Borgenärerna

uti husbonden Petter Hemming, Rigges i När, konkurs kallas att tisdagen den 21 September 1886 före klockan tolf å dagen inför domaren i Gotlands södra härad å tingsstället Skogs sina fordringar bevaka.
Visby den 17 Juli 1886.
På Domare Embetets vägnar:
KARL J. BERGSTRÖM.

Samtlige fordrindsägare i handlanden V. Dahlgrens vid Gotlands norra häradsrätt anbängiggjorda konkurs kallas härmed att sammanträda i gäldevärens bostad å Ljugarn, torsdagen den 5:te nästkommande Augusti kl. 2 (två) e.m. för öfverläggning och beslut angående tillgångarnes förvaltving, äfvensom huruvida rättegång bör anställas om återvinniog af försåld egendom m. fl. konkursmassan rörande angelägevheter, Gothem den 16 Juli 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti husbonden Henning Blomqvists, Sigleifs i Näs, konkurs kallas att tisdagen den 21 September 1886 före klockan tolf på dagen inför domaren i Gotlands södra härad å tingsstället Skogs sina fordringar bevaka.
På Domare-Embetets vägnar:
KARL J. BERGSTROM.

Borgenärerna i handlanden O. N. Petterssons i Hejde vid Gotlands södra häradsrätt anhängiga konkurs varda bärigenom kallade att sammanträda å Sickliogs gästgifvaregård i Klinte fredagen den 30:de innevarande Juli klockan 3 e.m. för att bestämma underhåll åt gäldenären samt höras öfver och besluta huruvida rättegång bör anställas för återvinning af försåld egendom med flere frågor, som boet och dess förvaltning röra.
Stånga den 10 Juli 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Handlanden Julius Lindals borgenärer kallas härigenom till sammankomst å rådbuset onsdagen den 28:de inne: varande Juli kl. 1/2 1 på dagen, för att höras i frågor rörande konkursboet och dess förvaltning.
Visby den 14 Juli 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Kreditorerna i Lars Niklas Duses konkurs kallas till sammanträde i gäldenvärens bostad Findarfve i Rone onsdagen den 28:de denves kl. 2 e.m. för att pröfva det köpeanbud som kommer att afgifvas å massans fasta egendom, bestämma arvode till konkursförvaltningen med flere massan rörande frågor.
Alfva & Gudings den 10 Juli 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 Juli 1886
N:r 58.

Dödsfall Arthur Meleher Laurentius

Att vår lille älskling Arthur Meleher Laurentius, född den 10 November 1885, efter långvarigt lidande afled den 15 dennes kl. 8 e.m., varder vänner och bekanta tillkännagifvet.
Levide den 16 Juli 1886.
Olof Pettersson Anna Pettersson.
Sv. Psalmb. vr 492 v. 1 och 2.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 Juli 1886
N:r 58.

Dödsfall Mårten Ekström

Att förre husbonden och kyrkovärden Mårten Ekström stilla afled vid Tomte i Rone den 15 Juli 1886, i en ålder af 69 år, 8 måvader; sörjd och saknad af fosterbarn, slägtingar och vänner, varder härmed tillkänuagifvet.
Rone den 15 Juli 1886.
Anna Hoffman, Mathias Hoffman.
född Ekström.

Ps. 499: 7 v.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 20 Juli 1886
N:r 58.

Berättelse

om de å Visby kyrkoruiner utförda underhålls- och förbättringsåtgärder
af
E. V. Langlet.
St. Nikolaus.

