Julen på denna och andra sidan oceanen.

Julfirandet
får naturligtvis olika kynne allt efter som det försiggår under ett varmare luftstreck, i ett protestantiskt eller katolskt land. Här några karaktäristiska bilder från olika länder. Så se vi i bild 8 en scen från England. Mistletoen hänger i taket; dess lag, omtalad i uppsatsen om julen i England, respekteras också. — Men det fins ett England äfven i Indien. 1 är en julbild derifrån. Det lyckade jagtpartiet, på tiger, är slutadt, julbordet är dukadt, den indiske stormannen inbjuden och plumpuddingen På bordet. Britannia styr på haf, och seder och bruk trifvas om skeppsbord: den engelske .matrosen binder misteltoen på den höga masttoppen. Skada, inga blekhyade misser om bord!
Styra vi till Bretagne, blifva vi vittne till ett egendomligt sätt att fira julen: Det är midnatt; öfver den snöiga marken springa män och qvinnor, pojkar och flickor; svängande långa stänger, på hvilka eldbränder äro fästa. Det skall vara till åminnelse af stjernan, som stod öfver Betlehem. På det sättet förkunnar den ena byn den andra budskapet om Jesusbarnets födelse.
Bilden 7 förskrifver sig från Spanien. I hvart hus är en krubba uppstäld; — sång och musik öfver allt, och på hvar gata serenader för den korsfästes bild. — I bild 5 se vi en skildring från det nya Spanien, från Kuba. Här är luften mildare, och de flesta festligheterna äga rum på gatan eller utanför de rikares villor.
Ett tälttak är utspändt till skydd mot insekterna, och dansen trådes under skämt och glam. Bild 9 påminner oss genom julmarknadsstånden om. vårt land. Den är dock hemmahörande långt härifrån, i Mexiko.
Från närmare håll ha vi nr 3, den är från vårt östra grannland. Utom den tända julgranen visar den oss en egendomlig plägsed. Största rummet i byn väljes till ett slags julstuga och de i enlighet dermed. När ljusen väl äro tända, ditföra mödrarna sina giftasvuxna döttrar, hvilka beslöjade taga plats på en bänk derinne. De unge männen släppas in. Det gäller nu att, trots slöjan, känna igen hjertevännen. Tar någon miste, måste han friköpa sig med en vacker present; går han rätt, begifver man sig till föräldrarne för att utbedja sig deras välsignelse, och förlofningen är firad.
Till sist något från vårt broderland Norge. Sädeskärfven reses utanför den enkla stugan, den ären bild af den julglädje, som ej tänker blott på hemmet och nästan utan äfven på den fattige sparfven.

Gotlands Allehanda
Fredagen 24 December 1886
N:r 103.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Konkursärenden Tidningen Gotlänningens utgitvares sakförare A. C. Stenmarks konkurs är af rådhusrätten afskrifven, sedan tillgångarne icke visat sig lemna någon utdelning.
— Utdelningen i handl. Kolmodins konkurs lär komma att uppgå till 12,33 och i handl.
J. T. Lundins till 11,31 procent af oprioriterade fordringar.

Angående våldet mot statkarlen Algren vid Hästnäs, för hvilket sjömännen bröderna Olof och Johan Viberg från Lummelunda äro instämda, hördes i dag vittnen, af hvilkas berättelser ånyo styrkteg, att äfven Johan Viberg öfvat våld samt att förut afhörda vittnet Hjalmar Jakobsson från Stenkyrka varit berasal vid omstämda tillfället och att han afgifvit mot andra vittnen stridande uppgifter.

För lösdrifveri häktades i lördags vid Visborgs kungsladugård af läneman Boberg förre båtsmannen Karl Petter Jansson Pettersson Fulltupp. Den häktade lär dessutom hafva erkänt, att han vid Nors i Lärbro stulit en portmonnä med inneliggande tjugu kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Axelsönerna.

