Gustaf af Wetterstedt
och
Olga Procopée.
Hemse den 17 Oktober.
Gotlands Allehanda
Fredagen 22 Oktober 1886
N:r 85.
Rättegångs- och Polissaker.
Visby rådhusrätt.
Oroligheterna vid den s. k. frälsningsarméns sammankomster. För misshandel, föröfvad 29 sist). Augusti mot bagaredrängen Per Pettersson, dömdes ynglingen Hemström att böta trettio kronor. Våldet begicks mot Pettersson i Oskarssalens förstuga, der han såsom varande soldat i den s. k. frälsningsarmén hindrade Hemström att inträda, enär Hemström skulle hafva varit berusad.
Härom qvällen voro nämda personer åter i gräl och brottning med hvarandra under arméns sammankomst.
För fylleri och förargelseväckande uppförande voro f. artilleristerna Frans Öman och Karl Emil Johansson samt arbetare Karl Söderberg åtalade. De två sistnämde erkände skriftligen; Öman medgaf endast, att han varit öfverlastad. För bevisnings förebringande uppsköts målet.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Från landsbygden.
Burgsvik, 16 Okt.
Väderleksförhållandena
ha nu antagit ett mera önskvärdt utseende, än hvad för omkr. 3 veckor sedan var fallet, Blid luft i förenivg med små regnskurar har nu en tid varit rådande, hvilket orsakat, att den klena rågbrodden så småningom börjat repa sig, Hvatesådden, som nu är slutad, har i år varit mera omfattande än vanligt till följd af den vid rågsåningstiden rådande torkan, hvilket föranledde att mera jord måste lemnas till att beså med hvete; Den nu uppkomna hvetebrodden ser ovanligt lofvande ut.
Strömmingsfisket
har på senare tiden varit mycket gifvande å våra kuster. Så har på as. k. dreffiske fångats från 10—40 valar på man bvarje natt, och priset har varit 42—38 öre valen. På fastsättnings- eller s. k, gruudfiske har äfven fångats ej obetydligt strömming, ända till 70 till 80 valar på hvarje man; dock är densamma af vida sämre beskaffenhet än den föregående. Torskfisket, som bedrifvits med mycken ifver, har lönat sig någorlunda bra; stora exemplar af detta slägte ha erhållits, ja riktiga jättetorskar som hållit 15 skålpund i vigt.
En Backihjelte
från Hobergsgubbens trakter var härom dag m stadd på resa från en landthamn på söder, der han inmundigat en dugtig portion af den svenska nektarn, till sitt hemvist. Vår hjelte, som befann sig i en tämligen oklar belägenhet, råkade under vägen ut för det obehagliga äfventyret att tappa bort både — hästar och vagn. En barmhertig samarit påträffade den famlande dryckeshjelten och gaf honom tak öfver hufvudet om natten, under det andra välvilliga och barmhertiga menniskor, som hittat ekipage och hästar, befriade dessa senare från seldonen och läto dem fortsätta resan. Påföljande dag saknade vår man sina hästar och fann dem efter ihärdigt letande omsider betande i allsköns ro, den ene på en klöfvervall och den avdre på en rågåker, omkr. en fjerdingsväg från hvarandra. Vagnen påträffades på en gård bredvid vägen, och såmedels fick personen i fråga allt på klara händer efter ett dygns förlopp för att åter fortsätta sin få oväntadt afbrutna resa. Upplysningsvis kan nämnas, att samma person är turvis så stark goodtemplare och nykterhetsvän att han håller föredrag för andra.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Gotlands jernvägstrafikinkomster
under sistl. September månad, jämförda med intägterna samma månad de föregående åren, visa:
Inkomsterna från innevarande års början uppgå tilll 53 203 kronor 70 öre mot 57,153 kronor 91 öre under 1885 års vio första månader.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
En tillkorkad flaska,
inneslutinde en papperslapp (möjligen ef blad en annotationsbok), har upphittats vid Fidestranden af Burgsvik. Å papperet är skrifvet med blyerts, numera knappast läsbart: Vi sjunker her mit uti Östersjön Skonerten (uamnet oläsligt) jag skeppare S. P. Jönsson (Jonsson eller Jansson).
