Passagerarelista.

Med Gotland Stockholm: den 23 Okt. major Schartau, fanjunkare Alyhr, hrr Kindelins, Johansson, friherrinnan Kruse, fru Hellgren. — Med Tjelvar den 25 Okt., Rådman Torpadie, handlande Lindström, hrr Strandberg, Edström, Ahlgren, Hanson, fru:na Holmberg. fröken Wedin.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld mot jordbrukare Karl Isberg vid Skrubbstomt var kronojägaren A. V. Aléhn vid Skogsholm åtalad. Alehn erkände, stt han å Follingboväg kullslagit Isberg, emedan denne oqvädat honom, då Aléhn frågat om Isberg skjutit en jagthund. Det vore nämligen allmänna tron, påstod svaranden, att Isberg och hans broder skjutit en mängd jagthundar. Härå genmälde Isberg, att Alébn oqvädat honom i hög grad samt hotat och slagit honom; den nämda hunden hade hans broder skjutit, emedan hunden ihjälbitit ett får.
Aléhn fäldes att böta tio kronor samt ålades ersätta Isberg för inställelse med tre kronor.
— I målet mot f. artilleristen Axel Henriksson, & hvilken åklagaren afstått från ansvarsyrkande, ålades målsägaren f. artilleristen Larsson att utgifva tre kronor i vittnesersättning.
— För våld mot smeden Lars Johan Boberg, Kyrkebys i Pyare dömdes bagarelärlingeu Oskar Teodor Vestergren att böta femton kr. Svaranden erkände att han tilldelat käranden tretvåldsamma slag i ansigtet, emedan käranden lagt sig i ett samtal, som svaranden förde med några personer.
— Sjömännen Olof och Johan Viberg (bröder) från Lummelunda voro åtalade för våld mot statkarlen Olof Johan Ahlgren vid Hästnäs på grund at till åklagaren af målsägaren ingifven skriftlig angifvelse. Ahlgren påstod att Olof Viberg öfverfallit honom, hvilket O.
V. bestred under påstående att tvärtom Ahlgren varit den anfallande. Johan Viberg, som Ahlgren ej igenkände men som enligt andra personers uppgifter till Ahlgren varit delaktig i våldet, förnekade, att han ens varit närvarande vid omsatämda tillfället, samt anhöll att varda skild från målet och erhålla ersättning med 25 kronor, enär kan, som är anstäld på ångfartyget Gotland, måst för att inställa sig inför rådhusrätten qvardröja här i Visby, hvarigenom han ej kunnat afresa i lördags qväll. Målet uppsköts till 15 November för vittnens inkallande. Johan Viberg skildes från målet och tillerkändes tio kronors ersättning af Ahlgren.

För fylleri och förargelseväckande uföpprande dömdes f. artilleristerna Frans Öman och Karl Emil Jobansson samt arbetare Karl Söderberg att hvardera böta tjugu kronor.

För körande i skarpt traf, hvarvid åkaren Karl Svensson vid Österby blifvit öfverkörd, var f. husbonden Anders Magnusson, Etebols i Lummelunda, åtalad. Svaranden genmälde, att han endast kört i smått traf med ett par 20-åriga hästar samt att Svensson fattat tag i hästarne, hvarvid 8. fallit omkull. -Målsägaron uppgaf, att Magnusson, som varit öfverlastad, kört i starkt traf och att målsägaren, som gick på trottoaren, träffats af vagnen, så att han fallit omkull, hvarvid hjulen gått öfver hans ben; enligt läkarebetyg vore Svensson af skadan under närmaste tiden obrukbar till kroppsarbete. Svensson yrkade femtio kronors skadestånd.
Målet uppsköts till 15 November för vittnens inkallande.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

Från landsbygden.

Hemse, 23 Okt.
En ny sädesrensningsmaskin,
tillbörig firman L. & G. Cramér å Ronehamn, har i höst varit i ständig verksamhet derstädes. Det påstås han rengjort omkring 20,000 tunnor (?) t.

