby-cementet härutinnan bör kunna göras af prima qvalitet.
Sedan den råa kritan blifvit krossad och söndermalen, måste den genomgå en mängd slamningsdammar, på det att de föroreningar, vanligast bestående af flinta, hvarmed kritan är besvärad, må bortslammas. Detta är ett både kostsamt och besvärligt arbete, som kräfver flere månader, och kan dessutom ej äga rum vintertid, då slamningsdammarne tillfrysa. Vid Visby Cementfabrik behöfves ej en enda slamningsdam.
Utur slamningsdammarne framkommer den slammade massan våt. Den måste ou torkas, innan den kan blandas med mergeln och formas till tegel för att brännas. Denna procedur är likaledes både långsam, besvärlig och kostsam, enär torkningsprocessen nödvändigt måste försiggå i luften på naturlig väg och följaktligen ofta hindras af ogynsam väderlek.
Denna procedur förekommer ej heller vis Visby Cementfabrik.
Då ändtligen tillverkningen hunnit så långt, att de formade teglen inskjutas uti cementugnen för att brännas, framträder ännu en väsendtlig fördel, som Visby Cementfabrik äger framför öfriga cementfabriker, i det att desse sistnämde fabrikers tegel bestå af en fullkomligt rå massa, hvaremot Visby-fabrikens tegel till ungefär 2/3:delar (den vanliga proportionen, hvarmed krita eller kalk ingår uti cementblandningen) utgöres af redan bränd kalk, i följd hvaraf en besparing af omkr. 25 procent i brännmaterial vinnes.
Till dessa tekniska fördelar, som Visby cementfabrik äger, böra ytterligare läggas de naturliga fördelarne att ligga alldeles in vid en sjöstad och med jernvägsspår till dess hamn, hvarigenom dels alla långa och dyra transporter, hvilka spela en så betydande roll i hvarje iudustrielt företag, undvikas, dels ock alla de särdeles tungt vägande kostuaderna för uppförande af arbetarebostäder och bostäder åt fabrikens disponent och tjenstemän inbesparas.
Vidare torde böra tagas i betraktande, att det blifvande bolaget genast kommer i besittning af en i full gång varande fabrik, som redan skaffat sitt fabrikat en god marknad och som kan, med undantag af kanske tre månader, hållas i fortfarande gång, under det utvidgningsarbetet pågår, samt att det upprättade kostuadsförslaget för den tillämnade utvidgningen synes vara tillförlitligt, enär detsamma ej är särskildt vidlyftigt och storartadt utan ganska enkelt samt det dessutom alltid med större säkerhet kan på siffran beräknas, hvad som erfordras för en utvidgning än för en nybygnad.
Då slutligen ingeniör Fahnehjelm, som är särskildt känd såsom synnerligen erfaren i cementtillverkningen, kommer att här på platsen förestå fabriken, torde man kunna om ifrågavarande företag uttala det omdöme, att detsamma synes vara fotadt på solida och hållbara grunder och bör äga en stor framtid.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
Inkomna fartyg:
Till Visby: 25 Maj, skonert Keppler, Björkman, Kungsbacka, barlast; 26 Maj, jakt Karl, Engström, Mönsterås, tegel; skonert Adina, Danielsson, Kungsbacka, barlast; 27 Maj, skonert Matilda, Fogelström, Kungsbacka, barlast.
Till Ljugarn: 15 Maj, skonert Göta Lejon, Sjögren, Åhus, barlast; 23 Maj, skonert Tjelvar, Sandström, Visby, barlast.
Till Slite: 20 Maj, jakt Laurine Marie, Lundberg, Söderköping, salt; 26 Maj, skonert August, Nilsson, Göteborg, barlast af salt.
Utgångna:
Från Visby: 27 Maj, galeas Kronprinsen, Jonsson, Stockholm, kalksten; skonert Confidentia, Schultz, Lybeck, plankor.
Från Ljugarn: 17 Maj; skonert Active, Schönberg, Helsingborg, slipers; 19 Maj, skonert Nordstjernan, Österberg, Kiel, trävaror; 20 Maj, skonert Göta Lejon, Sjögren, Kongsbacka, barlast.
Från Slite: 20 Maj, galeas Två Bröder, Löfqvist, Stockholm, släckt kalk; skonert Triton, Lundberg, Varberg, osläckt och släckt kalk; 22 Maj, galeas Albertina, Viman, Örnsköldsvik, osläckt och släckt kalk samt ekplank; 24 Maj, jakt Laurine Marie, Lundberg, Söderköping, släckt kalk; 26 Maj, jakt Karolina Lyders, Montelius, Ångermaneltven, släckt kalk.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
Från Stockholm: med »Tjelvar» den 27 Maj, doktor Ramberg med fru, hrr Johansson, Stenbeck, Hellgrev, Rosman, Lager, frök:na Molér, Spångberg, Johansson, Lundgren, Spångberg. — Med »Klintehamn» 28 Maj, fyrmästare Ahlqvist, hrr Hellgren, fruarna Nilsson, von Scheven, Herlitz, Gardelin, Albreckt, Odin, frök:na Stenbom, Pettersson, Wirsén, Olsson, Hedström, Boman, Olsson, Pettersson.
Från Kalmar med »Visby» 27 Maj, hrr Tjastad, Reuser, Alfvegren, Bolin.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
Arb. Joh. Niklas Nordgrens son, konduktör Karl Gustaf Svenssons dotter, mjölnaren Karl Hj. Jakobssons dotter, sjöman Oskar Gustaf H. Olssons dotter.
Död:
Pigan Josefina Kristina Björkander, 26 år, 10 månader och 12 dagar.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.
Sistlidne 20 April bortkom en större duk från handl. Bokströms gård i Hemse. Rättsinnige tillvaratagaren torde mot vedergällning inlemna den i handl. Bokströms salubod.
Ett rödt cigarrfodral förlorades 21 dennes under resa från Visby med jernvägen till Rone. Upphittaren torde iplemna det till N. O. Nilsson, Jaxarfve i Rone, då hittelön erhålles.
En nyckelknippa förlorades den 27 dennes. Tillvaratagaren torde godhetsfullt inlemna den
å Gotlands Allehandas annonskontor.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.