Gotlands jernvägs trafikinkomster

under sistl. November månad, jämförda med intägterna under samma månad de sju näst föreghendsa åren, visa:

Inkomsterna från innevarande års början uppgå till 67,527 kronor 16 öre mot 70,132 kronor 26 öre under sistl. års elfva första månader.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Gotlands jernvägsbolag

beslöt i går vid extra bolagstämma att antaga de vilkor, regeringen uppstält för åtnjutande af den nedsättning i räntan å jernvägens statslån, som af riksdagen madgifvits.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Amanuensen Gabr. Gustafson

hitkom i går för att på uppdrag aft riksantiqvarien anställa undersökningar öfver inom Fröjels sockens 4:e skifteslag möjligen befintliga fornlemningar. Detta med anledning af öfver skiftet anförda klagomål.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Arkitekten Gudeke

från Dorpat, som uppehåller sig här för studier öfver våra kyrkliga monument, har nu gjort en rundrosa på landsbygden med besök i Follingbo, Endre, Roma, Roma kloster, Dalhem, Ekeby, Halla och Källunge. Mångt och mycket har han derunder funnit påminnande om förbindelsen häremellan och östern under gångna tider. Bland annat fäste han sig vid altarskåpet i Källunge, hvilket fordom tillbört Visby domkyrka och hvartill ett fullkomligt motstycke, båda antagliga original af samma mästare, finnes i kyrkan i Arenburg på Ösel
Hr G. har för öfrigt flitigt sysslat med afteckningar isynnerhet från Karins och Nikolai ruiner.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