En underlig sinnessjukdom
har en person här på trakten råkat i. Mannen, som är gift och har hushåll, för öfrigt arbetsför och stark, kom en qväll från arbetet och gick som vanligt till hvila, men på natten steg han upp, klädde sig, gick ut på gården, tog en stege och satte ned i brunnen (hvars vatten endast var 3 fot) och klef sjelf ned. Hustrun, som väcktes, anade i början intet oråd, men steg slutligen upp, tog ljus och lykta samt började söka, tills hon ändtligen träffade sin man i brunnen. »Hvad gör du der, far?» »Jag pumpar vatten», svarar mannen, som för öfrigt icke lät störa sig utan fortsatte med sina pumpförsök. Enodast efter stora svårigheter och med grannarnes hjelp fingo de mannen upp och in. Men nästa natt upprepade han sin »brunskur» och så har det fortgått nu en lång tid. Af personer, som vakat öfver honom, har han blifvit hindrad, ja bunden, men ansträngt sig till det yttersta för att få sin vilja fram. Det underliga här ligger deri, att mannen om dagarne är rask, förrättar arbete och så klok som någon, endast något blekare efter sina nattliga vandringar.

Flyttfåglarne
flyga nu i stora skaror mot söder. Också ha vi haft 3 gr. kallt om nätterna.

Halla, 22 Okt.
Ett söndagsskolmöte
hölls för någon tid sedan härstädes i baptisternas kapell. Det var lifligt besökt och många för söndagsskolan vigtiga frågor ventilerades. Af söndagsskolföreningens styrelse voro endast 2 af 6 medlemmar tillstädes. Alla talare tycktes vara eniga om att söndagsskolan ej bör vara längre än en timme och icke borde underhållningen vara predikan utan frågor och svar. Bland de närvarande barnen hölls en stund samtal af hr Pettersson från Norrlanda med gossarne och lärarinan fru Rydberg med fickorna. Hela mötet gjorda ett godt intryck.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

Från sjön.

I fredags strandade vid Ölands södra udde engelska ångaren Autocrat, hemma i Shields och förd af kapten Å. Milne samt med last af stenkol. Berguvingsångaren Poseidon afgick på e.m. samma dag från Burgsvik till strandningsstället samt qvarligger der ännu, syssselsatt med bergning af den ett tusen registerton mätande ångaren. ZLasten håller på att lossas ur Ånutocrat, som antages vara tät.
I torsdags strandade vid Marianieri mellan Karlö och Uleåborg engelska ångfartyget General Napier, hemmahörande i Cardiff och stadt på resa till Uleåborg i barlast. Bergningsångaren Neptun afgick i fredags från Hernösand tlll strandnings stället för att söka berga fartyget.
— Skonerten Marcellus, kapten K. Larsson, hemma i Oskarshamn, på resa från hemorten till Helsingborg med trälast, har strandat utanför Abkeås fiskläge, Ystadstrakten. Fartyget är fullt med vatten och. blir troligen vrak. Besättningen bergades med kustbefolkningens tillbjelp. Danske dykeri-ångaren Scandinay besökte platsen i måndags, men ansåg sig iogentiog kunna uträtta. ILastens bergning pågår.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

Notarien L. T. Jacobson

har förordnats att fortsätta och afsluta det af honom började lagtima hösteting med Refsunds, Hackås och Näs tingslag i Jämtland.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

Om Visby stadsmur

heter det i Vitterhets-, historie och antiqvitets akade: miens Månadsblad, att riksantiqvarien inför akademien »omnämde en af honom med afseende på Visby stadsmur vidtagen åtgärd och de olika omdömen, denna åtgärd framkallat i Visby».
Beklagligen meddelar icke »Månadsbladet» riksantiqvariens om nämda sak afgifna yttrande, hvilket rätt många härstädes äro nyfikne att få lära känna.
I samma tidning omtalas, att akademien beslutit medgifva, att en bakugnsbygnad må tillsvidare, dock ej längre än nuvarande ägaren idkar bagerirörelse, qvarstå å K. G. Broströms gård nr 114 i Norderrotens 3:e qvarter, ehuru denna bygnad sträcker sig in på den areal, som för k. m:t och kronan är undantagen utmed norra sidan af S:t Nikolai ruin.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

