Berättelse

om de å Visby kyrkoruiner utförda underhålls- och förbättringsåtgärder
af
E. V. Langlet.
St. Lars.

Så snart den stora rullställningen, som begagnats i St. Karin, blef ledig, flyttades den hit för att göra tjenst vid det stora mellersta hvalfvet, och här blef nu rätt mycket murverk utfördt, i stället för det under senare tid nerfallna. Härmed åsyftades bl. a. att genom öppningens inskränkande och massornas jämnvigt rundt densamma vinna dels ökad stabilitet och dels ökadt skydd för undervarande murverk. En tämligen vid öppning finnes fortfarande i detta hvalf och densammas mera regelmessigt åttkantiga form torde icke väsentligen betaga den karaktären af tillfällighet. Cementbetäckning och anbragta afledningsrännor för regnvattnet böra nu för en längre tid här verka skyddande.
Icke mindre vigtiga arbeten utfördes i tornets öfre del; allra öfverst hade nödiga reparationer förra året utförts. Hvalfkupan befriadegs från en hel del tyngande sten- och grusmassor; cementrännor för vattenafledning anlades; en förfallen Mapp Sar (mot söder) möd der öfver sväfvande hvalf underkastades en grundlig reparation; en qvarstående (östra) tornmursdel, som syntes hota att falla, förstärktes o. s. v.
De öfversta skiftena af kyrkans alla omslutningsmurar granskades noga och cementbehandlades som vanligt, liksom äfven den mot korhvalfvet stölande gafveln öfver triumfbågen, som utvändigt lidit mycken åverkan.
Öfre delen af den trappa, som leder upp öfver korhvalfvet, förbättrades; och den tunna, delvis rasade yttermur, som vid sjelfva kyrkavs nordöstra hörn omsluter denna trappa, återställdes på ett betryggande sätt. Träd och skadliga buskväxter bortröjdes från korhvalfvets norra sida. Behöflig cementbetäckning utfördes här och annorstädes.
Det mellersta korfönstret i apsis jämte en större utbrytving å dennes utsida reparerades till möjligaste likhet med de ursprungliga former dessa delar egt. Närliggande korfönster (mot söder), som visserligen också utvändigt sakpar hvalf, ansågs kunna lemnas i såvidt oförändradt skick, att blott en genomgående cementering anbragtes till hämmande af vidare förfall.
Af de intressanta galleri-öppningarna invändigt i tornmurarne hafva 2:ne blifvit återställda förmedelst återinsättning af felande midt pelare och hvalfdelar, och samtliga mer eller mindre raserade bröstningar hafva blifvit åter uppmurade.
Tvänne förmedelst svåra utbrytningar skadade inre hörn, vid kyrkans norra och östra sidor, hafva blifvit med murverk behörigen utfyllda.
Den oaktadt sitt illa skadade tillstånd ännu iotressanta gotiska portalen å kyrkans södra sida har genom befriande från igenmurningen samt bortgräfning af en del jord, som dolde dess fockelpartier, blifvit tillgänglig inifrån kyrkan; mera ljus och luft i kyrkans inre är ock härigenom åstadkommet.
Ea del jord har blifvit bortförd från kyrkans golf, så att särskildt korets delvis förhanden varande golfläggning blottats.
Den lilla korportalen (mot söder) har i pågon mån blifvit återställd och dess yttre sockel genom utgräfning blifvit synlig.
Venstra portalens inre hvalf, som delvis var bortbrutet, har blifvit återställdt.
Samma portals präktiga yttre har blifvit fullständiggjordt förmedels återivsättning af fyra nya kolonner på de förlorades paa samt genom anbringande af ett undre sockelparti, jämte yttertrappa, hvilket allt förut saknats.
Till förebild vid anordbingen af detta gockelparti\’ togs en liknande del af St. Klemens inbygda södra portal. Möjligen har St. Larsportalens undre sockel aldrig varit utförd; härpå tycktes beskaffenheten af närmast omgifvande murverk tämligen bestämdt tyda.
Det gemensamt för båda systerkyrkorna förda konto visar, jämfördt med summerade anslaget, en besparing af kronor 2,169,os, hvarförmedelst de väsentligaste öfverskridanden i öfriga ruinkonton utjämnas.
Denna besparing förklaras dels af att stenmaterial (från St. Karin) erhölls för blotta transportköstnaden, dels af att kalk (i\’st. f. cement) ansågs för det inre murverket tillfylltesgörande.