Så vidt ej här föreligger något skämt, som dock ej synes vara att antaga, torde en sjöolycka här hafva inträffat.
Enligt svenskt skeppsregister för sistl. år finnas följande skeppare med namn liknande det å papperet förekommande, nämligen S. P. Jonsson å skonerten Hebe, hemmahörande i Misterhult, P. Jansson å skon. Olof i Vätö, S- P. Jönsson å skon. Johanna i Halmstad och P. Jönsson å skon. Miranda i Helsingborg.
Papperet finns att bese å Gotl. Allehandas redaktionlokal.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Borgerligt äktenskap
afslöts i lördags i Hemse inför kronofogden i södra fögderiet mellan hemmansägare Petter Larsson, Digrans i Vamlingbo, och Vilhelmina Karolina Hansson, Bonsarfve i Vamlingbo.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Jultomtarne
hade i lördags sammanträde, hvarvid borgmästare Een omvaldes till ordförande. Till öfrige ledamöter i styrelsen nyvaldes handlande G. T. Hägg, stadskassör Frendin, komminister Söderberg, handlande Aug. Johansson och grosshandlare Axel Ekman.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Gotlands folkhögskola
började 15 Okt. sitt 11:te läsår, dervid alla styrelsens ledamöter voro församlade. Först hölls styrelsesammanträde, hvarvid till ordförande återvaldes landshöfdiog Poignant, till vice ordförande major O. Carlstedt samt till kassaförvaltare dr Sätervall. Åtskilliga frågor afgjordes derefter rörande skolans angelägenheter. Sedan:dessa varo undanstökade, förrättade skolans föreståndare upprop & 19 af styrelsen tilllärjungar antagna inträdessökande, af hvilka de fleste voro närvarande. Några anlände senare.
Efter uppropet skildrade dr Sätervall i ett föredrag våra allmännaste undervisningsanstalter: småskola, folkskola, fortsättningskola och högre folkskola, det mål de hade att fylla m. m. samt derefter den undervisning de allmänna läroverken voro afsedda att lemna och slutligen landtbruks-och yrkesskolornas uppgift och mål.
Häraf framgick sedan tydligt och klart folkhögskolans ändamål & ena sidan att lemna undervisning utöfver den för barn åt landtbefolkningens vuxne söner, Å andra sidan en mera praktisk sådan än den elementarläroverken äro afsedda att lemna, och detta än mer sedan i skolans andra kurs landtbruksundervisning tillkommit. Rörande undervisningsämnena betonades, att af modersmålet vi må lära oss i tal och skrift tydligt framställa våra tankar — utan fäderneärfda språkfel och utländskt lånegods, samt af den historiskt geografi ska undervisningen genom framställning af de store männens lefnad, karaktär och verk eggas att likna dem i upphöjda tänkesätt och framför allt till ädla handlingar. Stats- dch kommunalkunskaper böra öppna ögonen för de plikter, den enskilde har att uppfylla emot fosterland och mensklighet för att göra sig förtjent af de förmåner ett ordnadt samhälle förlänar. Kunskapen i de praktiska ämnena bör genom de färdigheter, den lemnar, ingifva oss aktning för arbetet och lust att gifva dem en mångsidig, nyttig och välsignelserik tillämpning. Naturvetenskaperna böra förskaffa oss klara föreställningar om tingen och bortrensa lögn, vidskepelse och bedrägeri, i det de oupphörligt hänvisa till den store mästaren, som uppenbarar sig i de eviga och oföränderliga lagar, han stiftat och efter hvilka han regerar vörlden och naturen.
Han sökte vidare visa, att kunskapen icke vilseleder, men väl okunnigheten, och svårast den, som använder vetandet blott såsom skylt, minnessak eller utvärtes polityr och trifves synnerligen väl i sällskap med lättja, högfärd och annat otyg, såsom afund, flärd, slöseri och dryckenskap.
Såsom det bästa värn mot detta angaf talaren en genom ökadt kunskapsbegär vunnen aktning för allt slags ärligt och redligt förvärf, förnöjsamhet och en orubblig föresats att i handel och vandel sträfva efter hvad rätt är.
