Från landsbygden.

Ejsta, julafton.
Fornfynd.
Vid det stora kanalgräfningsarbetet innevarande höst och vinter i Sproge, bestämdt att sträcka sig från hafvet till vestra landsvägen till en början, — hvilket arbete redan hunnit ett godt stycke, ty en arbetsstyrka af omkring femtio man har dagligen blifvit använd, — har helt nyligen hittats i närheten af Allmännings gård flere menniskoskelett, spännbuck lor m. m. Eder korrespondent, som ännu icke varit i tillfälle att taga sakerna i betraktande på stället, förmodar dock, att man inberättat förhållandet på vederbörlig ort, på det att fackman må kunna anställa närmare undersökningar i ättehögen.
I förbigående torde få nämnas, att det är fyra enstaka gårdar, som ligga ej långt från hvarandra i samma sträckning från söder till norr, nämligen Allmännings, Matsarfve, Vatskogs, alla i Sproge, och Sandholme i Ejsta, den senare ännu i Karl den tolftes tid, då karolinen Petrus Lyths här var kyrkoherde, tillhörande Sproge, och hvars inbyggare blefvo bevarade från pesten, då alla andra i Spörge (= Sproge) blefvo angripna och dogo ut. De fyra gårdarne ligga tämligen undangömda, men vänsält och fridfullt, omgifna af täcka och skyddande björk- och furuskogar med hafvet och de idylliska Karlsöarne i perspektiv.
Ena sägen bland bygdens folk förmäler, att det varit vikingar (nordiske sjöröfvare), hvilka till en början slagit sins bopålar ned i dessa gårdar, sedan de vintertid blifvit för mycket isolerade på Karlsöarno. Skulle ifråga varande fornfynd legat i sin ättehög sedan hedenhös?

Afslutning af laga skifte
ägde rum i Ejsta sockens tredje skifteslag 20 dennes. Förrättningsman har varit ingeniören L. Fegraeus. Man lär i allmänhet icke vara särdeles nöjd med förrättningen, ty af femtiotvå delägare ämna icke mindre än fyratioåtta anföra besvär. Dessa fyratioåtta hafva gjort skriftlig öfverenskommelse att söka få förrättningenj nedlagd, att hvar och en må återtaga sin gamla odaljord, och skulle sålunda ingen valuta erhållas för (redan omkring tjugutusen kr.) utbetalda skifteskostnader. Men de öfriga fyra säga nej. Och då får det dervid blifva.
Bland mycket annat anföra de missnöjda såsom exempel att en mindre hemmansägare, som fått sig tilldelad omkring åtta tunnland nästan oduglig jord, i tvänne skiften, fått dessa förlagda så, att ett ligger på Sprogeoch ett på Fröjelgränsen med en liten intervall af närmare en mil. Nog får den hemmansägaren ändå tillräcklig motion på sin lilla jordtorfva!

Årets sista kommunalstämma
hölls förliden gårdag i Ejsta, då bland andra afgjordes den märkliga telefonfrågan, hvilken afslogs. Da fleste insågo den nya inrättningens stora nytta och företräda i vissa fall framför resor och korrespondens. Men, som sagdt, frågan föll denna gåvg; och såsom motiv för afslaget anfördes att ej alla kunde komma att behöfva göra sig gagn af telefonen, men alla fyrktalsägare skulle dock blifva betalningsskyldige.
Frågan torde nog få nytt lif med tiden, då vi få nya, goda år med nya, goda tillgångar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 December 1886
N:r 104.

Från sjön.