På förslag till Valls pastorat

har domkapitlet uppfört kyrkoherden i Alskog M. Kolmodin i första rummet, kyrkoherden i Östergarn E. F. Berglund i andra och kyrkoherden i Vamlingbo P. R. Kullin i tredje rummet.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade i förgår sin årssammankomst, som öppnades af v. ordföranden jägmästare Sylvan med tillkännagifvande att gillets ordförande af opasslighet var hindrad öfvervara sammankomsten.
Ur den af sekreteraren adjunkt Kolmodin afgifna och föredragna årberättolsen meddela vi följande:
Då vid senaste årssammankomsten frågan om gillets omdaniog upptogs och olika meningar der vid lag yttrades, och åt styrelsen gafs i uppdrag att söka utreda frågan, beslöt styrelsen 28 sistl. Mars att till samtliga skyttegillen inom provinsen afgifva skrifvelser med förfrågan, om respektiva skyttegillen mot erläggande af tio kronor för hvarje iåraafgift ville ingå såsom underafdelningar af jägaregillet med rättighet för skyttegilles ledamöter att deltaga i jägaregillets täflingsskjutniogar under samma vilkor som ledamot af jägaregillet. På denna styrelsens framställning erhöllos jakande svar från följande skyttegillen nämligen Lina, Endre, Bro, Stenkumla, Visby, Eskelhem, Stånga, Hafdhem, Fardhem, Dalhem, Lummelunda, Hejde, När, Klinte och Sanda, hvilka skyttegillen enligt beslut af 1 sist). Juli upptagits såsom underafdelningar af jägaregillet. Härigenom har det gamla sambandet mellan jäigaregillet och beväringens skytteföreningar, som allt ifrån gillets stiftelse tills förlidet år ägt bistånd, åter sammanknutits, och sålunda kan man hoppas, att en samverkan dem emellan liksom förut skall komma att förefinnas. Den af gillet utsedda komiéa för omarbetande af stadgarne har fullgjort detta uppdrag, hvilket förslag gjorts under förutsättning, att gillet med bibehållande af sitt namn kommer att ingå som underafdelning af Svenska jägareförbundet. — Ett försök att härstädes inplantera rådjuret her genom gilleta försorg gjorta, i det denna höst sex exemplar af sagda djurart utsläpts å Elinghems kronopark. Att klimatiska och andra naturförhållanden här på ön äro gynsamma för rådjurets fortkomst och trefnad, torde vara tämligen säkert, och det vill således synas som om blott ett behörigt skydd och nödig omvårdnad erfordrades, för att denna djurart i framtiden skall varda en välkommen tillökning af vårt villebråd. Till hofjägmästaren grefve Tage Thott, som på sin egendom Skabersjö i Skåne kostnadsfritt låtit infånga och en längre tid nuderbållit och vårdat rådjuren, inuan de hit afsändes, står gillet i stor tacksamhetsskuld. — Röran de årets villebrådstillgång kan i allmävhet sägas, att and och orrkullarne varit små och fåtaliga; likaledes hafva beckasinerna förekommit i ringa mängd, Rapphönskullarne hafva deremot varit tämligen stora och rätt talrika åtminstone i södra delen af ön, och tillgången på hare kan sägas hafva varit rätt god.
— Landstivgets anslag, ett tusen kronor, till rofdjurs dödande hafva sålunda användts: kr.
447:50 för 179 räfvar, kr. 6:— för 3 örnar, kr. 110:— för 110 dufhökar, kr. 152:50 för 305 sparfbökar och kr. 284:— för 2,340 kråkar samt 50 kronor till arvode åt utbetalaren af dessa skottpenningar.
Gillets behållning till instundande år uppgår till 2,566 kronor. Innevarande år hafva inkomsterna uppgått till 409 kronor och utgifterna till 366 kronor.
— Premierna för rofdjurs dödande bestämdes enligt styrelsens förslag till samma belopp som hittills utgått. Likaledes beslöts att täfling om gillets medalj skall ske efter enahanda grunder som under de senare Åren följts.
— Till styrelsens förfogande stälde gillet femtio kronor att användas till uppmuntran åt angifvare af brott mot jagtstadgan. Kronor 33:55, återstoden af anslaget (200 kronor) till rådjnrens infångande och hitförande, stäldes till sty relsens disposition till djurens behöriga skyddande och vård & kronoparken Gillet beslöt på förslag af jägmästare Sylvan att till ofvannämde grefve Thott samt till skogsinspektör Smedberg å Elingholms kronopark i Skåne afsända tacksamhetaskrifvelser, uttryckande gillets erkänsla för deras åtgärder i och för rådjurens anskaffande och hitförande.
— Af granskarne tillstyrkt ansvarsfrihet för Årets förvaltning bifölls af gillet.
— Till gillets v. ordförande omvaldes enhälligt jägmästare Sylvan; till hans ersättare utsågos landssekreterare Hambreus och major Carlstedt. Styrelseledamöterna major Törnqvist, skattmästare, adjunkt Kolmodin, sekreterare, kapten Lindström, rustmästare, samt adjunkt O, Klintberg, kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren och bryggare Vedin omvaldes; efter kapten Unge iavaldes kapten Aspegren i styrelsen. Till granskare utsågos kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och löjtnant Westöö med godsägare Wöhler som ersättare.
— Till ledamöter i gillet invaides kapten Ternstedt, lektor Fagerholm, adjuakt Johansson, ingeniör Ekholm, doktor Hjert strand, stationsinspektor Lönnies i Stånga och fabr. Paul Johansson från Fröjel.
Föredragningen af komiténos förslag till nya stadgar för gillet vidtog nu, hvarvid förslaget dryftades under ett par timmar under major Schartaus ordförandeskap. I öfverläggningen deltogo jägmästare Sylvan, adjuskterna Kolmodin och O. Klintberg, godsägare Wöhler, kaptenerna Hedenblad och Aspegren, kamrer Bergenstjerna, löjtnant Fahnehjelm och landtbrukare Duse. Förslaget antogs med några få mindre väsentliga förändringar, föreslagna af jägmästare Sylvan, att hvila till nästa årssammankomst för definitivt antagande.
Enligt förslaget skulle gillet såsom sina egna antaga Svenska jägareförbundets allmänna stadgar. I öfverenstämmelse med dessa angifves gillets syftemål i förslagets första paragraf sålunda:
Gotlands skarpskytte- och jägaregille, som är en underafdelning af Svenska jägareförbandet, hvars allmänna stadgar äro för gillet gällande, har till syftemål i främsta rummet: att verka för införandet inom provinsen at en förbättrad jagtvård, bestående uti såväl i allmänhet en ändamålsevlig utöfning af jagten under derför tillåten tid och genom spridning af kännedomen deraf, som ock uti ett ändamålsenligt skydd af det matnyttiga vilda under fridlysning-tiderna och i öfrigt under för detsamma ogynsamma lefnadstörhållanden; att vaka öfver jagtlagarnes efterlefnad; att åstadkomma och befordra rof- och skadedjurs utrotande; att samla och allmängöra sådana rön och iakttagelser, som i ett eller avnat afseende kunna leda till jagtväsendets utveckling och fördel samt till dess idkares och vänners nytta och nöje; att genom utdelandet af belöningar utmärka män, som på ett framstående sätt verkat för något af gillets syften; äfvensom i andra rummet: att genom skjutöfningar bilda skicklige, i gevärets bruk öfvade och ifarans stund till fäderneslandets försvar färdige jägare och skyttar.
Don vigtigaste ändringen idet nya förslaget afser prisskjutningarna, hvarom stadgas:
Den, som vid någon af årets prisskjutningar med sina sammanlagda skott kommit centrum närmast, förklaras för årets skyttemästare och erhåller vou Hohenhansens minnespris.
Såsom högsta belöning för ådagalagd skjutskicklighet. eller särdeles framstående verksamhet i gillets Skr äger detta årligen utdela en silfvermedalj. Förslag till medaljens utdelande kan af styrelsen eller enskild ledamot väckas och skall behandlas vid gillets ordinarie årssammankomst, och fordras för bifall till förslaget 3/4 af de afgifna rösterna.
Bifalles: förslaget, ingår gillet till k. m:t med anhållan om tillstånd att utdela medaljen, i annat fall upptages icke frågan i det för dagen förda protokollet.
Efter förhandlingarnes slut vid 9:tiden samlades gilleledamöterna till ett festsamqvän, som fortgick några timmar under den angenämaste stämning.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Stadsfullmäktigvalet