Åtskilligt, dels på förhand, dels i mån at behof, tillagadt stenhuggarearbete har äfven här förekommit, såsom anskaffande af pya sidostycken till norra portalen, diverse block till korets fönster och stödjepelare, hvalfstenar till norra sidöskeppets östligaste båge, diverse stenar till en mindre nisch i koret. Den märkliga, men betydligt skadade uttömningsstenen under nämda nisch har blifvit ersatt med en ny. Den gamla förvaras.
Sedan stora rullställningen blifvit ledig från St. Lars, uppsattes den här; murnings- och cementerings-arbeten företogos — först i kormurarne, sedermera, med hjelp afrnliställningen, utefter hela midtskeppet.
Samtidigt pågick en grundlig cementbehandling af hvalfkuporna — företrädesvis af dem öfver midtskeppet — äfvensom af vestra gafveln, som deraf var i synnerligt behof.
Ett par arbeten, som icke i kostnadsförslaget ingingo, men som befuunos af någon vigt att företaga och om hvilka beslut fattades äfven på grund af den ymniga tillgång på lämpligt stenmaterial, St. Karinstornets rifning erbjöp (för hvilket i alla fall måste påkostas transport), var återställandet af tvänne stora båghvalf tvärsöfver midtskeppet.
Det grundligast förstörda af dessa (det andra från koret) blef först bragt till utförande.
Några stenar i vederlaget å norra pelarmuren hade, såsom osäkra, från början borttagits, och allt syntes gå bra; men då — omedelvart efter hvalfslutarnes inslagning — såsom bruket är — bågställningen löskilades, ville det sig icke bättre än att norra hvalfsidan sackade, under det att toppen sköt något upp; det hela syntes förfeladt. Att utransaka hvarnti felet låg kräfde dock icke lång tid. Några underst qvarlemnade gamla hvalfstenar i norra vederlaget hade nämligen gifvit med sig för det visserligen både till spännvidd och massa gaaska betydliga hvalfvets tryck; användandet af kalkbruk i stället för cement visade sig ock i detta fall vara en dålig ekonomi.
Att nu nedtaga och åter uppmura hela hvalfvet skulle blifvit ett synnerligen tidsödande arbete. Ett billigare sätt att gå tillväga antogs då, i det att, efter bågställningens förstärkande, hvalfvets öfre del förmedels provisoriska jernförankringar fästes vid sjelfva denna ställning, medan nedre hvalfdelen mot norr ommurades. Flere gamla hvalfstenar, som ansågos vara af tvifvelaktig fasthet, boritogos först och ersattes med nya, och så blef med största omsorg det under tiden på ställningarna förvarade stenmaterialet åter efter hand insatt och äfven hvalfvets öfverdel behörigen ombygd och förstärka.
Det säger sig sjelft, att detta omgöringsarbete, under den veckas tid det kräfde — isynnershet vid första upptäckten af missödet — hade framkallat begymmer hos oss alla, som hade med saken att beställa.
Sedan murbruket (nu cement, förut kalk) haft några dagar på sig att hårdna, lossades åter bågställningen — och hvalfvet stod fast som berg.
Den dyrt vuona påminnelsen om försigtighet hade till följd, att det andra hvalfvet utan omsvep från början erhöll fullkomlig fasthet.
Att sålunda numera alla hvalfbågar, med undantag af triumfbågen och den dernäst östligaste, äro förhanden, medför naturligtvis en ökad stabilitet, på samma gång ruinen vunnit en viss grad af fullständighet i hufvuddragen.
Ett par af sidoskeppens tvärbågar, jämtetillstötande murverk, hafva blifvit upphjelpte och förstärkte, till en del genom pya stenars insättande.
Trappuppgåvgen i norra muren har ock blifvit i betydlig mån reparerad och förbättrad.
Den stora rosetten öfver östliga portalen å södra sidan, hvilken var svårt angripen af förvittring, har genom noggrann cementbehandling återvunnit någon motståndskraft. Tanken att med ny sten ersätta bortfallne delar deraf kunde på grund af det qvarvarandes skröplighet icke förverkligas.
Frågan om de båda södra portalernas kompletterande måste på grund af dermed förbundna stora kostnader lemnas åsido.
I norra portalen hafva jerngrindar blifvit insatta, och i samband dermed de illa med farna sidostyckena utbytts mot nya sådana.
Den för denna ruin beräknade anslagssumman motsvaras ungefär af det använda beloppet.

St. Göran.
Då för omkring två år sedan undersökning pågick rörande behöfligt anslag till omfattande underhålls- och förbättrings-åtgärder vid Visby kyrkoruizer, befarades det sammanlagda beloppet allt för mycket öfverstiga hvad de bevi\’jande myndigheterna kunde antagas vilja använda på detta företag, och lemnades derför utan afseende St. Görans ruin, hvilken icke i samma grad syntes i behof af skyndsamma åtgärders vidtagande, som de öfriga.
Förnyade gravskningar, till hvilka flerfaldig anledning gifvits, hafva dock medfört den öfvertygelsen, att äfven här gälde att snarast möjligt förekomma hotande instörtningar. Triumtbågen och dess bärande murverk samt den vidt spända tvärbåge, till hvilken kornischens hvalf ansluter sig, befuonos nämligen vara i synnerligen bristfälligt skick, och föga bättre stod det till med vestra gafvelmurens nedersta del, mellan der befintliga muröppvingar.
Då det började visa sig, att totalanslaget skulle blifva mer än fullt tillräckligt till de påräknade arbetena, uppstod alltså den tanken att ett möjligen blifvande öfverskott kunde lämpligen användas vid St. Görans-ruinen.
Så har nu ock skett. De nämda bristfälligheterna hafva på betryggande sätt blifvit afbjelpta. Triumfbågen, som påtagligen genom undanrakadt murverk endast företedde en så att säga sväfvande masea, har genom uppförandet af ett bärande hvalf, på förstärkta murpelare, i betydlig grad återfått den nödiga fastheten; korbågen, genom hvalftoppens sänkning, sammaledes. De utbrytningar, som i vestra muren orsakat svagheter, hafva blifvit med murvek fylda, och sålunda äfven der behöflig fasthet vunnits.
Urgifterna för dessa arbeten belöpa sig till kr. 530, 62.
Förutom de ofvan skildrade nu afslutade arbetena, hvilka torde få anses i allt väsentligen motsvara det med anslaget afsedda ändamål, hafva af samma anslag ett par mindre betydliga summor använts till närbeslägtade syften, nämligen till nedtagning från St. Maria kyrkvind af ett antal intressanta bygnadstragment, hvilka fordom lära utgjort delar af kyrkans arkitektur — dessa hafva nu blifvit placerade i södra kapellet — samt till gräfningar kring ruinerna af St. Hans och St. Peter, hvilka. gräfningar bragt i dagen några murrester, som, med afseende på frågan om plananordningen af nämda kyrkobygnader, torde vara af något intresse och möjligen kunna framkalla fortsatta undersökningar.
Sistvämda båda arbeten hafva uppgått till 75 kr. 86 öre eller tillsammans med St. Göran föranledt en extra utgift af omkring 606 kr., hvilken med knapt halfva beloppet öfverskjuter totalanslaget. Då, såsom i berättelsen om 8t. Karin anmärktes, materialier och redskap finnas till mer än motsvarande värde, kan något öfverskridande af totalanslaget i sjelfva verket icke anses hafva ägt rum.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 Juli 1886
N:r 57.