Vid biskopsvisitationen

i Rute pastorat tjenstgjorde kontraktsprosten doktor Öfverberg såsom biträde samt konsistorienotarien Öfverberg såsom protokollsförare.
Bunge kyrka befans såväl in- som utvändigt vara i syonerligt godt och prydligt skick. Såsom för kyrkans ändamål främmande och således otillbörligt betecknades sockenmagasinets inrymmande i tornrummet. På hemställan af biskopen föreslog kyrkorådet, att nämda magasin inom hgst fem år skulle aflägsnas ur kyrkan samt att denna del af kyrkan skulle genom nytt golfs inläggande och borttagande af af skrankningen under läktaren försättas i ett värdigt skick. Detta förslag antogs af kyrkostämwan efter omröstning, som utföll med 547 ja (af åtta röstande) mot 327 nej (fyra röstande.) På uppmaning af biskopen beslöt stämman fortsättande af den omkring kyrkogården påbörjade träd: planteringen, som delvis med synbar framgång företagits. Kassa, arkiv och inventarier befunnos i full öfverensstämmelse med aflemnad redogörelse.
Vid inspektion af Bunge folkskola leddes förhöret dels af den vik. läraren och dels af biskopen. I trädgårdsskötsel å dertill vederbörligt afsöndradt jordland hade undervisning meddelats. Det anmäldes att någon undervisning i sång för innevarande termin ej ägt rum, enär den vik. läraren ej härtill vore kompetent och pågon annan undervisare ej kunnat anskaffas. Vid detta förbållande såsom rent tillfälligt fick bero.
Fleringe kyrka var i godt stånd. Kyrkogården ansågs behöfva delvis planeras och befrias från en del affall samt kyrkogårdsmuren lagas och jämnas. Dessa brister förklarade sig kyrkorådet efter hand vilja bota. Biskopen uppmanade till ihärdigt bemödande att trots den stenbundna marken hägna kyrkogården med träd, på grund hvaraf kyrkostämman beslöt, att trädplantering skulle företagas. Inventarier, kassa och arkiv öfverensstämde med lemnade uppgifter. Tvänne ljusstakar af jernbleck skulle öfverlemnas till Gotlands fornsal.
I Fleringe folkskola leddes förhören delvis af biskopen. Med anledning af att frånvaro från skolan utan anmälan och tillstånd ofta nog förekommit, anmodade biskopen pastorn och skolrådet att noga tillse, att en ändring häri inträdde. Någon undervisning i trädgårdsskötsel hade ej kunnat meddelas, emedan intet jordland förefunnes; något sådant kunde ej heller på något eå när lämpligt afstånd från skolan anskaffas i anseende till markens stenbundenhet. Pastors förslag att undervisning i trädplantering åtminstone kunde äga rum på så sätt, att barnen finge deltaga i planteringen omkring kyrkogården, gillades.
Rute kyrka befans såväl till det inre som yttre i godt stånd. Smärre brister Å reveteringen utvändigt, orsakade af regn och storm, ville kyrkorådet med första afbjelpa. Biskopen uppmanade till fortsät tande af redan påbörjad trädplantering omkring kyrkogården. Arkiv, kassa och inventarier voro i vederbörligt skick. På förslag af, biskopen beslöts att i Gotlands fornsal deponera ett gammalt krusifix. Ett par prydliga och värdefulla messingsljusstakar, en messingsljuskrona och ett timglas skulle reparoras, hvarefter kronan skulle uppsättas å lämplig plats och timglaset å predikstolen. Inhysandet af sockenmagasinet i tornrummet skulle enligt stämmans beslut upphöra inom högst fem år samt nytt golf å denna del af kyrkan inläggas och afskrankningen vid läktaren borttagas. Biskopen påvisade derjämte den vinst, som med hänseende till kyrkans utseende och värdiga hållning skulle ernås, om läktaren från sin nuvarande något framskjutna plats något tillbakaflyttades i tornrummet, men villa han låta församlingen sjelf afgöra, om och när så kunde ske.
Ministerialböckerna voro förda med ordning och noggranhet samt alla församlingarnes räkenskap och skolkassor i behörigt skick.
Vid besök i Rute folkskola deltog biskopen sjelf i ledningen af förhören. Ett jordland för undervisning i trädgårdsskötsel förefans men var såsom aflägset liggande ej lämpligt. Läraren uppmanades att, detta oaktadt, bedriva nadervisningen på bästa möjliga sätt.