i går omfattades icke med fullt samma liflighet som år 1882, då samma halfsa bland fullmäktige skulle fyllas. Då utgjorde röstsedlarne 119 med tillsammans 4,298 röster. Nu åter aflemnades 84 sedlar med 3,689 röster. År 1884, då den andra halfvan bland fullmäktige skulle ersättas, afgåfvos 94 sedlar med 3,656. Stamtruppen bland de kommunalt intresserade synes alltså hålla sig omkring siffran 100. Och. likväl finnas inom samhället 1,310 röstberättigade med 12,909 röster.
Valsedlarnes uppläsning började kl. 1 och slöt vid 1/2 4-tiden. Resultatet, som angifves af följande siffror, visar, att 10 bland de afgående äro omvalde och tre hrr Fagerholm. Lindell och Hägg nyvalde.

Stänkröster till mindre antal tillföllo dessutom en del personer.
Tre sedlar noderkändes: en med namnet G. F. Hägg, en såsom blott innehållande 12 namn och en såsom uppfagande namnet på en qvarstående fullmäktig.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Klintehamn» den 16 Dec., landshöfding Poignaut, rådman Hägerfelt, revisor Nicklason, landssekreterare Hambr:eus, amanuensen Gustafsson, e. o noterierna Cramér och Lauge, hrr Rosman, Vid mark, Hedström, Lindberg, Levin, Sjöström, Tofftén, Rundberg, Odin, Kruse, Lindström ; fru Lindbom, frök:na May, Dock, Boberg, Sundell, Svensson, Lemke, Een, Enquist, Wallin, Falek, Nyberg.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Lokomobil med sågverk.

En 18 hästkrafter lokomobil i komplett och godt skick, med tillhörande ovanligt fullständigt sågverk (dertill finnas 4 långbänkar, 1 kortbänk, 3 kantbänkar, 1 patentbänk af hrr Graham Brothers tillverkning, 14 sågklingar etc.) säljas under garanti till särdeles billigt pris. Specifika uppgifter, såväl på lokomobilet som sågverket, lemnas och köp sfslntas med
A. H. Öfverberg,
Ronehamn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.

Genom offentlig auktion,

som tisdagen den 28 innevarande December, eller 4 dag jul, från kl. 11 f.m. kommer att förvättas vid Grausne i Lokrume låter förmyndarne för aflidne hemmansägaren L. P. Olofssons omyndige barn derstädes till den mestbjudande försälja hemmansdelarne 9/16 mantal Grausne, 3/16 mantal Stenby och 460/10,000 mantal Stora Hammars allt i nämda socken, belägna vid allmän väg och laga skiltade. Arealen är vidsträckt och dess åker- och ängsmark af särdeles god beskafteohbet. Af skog finnes förutom till husbehof äfven till afsalu. Vidkommande bygnader, så äro å Grausne, såväl man som ladugårdsbygnaderna uppförda af sten, under spåntak, alldeles nya och väl inredda, de öfrige hemmangdelarne äro obybygda. Hemmansdelarna utbjudas dels i mindre lotter dels ock hvarje del i sin helhet, med förbehållen prölningsrätt, att antaga eller förkasta skeende anbud. I köpeskillingsliqviden får älven tagas i hemmansdelen intecknadt Hypotekslån 10,000 kronor, det öfriga betalas i terminer, hvilka liksom öfriga vilkor, blir förmånliga och uppgifves vid auktionen. Skulle de blitvanden icke kuona antagas så otarrenderas fastigheten på tid och vilkor som uppgifves.
Hörsne dn 14 December 1886.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 December 1886
N:r 101.