St. Klemens.
Någon stenhuggning, förnämligast till södra portalen, hade äfven här under vintern
tadkommits. Mera sådan beställdes vid arbetenas återupptagande och sattesstrax i verket.
Med öfriga arbeten fick här tillsvidare anstå; Att på många ställen samtidigt bedrifva murnings-arbeten skulle nämligen fallit sig synnerligen olägligt; väntan på billigt stenmaterial (från St. Karinstornet) manade ock till inskränkniog, sammaledes äfven de stora ställningarnas behöflighet på annat håll.
Endast vissa förberedande arbeten kunde här till en början företagas, såsom t. ex. ränkning af marken, utrifning af öppningen till den inbygda portalen, det här tillbygda kapellets frigörande från bjelklag m. m.
I början af Augusti hitflyttades lilla rullställningen, som senast hade gjort tjenst i Drotten. – Tillförseln af sten från St. Karinstornet blef ymnig; murningsarbetena kunde således pu obehindradt bedrifvas.
Med hjelp af murställningen reparerades omslutningsmurarnes öfversta delar, jämte dertill hörande hvalfkorsoler och återstoden af hvalfringar o. s. v., sammaledes flere nedsjunkna fönsterhvalf, äfvensom triumfbågen mcd angränsande murverk.
Härvid användes, såsom alltid till öfre och yttre murdelar, cement. Der större murmassor kommo till utförande, såsom vid den stora utbytningen i sydvestra hörnet, användes i regeln kalkbruk, dock cement till öfversta skiftet och stundom till ett dessutom betäckande lager.
Hvaltvet öfver tornrummet, hvilket under senaste decennium lärer i betydlig mon skattat åt förgävgeleen, blef med nytt murverk till betydliga delar återställdt, afledningsrännor anbragta och behörig cementering utförd.
Tornets sockel å södra sidan har genom insatte stenar fått nödig bärighet.
I den inbygda portalen insattes de felande fyra kolonnerna och ett nytt pilasterkapitäl.
Kapellets nischer m. m. återställdes, golfvet, som här utan tvifvel i senare tid blifvit sänkt för vinnande af källarrum, påfylldes till behörig höjd. Den fria södra portalen har till betydliga delar förnyats, och fönstret deröfver genom cementbehandling reparerats.
Norra portalen och omgifvande murverk hafva likaledes i betydlig mån förbättrats; bland annat bar det befunnits nödigt att insätta nya sidostycken i porten, för jerngrindarnas skull. Sådava äro nämligen här, likasom i sistnämde södra portal, anbragta.
Det i kostnadsberäkningen till dessa arbeten afsedda belopp har något öfverskridits.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Från sjön.

I Malmö hemmahörande skeppet Ralph Ward Jackson, kapten B. H. Nurrman (hufvudredare: kaptenens broder, handlanden E. Norrman vid Östra Förstadsgatan i Malmö) har enligt till redaren ingånget telegram från Grenaa sjuvkit i Kattegat efter att förut hafva påstött ett vrak. Alla de om bord varande, hvaribland befuono sig kaptenens fru och barn samt piga, räddades dock lyckligtvis af fiskare från land. Fartyget, som. var stadt på resa från West-Hartlepol till Korsör med stenkolslast, var bygdt år 1867 i Sunderland, derifrån det inköptes 1881 till Malmö, då det äfven undergick reparation, samt mätte 345 ss registertons. Med anledning af de dåliga tiderna hade försäkringssumman sänkts, så att fartyget vid olyckstillfället var ganska lågt försäkradt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Badgäster

vid Visby vattenkuranstalt:
Fröken Jenny Forsberg, Jämtland, Aron Karlsson Småland; pastor P. A. Elfström, Gotland; fru Teres Lejman, Vernamo; fröken Marta Nilsson, Norrland; fru Sofi Avdersson, pastor Gamerus, fru Liliy Gamerus, Finland, fröken Hilda Morteoson, Vestervik; fröken Maria Pettersson, Södermanland; kyrkoherden doktor S. Brandel!, Norrland; fru Nyman, Visby.
Samma 300.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Sällskapet D. B. V:s 72:dra högtidsdag

firades i fredags afton på sedvanligt sätt i och vid paviljongen i botaniska trädgårdea. Festen var besökt af 41 D. B. V:ister samt af tio resande. Såsom värdar tjenstgjorde konsul Ekman, löjtnant Fahnehjelm och grosshandlare Malmros. Skålar utbragtes af konsul Ekman för sällskapet D. B. V., ordföranden och dagens talare samt af löjtnant Fahnehjelm för de resande och damerna. Af sällskapets ledamöter utfördes bollspel och sång, i hvilka ofningar tvänne 70-åringar deltogo. En stor menniskomassa åskådade festen samt roade sig med dans ute på planen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Notabel resande.