Följande dag förrättades högmässogudstjenst af församlingarnes pastor, hvarefter biskopen trädde inför altaret och talade öfver Davids psalm 46. Sedan biskopen förrättat förhör med den senast konfirmerede nattvardsungdomen, afslöt han gudstjensten i vanlig ordning.
I sin redogörelse framhöll pastor, att de offentliga gudstjensterna voro rätt talrikt besökta. De voro så ordnade, att hvar tredje söndag under den varmare årstiden en af de tre församlingarne turvis vore utan gudstjenst; under den kallare årstiden hölls gudstjenst hvarje söndag i moderförsamlingen och hvarannan söndag i en af annexförsamlingarne. Dopet förrättades mestadels i kyrkan med undantag för den kallare årstiden ; inga odöpta barn hade förefunnits under pastors tjenstetid. Nattvardsgång ägde rum i alla kyrkorna; åt sjukliogar och åldersstigna utdelades nattvarden emellanåt i hemmen. Sockenbiblioteket i Bunge begagnades flitigt; ett för de båda andra församlingarne gemensamt bibliotek användes deremot föga. Mot det sedliga tillståndet fannes nog mången allvarlig anmärkning att göra; dock kunde pastor vitsorda, att svårare ossålighet tillhörde undantagen. Öfverflöd i bruket af spritdrycker förekom nu epdast sällsynt. Några kyrkliga partier och söadriogar hade hitintills ej på allvarsammare sätt förekommit.
Mot anordningen af gudstjensterna hade församlingarne och biskopen intet att anmärka. Att församliogarne bevarats från slitningar i andligt afseende, framhöll bi skopen såsom en anledning till synnerlig glädje och tacksamhet, hvarjämte han tillönskade församlingen att detta för framtiden äfven måtte bli förhållandet. Biskopen förklarade sig ej kunna annat än godkänna de af pastorn anförda hindren för hållande af kommunionförhör och bibelförklaringar, nämligen = församlingarnes antal (3), de långa afstånden mellan kyrkorna, de många ämbetsresorna och de trägna göromålen i öfrigt. Hvad anginge kommunionförhören, hvilka icke dess mindre voro i kyrkolagen påbjudna och som enligt biskopens åsigt nu borde äga formen af samtal, förklarade sig dock pastor vilja tillse, huruvida han icke för framtiden skulle, åtminatoso en eller annan gång, kunna anställa sådana. Biskopen uppmanade församlingarne att genom årliga anslag vårda sig om sina sockenbibliotek, dervid framhållande gagnet och vigten af inhämtande jämväl af verldsliga kunskaper ; bäst vore att hvarje församling hade sitt särskildta bibliotek. Med hänseende till det sedliga tillståndet uttalade biskopen sin övskan att hvad han redan varit i tillfälle tala till församlingsmedlemmarne måtte af dem omsättas i lifvet samt der bära frukt i all godhet, rättfärdighet och sanning. — Någon anmärkning angående det inbördes förhållandet mellan pastor, församlingarne, klockarne och skollärarne framstäldes ej; ej heller mot prestgårdens häfd.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

I den ifrågasatta jernvägens sträckning

önskade, som bekant, den tillsatta komitén en ändring i syfte att stationer måtte förläggas vid Grausue och Furubjers i ställe för vid Krampsbro och Träskvälder. På derom gjord framställning har nu k. m:t anbefalt väg och vattenbygnadsstyrelsen att föranstalta om ny undersökniog och kostnadsberäkning för jernvägens anläggning i den af komiterade föreslagna rakare riktning mellan Krampebro och Furujers, dock med iakttagande deraf, att utgångspunkten för bibanan till Slite bör blifva i närheten af Tingstäde kyrka.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