Från Oskarshamn skrifves: Sistlidne onsdag inkom till Oskarshamns hamn engelske ångaren Celsus, kapten Gremsteel, hemma i Sunderland, samtidigt med dykeribolaget Neptuns ångare Belos. Cealsus strandade, som bakant, på resa från Tyskland till Riga, der den skulle intaga last af sleepers på England, 6 sistlidne November vid Svarfverort på Ösel utanför Rigaviken. Dykarehjelp reqvirerades och till strandningsstället afgingo omedelbart dykeribolaget Neptuns åugare Her mes och Neptun för att arbeta med bergningen, Detta visade sig vara ett svårt arbete, men det kröntes likväl med framgång, enär ångaren togs flott 20 November. Den fördes ov till Fiishamn på Ösel för att undergå tätning. Sedan detta verkstälts, beordrade dykeribolaget sin ångare Balos att begifva sig till Flishamn för att bogsera den provisoriskt tätade Celsus till Oskarshamn. Belos anlände redau 28 November Ösel, man kunde då ej börja bogseringen till följd af vastliga och sydvestliga stormar. Sedan dessa stillat at och sjön lagt sig något litet, tog Belos haveristen på släp lördagen 11 December, hvarvid kurs sattes på Gotland, dit de båda ångarne på söndagsaftonen anlände, och då vädret & nyo blifvit mycket svårt, ankrade de vid Ekeviken på norra delen af Fårön. – Under atbidan på gynsammare väderlek iordningstäldes haveristens maskin, ga att den vid bogseringen från Gotland i tisdags morgse kunde delvis gå med egen maskin. Natten till tisdagen ankrades å nyo tätt under Furön utanför Oskarshamn, och på\’öljande morgon iokommo de båda ångarne i hamnen. Celsus har betydliga skador, hvilka komma att repareras vid härvarande mekaniska verkstad.
— Sjöfarten har från och med i onsdags i anledning af de starka isarna upphört på alla Mälarstäderna, och isen har på ett och annat ställe vunnit sådan styrka, att den kan köras.
Hela Mälaren med undantag af några sund och större strömsättningar är nu tillfrusen.
— I Havanna råder brist på fartyg. Derifrån telegraferas till G. H. T.: Vi äro i största behof af segelfartyg mellan 450 och 750 registertons drägtighet. Här råda rederier att hitsända fraktsökande. Endast socker i säcker utskeppas derifrån.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 December 1886
N:r 104.

Biskop v. Schéele,

som med kärlek och varmt nit utöfvar sina åligganden som Visby församlingars själasörjare, besökte julafton lasarettet och igår afton hospitalet, hvarvid han till dervarande kropps- och själssjuke talade varma tröstens ord.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 December 1886
N:r 104.

Barnpredikan,

i detta ords bästa bemärkelse, hölls igår middag kl. 2—3 af biskop v. Schéele i domkyrkan, som var ända till trängsel fyld af åhörare, hvaribland minst ett halft tusental barn. Den vältaliga, varmbjertade och lättfattliga framställningen gjorde på de närvarande det djupaste intryck; att talarens ord fanno vägen till barnens hjertan, derom vittnade de smås tårade ögon och oaflåtliga uppmärksamhet.
Talaren inledde sin predikan med omnämnande hurn våra förfäder firade midvintersfest, ehuru de ej visste något om frälsaren. Derefter skildrades de afgudafester och offer, som fordom förrättades. Men det fans äfven goda sidor hos dessa våra förfäder ; bland dessa sidor framhölls deras tro och lofven, hvilket mången gång då bättre hölls än i våra dagar. För barnen framhöll talaren jalgranen såsom ett yttre tecken på att ljuset hade öfvervunnit mörkret, att dagen undanträvgt natten. — Biskopen inskärpte i manande ord sanning både hos stora och små. Sanning borde man lära sig i barndomen och sedan aldrig afvika från densamma. Man borde lefva sant och dö frimodigt.
Den högtidliga andakten nådde sin höjdpunkt, då biskopen nedkallade en varm välsignelse öfver de små och uppläste den enkla barnabönen »Gud som hafver barnen kär».

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 December 1886
N:r 104.