Med iakttagande häraf trodde han ingen skulle kunna tillvita skolan att arbeta i en.skef riktning, ej heller eleverna att illa använda det lilla de hunne att inhämta.
Skolstyrelsens ordförande landshöfding Poignant förklarade derefter skolan öppnad för sitt 11:te verksamhetsår, samt yttrade derefter några ord till skolans lärare och lärjungar och önskade dem lycka och framgång i sina gemensamma sträfvanden i upplysningens tjenst.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Kyrkostämma
hålles i morgon eftermiddag kl. 6. Den är vigtig af flere skäl och påkallar derför att församlingarnes röstberättigade medlemmar icke visa likgiltighet.
Förutom utgiftsstaterna för kyrkan och skolan under nästa år föreligger nämligen äfven frågan om domkyrkans reparation.
Domkapitlet hemställer till stämman att utse två ombud för att i samråd med två af domkapitlet utsedde (biskop v. Schéele och lektor Bergman) och en af desse fyra utsedd arkitekt uppgöra förslag till de reparatioher af kyrkan, som kunna anses nödiga för kyrkans försättande i ett värdigt och anständigt skick.
För domkyrkorådets behandling af detta ärende röra vi oss — af nedanför angifven anledning — ännu på hörsagornas område, men så mycket vet man, att framställningen är tillstyrkt med tillägg att kostnaderna skulle bestridas till hälften af församlingarne och till hälften af domkyrkofonden.. Det förljudes ock, att domkyrkorådet trott, att kostnaden för förslagets uppgörande skulle komma att inskränka sig till 500 kronor.
Det lär väl, om vi känna ställningen rätt, knappt finnas någon, som icke gifver domkapitlet rätt derutinnan, att domkyrkans inre genom bland annat en menlig inverkan af en olämpligt anbringad värmeledning för närvaranie befinner sig i ett skick, som icke tillfredsställer äfven ett anspråkslöst skönhetssinnes enkla fordringar, äfvensom att något bör göras för att få denna olägenhet afhjelpt. Men & andra sidan finnas rätt månge, som betvifla att denna fråga tillkommer församlingarne, åtminstone icke förr, än det vi sat sig, att de för domkyrkans underhåll samlade medlen, 18,000 kronor, befunnits för ändamålet otillräckliga.
Härförutom saknar man heller icke aolednving att ifrågasätta kyrkostämmans” befogenhet att pålägga församlingsmedlemmarne utgifter för detta ändamål. Enligt kap. 26 kyrkolagen skall allt underbåll af domkyrka (icke andra kyrkor) bekostas af domkyrkans medel, hvilka här i staden hufvudsakligast utgöras af den till domkyrkan utgående ersättningen för domkyrkotunnan, och hvilka medel stå under domkapitlets förvaltning.
Dotta synes äfven framgå af paragr.
34 i förordningen om kyrkostämma, der det heter: »Om vård af kyrka och kyrkoegendom samt af medel, som under domkapitlets inseende stälda äro — — — gäller hvad i ty fall föreskrifvet är», hvarmsd aptagligen åsyftas just den i kyrkolagen stadgade bestämmelsen, att domkyrkorna skola underhållas af egna medel. En annan påminnelse om denna undantagsställning beträffande underhåll af sådana kyrkor finner man för öfrigt äfven uttryckt uti den år 1885 utfärdade nya förordningen om bygnad och underhåll af kyrka, hvarest äfven återfinnes undantaget »der icko annorlunda är i lag särskildt föreskrifvet».
Hurusomhelst är frågan ur skattesynpunkt af stor betydelse, icke för det anslag, som nu möjligen ifrågasättes, utan derför, att med bifall dertill är första steget taget in på en väg, på hvilken vår redan nu höga taxering spärrar vidare fortgång.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Handel och Sjöfart.
Inkomna fartyg: Till Ljugarn: 15 Oktober, skonert Hildur, Olsson, Petersburg, oljekakor (vinddrifv.)
Utgångna: Från Ljugarn: 7 Oktober, skonert Nordstjernan, Osterberg, Femern, trävaror; 16 Oktober, skonert Hildur, Olsson, Uddevalla, oljekakor.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.