På poststyrelsens pröfning

beror sedan ungefär ett år tillbaka, om vi minnas rätt, en framställning från länsstyrelsen i syfte att utveckla postförbindelserna inom Gotland. Tanken härpå väcktes samtidigt med att vi, sent omsider, under vintern fingo vår regelbundna förbindelse med fastlandet ökad från två, såsom fallet varit under omkr. 25 år, till tre turer i veckan. Sedan dess ha vi sett denna samfärdsel genom Klintehamns turer på Stockholm växa ut till fyra gånger i veckan, men ännu ha vi icke sport, huru poststyrelsen tänker besvara den gjorda framställningen.
Vi stå till postverket i stor tacksamhetsskuld för de åtgärder, som på de senaste åren vidtagits till bättring och ökning af postturerna inom öv. Så ha vi nu daglig post utefter jernvägslinien. Vi ha post tre gånger i veckan till Burgsvik, Ronehamn och Slite samt fyra, stundom fem postturer i veckan till Klintehamn.
Hvad som nu återstår att önska, är att postförbindelsen med norra och östra Gotland samt på bilinierna måtte som en gärd af rättvisa få ökas, äfven den, till tre gånger i veckan. Det är ur ekonomisk synpunkt sedt ingen blodig affär för postverket; måhända uppgår den ökade kostnaden till omkr. 1,500 kronor. Men en sådan åtgärd är å andra sidan egnad att i sin mån bidraga till utvecklingsarbetet inom en pro vins, som i många afseenden sent kommit till full likställighet med andra provinser. Ty hvad hafva vi förskyllat för att sättas efter Öland, der postturerna inom ön gå till fyra i veckan?
Väl kan man få höra personer, till och med sådana med snygga gångkläder och oklanderliga skjortveck, spörja, hvartill en sådan ökning af postturerna på landsbygden skall tjena. Vid besvarandet af en sådan fråga, om den ens förtjenar ett svar, kunna vi i korthet inskränka 0ss till att påvisa det obestridliga faktum, att ökade förbindelser framkalla ökad samfärdsel, en erfarenhet, hvarom postverkets efter våra förhållanden kolossala utveckliog på det senaste årtiondet bär det ojäfaktigaste vittnesbörd. Och det är vår lifliga öfvertygelse, att en bland anledningarne, hvarför Gotlands utveckling i vissa hänseenden står efter det öfriga landets, ehuru naturen visst icke ogynsamt behandlat vår jordmån, är att söka uti den tröghetens dvala, som sänkt sig öfver landet genom de så sällan förekommande förbindelserna med den öfriga verlden, dess sjudande id, dess vakna företagsamhet, dess friskt pulserande affärslif.
Väl ha vi på det senare årtiondet sett dessa förbindelser så småningom ökas, och gagnet deraf skall väl klart visa sig om någon mansålder, men derför få vi icke anse, att allt är väl bestäldt. Vi ba ännu mycket att önska och ett bland dessa önskoingsmål är den lifligare postförbindelse mellan landet och staden och indirekt med andra orter, hvarom vi i denna uppsats ordat.
Generalpostdirektör Roos har gjort sig högt förtjent om det svenska postväsendet icke minst derför, att han icke i byråkratiskt öfvermod sätter sig öfver de önskvingar, hvilka uttalas äfven från en liten landsända, som saknar talrika och inflytelserika förespråkare. Medvetenheten derom har ock förestafvat denna framställning.
Lägligt tillfälls att realisera tanken bjudes, då nu inom kort turersa skola ordnas för vinterpostföringen. Hvilka dagar, som kunna vara att föreslå med tre från Visby utgående poster i veckan, säger sig nästan sjelft, då man utgår från den af ingen bestridda åsigten, att veckans sista post lämpligast bör afsändas lördags morgon.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.

I anseende till sjuklighet,

låter C. G. Carlsson i Visby, å sin egendom vid Kyrklasse i Atlingbo, genom offentlig auktion onsdagen den 3:dje och torsdagen den 4:dje instundande November bägge dagarne från kl. 10 f.m. till den mestbjudande försälja sin vid Kyrklasse i nämde socken och Stenkumla ting belägna fastighet 5/64 dels mantal; hemmanet består af utmärkt god och väl häfdad jord, &bygnader i godt stånd inredda och passande för handel; manbygnaden inredd till 4 rum och kök; flygelbygnad bestående af brygghus och källare; ladugårdshus bestående af lada, stall och kohus.
Lösegendom bestående af en större mängd bättre och sämre möbler och husgeråd af hvarjehanda slag, deribland bättre linne och sängkläder, en ny symaskin m. m.; kreatur: såsom goda arbetshästar, 6 st. goda mjölkkor deraf en del snart skola kalfva; åker- och körredskap af alla slag såsom bättre och sämre åkerbruksredskap, 3:ne lastvagnar, 2:ne giggar och 5 arbets: vagnar, res- och arbetskälkar flere par; flere par- och enbetselar, utmärkta goda slädfällar och filtar ; en större mängd hudar och skinn, en mängd träkärl af alla slag m. m. som till ett väl ordnadt bo hörer och här ej spcifiseras; godkände inropare erhålla anstånd med betalningen för lösa egendomen till den 15:de April 1887, dock kan densamma förlängas till 1:sta Oktober samma år, mot godkänd förbindelse mot 5 proc. ränta, andra betala vid anfordran. För fastigheten tillkännagifvas vilkoren före utropet, hvilka kunna lämpas efter reel köpares beqvämlighet. Kommer icke för: säljning af fastigheten till stånd, utarrenderas densamma på längre tid.
Pröfningsrätt å fastigheten förbehålles.
Hejde i Oktober 1886.
på anmodan
J. O. ÅKERBÄCK.

Gotlands Allehanda
Mandagen 25 Oktober 1886
N:r 86.