Eldsvådan,

som utbröt vid half 2 tiden i fredags middag i enkefru Gabrielssons gård vid Skeppsbron, vardt efter en timmes raskt arbete af brandkåren dämpad, så att all fara för den vid det brinnande husets norra gafvel belägna träladan då var aflägsnad. Vid half 4-tiden fick brandkåren rycka hem efter att hafva förrättat ett ganska vackert siäckningsarbete, hvarom det föröterade trähusets gvärstående ytterväggar och tak bära vittne.
Huru elden uppkommit har man ännu ej fått till fullo utrönt. Det uppgifves att kakelugnspiporna varit i hög grad bristfälliga. Elden varsnades först i norra gafvelrummet, hvari sjöman Svensson med hustru och två barn innebodde. Föräldrarne hade en stund förut aflägsnat sig från rummet qvarlemnande der sin fyraårige gosse, hvarvid eld brann i kakelugnen Laxfiskaren Olsson och dennes hustru, som af fru Gabrielssons fosterson tillkallats, skygdade genast dit upp, hvarvid de vid dörrens öppnande möttes af rök och lågor, Två gånger störtade de in i rummet för att söka rädda gossen men måste för att undvika qväfning åter skynda ut på vinden; tredje räddningsförsöket af mannen O. utföll med lycklig utgång. Han hade knapt hunnit bära ut gossen, förrän hela öfra delen af huset stod i full låga, så att intet kunde räddas derifrån. På öfre botten bodde inga andra än Svenssons. Nedra våningen, bestående af fyra rum och kök, beboddes för närvarande endast af husets ägarinna samt hennes moder och fotterson; af fru G:s tillhörigheter hann endast en obetydlighet att räddas, så hastigt grep elden omkring sig. Väldiga rök- och eldpelare strömmade ut genom fönstren samt här och der genom taket. Den strax intill norra gafveln liggande träladan var starkt hotad; under några minuter slickade också eldslågor dess södra gafvel. Men nu riktades det stora uppfodringsverkets vattenstråle mot den hotade punkten och gjorde ypperlig verkan. En skarp strid utkämpades nu mellan eld och vatten, hvilket senare också snart nog vardt segrande Sprutorna nr 2 och 3 arbetade på östra och södra sidorna samt ur 5 på den vestra; nr 1, som ej mycket behöfde användas, stod i reserv inne på gården. Elden, nu anfallen på alla sidor, dukade snart under, så att strax efter kl. 3 den sista fräsande eldtungan släcktes. Släckningen vardt, såsom sagdt, mycket vacker; särskildt må nämnas strålförarnes mod och uthållighet; genomdränkta af vatten och svärtade af rök trängde de elden allt närmare inpå lifvet. — Bland vattenkörarne anlände handl. Vallérs och smeden Sandbergs drängar först till brandstället.
Fru Gabrielsson, som ej hade hvarken bygnad eller lösören försäkrade, gör en ganska känbar förlust. Huset ansågs vara värdt omkring sju tusen kronor; det är bygdtpå Öland samt hitfördes för omkring tio år sedan. Det uppbrunna lösöreboet lär haft ett värde af mellan 2 och 3 tusen kronor.
— Vid i e.m. inför magistraten hållen undersökning om eldens uppkomst upplyste ägarinnan, att sotaren vid 2 sistl. November verkstäld sotning anmält, att kakelugnspipan uppe i Svenssons rum tarfvade lagning. Fru G. hade då anmodat sotaren återkomma för att laga äg! men hon hade sedan ej hört något vidare derom. Makarne Svensson berättade, att vid eldning i kakelugnen kunde man se gnistor genom den otäta pipan just der den ingick i den stora spismuren. Mannen S. hade 20 till 25 minuter före eldens uppbrott på anmodan gått till ängt. »Klintehamn» för att der arbeta; hustrun, som utgått i ett ärende strax efter kl. 1, upplyste att en panna med kött stod insatt i kakelugnen, der 3 till 4 träd bruuno. Ofvannämde laxfiskare Olssons hustru berättade, att hon två gånger ungefär samtidigt med sin man sökt rädda gossen men ej fått reda på honom; rummet var då fullt i rök och eld syntes på eidorna bakom kakelugnen uppemot taket, hvaremot ingen eld fans på golfvet framför kakelugnen.
Undersökningen uppsköts för laxfiskare Olssons hörande.

Gotlands Allehanda
Måndagen 27 December 1886
N:r 104.

Auktion.