Biskopen i Visby stift v. Schéele uppehöll sig förra onsdagen i Åbo några timmar, under hvilka han bland annat besåg domkyrkan, lyceets solenni tetssal och domkapittlets embetsrum. Biskop Schéele, som, säger Åbo tidning, har för afsigt att qvardr ja i Finland omkring 2 veckor, i ändamål att studera de religiösa förhållandena i landet, afreste med onsdagens jernvägståg för att göra ett besök hos prof. A. F. Granfelt på dennes egendom i Tavastland.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Visby

var nr 12 bland rikets 91 städer år 1884 i fråga om de på bevillningskronan uttaxerade beloppen. Ledningen för den tokiga kapplöpningen emellan städerna i att uppdrifva sina utgifter har naturligtvis tagits af Vadstena, som hunnit till den aktningsvärda siffran af 8 kr. 35 öre för bevillningskrona. Närmast följa Ulricehamn med 7,40, Säter 7, Kalmar 6,39, Malmö 6,10, Eskilstuna, Norrköping, Söderhamn och Östhammar hvar och en med 6, Östersund 5,98, Norrtelge 5,94, Visby och Torshälla hvardera med 5,93. Lägsta skatten hade Skellefte med 1,17.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Ångfartygsbolaget Gotland

hade i lördags extra stämma, ledd af landssekreterare Hambræus och besökt af sjutton aktieägare för att besluta, om en likartad vintertrafik med ångaren Klintehamn på Stockholm, som sistl. vinter ägde rum, för instundande vinter äfven skulle upprätthållas.
Efter en stunds öfverläggning om formen å den skrifvelse med bagäran om stats anslag, som skulle aflåtas till k. m:t, beslöt stämman utan omröstning att i en lighet med styrelsens och delegerades förslag uppdraga åt styrelseu att till k. m:t göra framställving om statsanslag för fortsättande af nömda vintertrafik med Klintehamn semt att härom å bolagets vägnar på vilkor, som styrelsen och delegerade finna antagliga, afsluta kontrakt vare sig för ett år eller företrädesvis på obestämd tid tills vidare med rätt både för staten och bolaget att uppsäga kontraktet innan 15 Juni 1887, hvaremot, om uppsägning ej sker, kontraktet må anses gällande för ytterligare ett år och så vidare. Derjäm te erhöll styrelsen bemyadigande att låta försäkra ångaren till belopp, som styrelsen funne skäligt.
Af de uppträdande talarne, ordförande, lektor Bergman, hrr Karl och Axel Ekman, R. Cramér, K J. Broander samt länsbokhållare Melin, yttrade sig ingen mot ett fortsättande af nämda vintertrafik.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