Genom offentlig auktion, som förrättas å Ljugarnshamn lördagen den 8:de pästkommande Januari kl. 10 f.m., försäljas till den högstbjudande landthandlanden Wilhelm Dahlgrens konkursmassas å Butrefs hemmans grund befintliga och i godt skick varande; nyuppförda bygnader, bestående at boningshus och ladugårdshus af trä. Boningshuset är inredt till 2:ne rum, bodlokal och kök. Till lägenheten finnes en god källare. Med åbygnaderna följer nyttjanderätten af boplats med etttunland jord. Vilkoren för lägenbetens tillträdande och köpeskillingeos erläggande meddelas vid auktionen.
Vid samma tillfälle försäljas äfven konkursmassans utestående, för osäkra ansedda, fordringar emot erläggande at kontant betalning. Omedelbart efter förestående auktion verkställes uppbörd för de hos Dahlgren och garfvaren Hallgren innevarande år förrättade auktioner.
Stånga den 22 December 1886.
M. E. SVALLINGSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.

Tisdagen den 28 Dec.

eller fjerde dag jul från kl. 10 på dagen, låter herr Gustat Hederstedt, Vestöös i Hall, medels frivillig auktion till den högstbju dande försälja ett parti ren och god råg, goda potatis, ull, talg och ett större parti rågbalm m. m. Endast fallt godkände inropare erhålla anstånd med betalningen till den 28 nästkommande Januari, men okände och mindre vederhäftige, endast mot godkänd borgen eller kontant liqvid.
Hall den 13 December 1886.
Efter armodan,
I. P. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.

Genom offentlig auktion,

som tisdagen den 28 innevarande December, eller 4 dag jul, från kl. 11 f.m. kommer att förrättar vid Grausne i Lokrume låter förmyndarne för aflidne hemmansägaren L. P. Olofssons omyndige barn derstädes till den mestbjudande försälja hemmansdelarne 9/16 mantal Grausne, 3/16 mantal Stenby och 460/10,000 mantal Stora Hammars allt i nämda socken, belägna vid allmän väg och laga skilttade. Arealen är vidsträckt och dess åker- och ängsmark at särdeles god beskaftenhet. Af skog finnes förutom till busbehof äfven till afsalu. Vidkommande bygnoader, så äro å Grausne, såväl man- som ladugårdsbygnaderna uppförda af sten under spåntak, alldeles nya och väl inredda, de ötrige hemmansdelarve äro obybygda. Hemmansdelarna utbjudas dels i mindre lotter dels ock hvarje del i sin helbet, med förbehållen prölningsrätt, att antaga eller förkasta skeende anbud. I köpeskillingsliqviden får äfven tagas i hemmansdelen intecknadt Hypotekslån 10,000 kronor, det öfriga betalas i terminer, hvilka liksom ötriga vilkor, blir förmånliga och uppgifves vid auktionen. Skulle de blifvande anbuden icke kunna antagas så utarrenderas fastigheten på tid och vilkor som uppgilfves.
Hörsne d.n 14 December 1886.
Efter anmodan,
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.

Borgenärerna

i f. d. hemmansägaren Johan Olofssons på Suderbys i Vänge socken konkurs kallas härmed att sammanträda i konkursboet fredagen den 7:de nästkommande Januari kl. 2 e.m., dels för att bestämma underhåll åt gäldenären, dels för öfverläggningar som röra konkarsförvaltniagen, hvaribland frågor om återvinning af fast och lös egendom m. m.
Gothem den 21 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. d. hemmansägaren N. Söderbergs på Prestbåtels i Vänge socken konkars kallas härmed att sammanträda i konkursboet fredagen den 7 västkommande Januari kl. 10 f.m. för att besluta avgående konkursförvattniogen och bestämmande at underhåll till gäldenären m. m.
Gothem den 21 December 1885.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i landthandlanden Vilhelm Dahlgrens konkurs kallas att sammanträda i gäldenärens å Ljugarn belägna bosfad lördagen den 8 de västkommande Jaouari kl. 11 före middagen för ait höras ötver frågor, som röra konkurboet.
Stånga den 22 December 1886.
KONKURSFÖRVALTNINGEN

Borgenärerna i f. d. hem nansägaren Carl Petterssons på Rofvalds i Vänge socken konkurs kallas härmed att sammanträda i gäldenärecs bostad å Rofvalds tisdagen den 4 nästkommande Januari kl. 1/2 4 e.m., för att öftverlägga och besluta angående försäljving af konkursboets fasta och lösa egendom m. m.
Gothem den 20 December 1886.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.