För vägran att bära vapen

var jägaren vid Hoburgs kompani nr 103 Johannes Olsson instämd inför krigsrätt, som hölls härstädes i Visby.
Olsson erkände att han vid besigtningsmönstring 20 sistl. Maj af samvetsskäl och enligt Guds ords befallning vägrat att taga vapen samt ställa sig i ledet, oaktadt han af kompanischefen allvarligen varnades för de följder denna hans vägran komme att medföra. Han förklarade vidare att han i alla stycken ville i all ödmjukhet vara öfverheten underdånig utom i detta fall, ty i Herrens ord förbjödes på flere ställen att bära vapen, och man måste mer lyda Gud än menniskor. Guds ord lärde, att man skulle älska sin nästa såsom sig sjelf samt att alla menniskor, både kände och okände, fattige och rike vore ens nästa, hvarjämte Herren sagt, att den, som toge till svärd, skulle med svärd förgöras. Under tårar vidhöll Olsson, att han enligt sitt samvetes vittnesbörd handlat rätt, då han åtlydt Kristi ord och sökt följa hans lefverne.
Om sina lefnadsomständigheter berättade Olsson, att han föddes 1857 i Arvika socken i Värmland, der hans föräldrar voro torparefolk. År 1873 lemaade han hemmet och kopfirmerades 1874 i Gunnarskog i nämda provins. Han tjenade sedan på flere ställen i Värmland, der han sista gången 1881 begick nattvarden, tills han samma år begaf sig till Gotland, der två systrar och en hans svåger voro bosatta; i 2 1/2 år tjenade han hos sin svåger. I början af år 1883 ingick han som medlem i Hamra och Sundre baptistsamfund utan att dock hafva enligt före skrifna former bafva anmält sig till utträde ur statskyrkan; han flyttade derpå& som dräng till hemmansägaren Mattig Jakobsson, Stora Sutarfve i Hamra, med hvars dotter han enligt baptistbruk vore vigd och hade ett barn.
Enligt prestbetyg hade Olsson under skoltiden iakttagit ett berömligt uppförande samt sedan fört en sedlig och ärlig vandel. Sedan 1881 hade han ej begått nattvarden; hans kristendomskunskap och innanläsningsförmåga vore försvarliga. Han lefde nu i olaglig förbindelse wed sin husbondes dotter, utan hvarken kyrklig eller borgerlig vigsel. Han umgicks nu endast med baptister. Han hade ej lagligen fått utträde ur statskyrkan.
Olsson berättade slutligen, att han såsom beväriög på fastlandet svurit krigsmannaed och att han förut exercerat här på Gotland.
Under förhöret blef Olsson så upprörd, att krigsrättens ordförande gaf honom tillåtelse att sittande afgifva sitt svaromål.
Efter enskild öfverläggning dömde krigsrätten Olsson för vägran att åtlyda förmans befallning att enligt 84 paragrafen strafflagen för krigsmakten hållas till två månaders fängelse.
Krigsrättens ledamöter voro major Cronstedt, ordförande rådman Tiberg, auditör, kaptenerna Ternstedt och Aspegren samt löjtnant Edström.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 9 Juli, skonert Augusta, Levander, Klinte, barlast; 12 Juli, skonert Karl Johap, Jönson Fisch, Holtenau, barlast; slup Magnus, Pettersson, Stockholm dynamit.
Till Klinte: 5 Juli, skonert Augusta, Levander, Göteborg, barlast; 6 Juli, jakt Fyra Systrar, Lörberg, Simrishamn, barlast; skonert Germanus, Abramsson, Skjelskör, barlast; 7 Juli, jakt Ägir, Karlsson, Vestervik, tegel; slup Friheten, Sandström, Öland, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 11 Juli, skonert S:t Olof, Lutteman, Ystad, slipers; brigg Tordenskjöld, Amendsea, Rio de Janero, plankor.
Från Klinte: 7 Juli, skonert Augusta, Levander, Kungsbacka via Visby, slipers; jakt Ägir, Karlsson, Visby, tegel; skonert Salus, Larsen, Burgsvik, råg; 9 Juli, skonert Fritiof, Vessman, Schlesvig, trävaror; slup Friheten, Sandström, Öland, kalk och bräder; 10 Juli, skonert Germanus, Abramsson, Karl. krona, trävaror.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.

Passagerarelista.

Från Stockholm: med »Gotland» 19 Juli, pastor Gumzerus, Hrr Thunberg, Nordberger, Andersson, Johansson, Melin, Pettersson, Gustafsson, frök:na Andersson, Giertz, Romin, von Severin. — »Visby» 11 Juli, doktor Brandell, notarien Gelhaar, hrr Olsson, Svan, Söderholm, Pfannerstiel, fru:na Kolmodin, Broman, Jansson, Söderlund, Berglund. — Med »Gotland» 13 Juli, grefve Horn, doktorerna Kindberg, Schalin, Vahlström, löjtnant Köhler med fru, hrr Lagerström, Bagge, Cedergren, Snöbohm, Enderberg, Fogelberg, grefvinnan Seth, fru Sjöström, fröken Gustafsson.

Från Kalmar: med »Tjelvar» 11 Juli, major Ramberg, rektor Sprinchorn, kamrer Cervin, inspektor Bergström, direktör Hultenberg, hrr Ablin, Pettersson, Rischter, Vennerström, Hultman, Nilsson, Olsén, Nordström, Silvén, Brandt, frök:na Sylvan, Fornander, Björkander, Gussander.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 13 Juli 1886
N:r 56.