Ett blad ur Gotlands häfder på 1400-talet
af Alf Snöbohm.
Forts. fr. nr 100.
Bland Danmarks gamla medeltids-slägter är den rika och stolta skånska ätten Tott en af de mest framstående. Den har äfven ingripit i Sveriges öden och särdeles Gotlands. under. senare hälften af 1400-talet. Ättens anor uppstiga till hednatiden. Vid Strö i Onsjö härad, Malmöhus län, 2 1/2 mil från Lund, 3 mil från Landskrona, fiones, eller, om dea nu är af odlingsarbetet jämnad, har funnits en grafhög från hedendomens dagar, 119 alnar i omkrets, 15 i höjd, 20 i bredd, som-skall varit slägtens urgamla grafställe, der, äfven i början af kristna tiden, ättens medlemmar blifvit jordade, emedan de velat hafva sitt sista hvilorum i förfädrens ättebög. Bastämda ättledniogen uppgår till Tor Tott, som lefvat 1162, 1181. Han har grundat och med rika jordagods begåfvat Bosjö kloster, enligt ett påfvebref, utgifvet sistnämda år af påfven Lucius d. 3:dje. Äfven Tor Tott skall blifvit jordad iättens gamla grafhög och eu mycket gammal minnesvers finnes, som anför honom talande ur högen till sitt nya kloster sålunda: »Kjellby Mölle og Dalby Wang, Böge Ore og Ringsjö Fang det ger jeg dig Bosjö kloster nöj og seh hviler jeg i denne höj.») Sonen till Tor Tott, Peder, följde i ungdomen erkebiskop Absalon på ledungståg mot Venderna. Häraf tyckes namnet Axel, som; är en förvridniog af Absel (Absalon i förkortning) kommit att blifva ett af de dopman, som burits af flere i slägten. Till densamma hörde herr Axel Pedersson till Barlef och Herlevsgård, (Lillö), riddare, riksmarsk, höfvitsman på Varberg, Falkenberg och Falsterbo. Han lefde i förra hälften af 1400-talet och ägde den mellan 2 grenar af Helge, icke låvgt från gamla staden Vä, i närheten af det nu varande Kristianstad, belägna, starkt befästade borgen Lillö. Herr Axel var 3 gånger gift: Hans första fru, Kristio Jakobsdotter, var af danska slägten Stalder, den andra, Ingeborg Ivarsdotter; af svenska ätten Röde, den tredje af slägten Hase. Utom 3 döttrar hade herr Axel ; Pedersson \’9 stolte söner. Det var de bålde Axélsönerna, hvilka skola varit i 9:de led ättlingar af Tor Tott. Danmarks berönde historieskrifvare, rikskansleren Arild Hvitfelt säger (sil. 975, fol. uppl.) »Her skal man vide, at de Axelssöner vare Danske Herremänd oc vaare de ni Brödre, som er at see aff deris skiftebref, Her Aage, Her Lauritz, Her Olnff, Her Peder, Her Kjäld, Her Iffver, Her Erik, Her Brilippus oc Anders Axelsön samt en syster, atte Her Oluff Stijsön.*) Disse vaar en part giffte, en part for anden Lsylighed dragen udi Sverige, hvilket skeede udi Kong Christjorng 1:14 tid. Her O!uff Axelssön pantede Galland : af Kong Christjern, siden: hand hafde ladet sig brage det atintage, effter\’ hang död fick Her Iffver det.» Åtta af de 9 bröderna kallas »herrar,» som visar att de voro antingen riddare eller prester, ty andre finge ej herretittel den tiden. Den 9:de och förmodligen yngste, ty Hvit: felt; som sett deras »skiftebref» (arfskiftet eftersderag föräldrar), har sannolikt anfört namnen ofter ålders, kallas icke hörre, ett tecken till att han ej uppnått riddarevärdighet. Också dog han ung. Hancoch hans fästmö drunknade båda uti insjön vid Häckeberga.
Åke tyckes. varit äldst. Han skref sig till Hjuleberg, var danskt riksråd och höfvitsman på Varberg. Han hade sitt gifte från Sverige. Hans fru Märta Boengtsdotter var af Vindstorpåslägten. De hade 10 barn, 5 söner och 5 döttrar, de senare alla gifta i Sverige: Iliana eller Ellen med den tappre riksmarsken Tord Bonde, förrädiskt mördad af en dansk skurk, Ingeborg med riksföreståndaren Sten Sture d. ä., Kerstin, Anna och Beata i slägterna Hård, Gylta och Gädda, Herr Åke dog 1477.
Herr Laurits, som skref sig ttu Näsbyholm, fick 1481 af brodren Erik, som det året afled, öfverlåtne på sig af honom dess stora besittningar i Finland, Raseborgs, Tavastehus och Åbo slott och län, men dog året derpå, sedan han upplåtit dessa län och slott till brodren Ivar.
Heir Peder hade ägnat sig åt andeliga ståndet, säkerligen i förhoppning om en biskopsstol, kanske erkebiskopsstolen i Lund; men innan han uppnått detta mål, dog han 1463 såsom prost i Lund och Dalby kloster.
Bröderna Olof och Ivar Axelssöner skola vi längre fram omtala, om Kjäld har jag ingenting att berätta och allt hvad jag försport om Filip är att han, enligt hvad hans grafsten upplyser, blifvit dräpt (»interfectus») 1464. Anders drunknade såsom redan nämts: Erik tyckes varit den tappraste och ädlaste af brödraringen. Tidigt kom han till Sverige, der han qvarstannade, fästad genom kärlekens band. Han var 2 gånger gift, först med Klara Lilje, sedan med Elin Stare. Redan 1430. var han riddare och svenskt riksråd. Som Sveriges trogne landtvärnsman försvarade han dess gränser i öster mot de vilde ryssarne, som med blodiga hufvuden måste fly undan för Erik Axelsson och hans raske knektar. Han uppförde fästet sankt Olofsborg och omgaf Viborg med-murar, I Finland fick han stora förläningar, äfven Nyköpings slott;och län.
År 14667 blef han af det fosterländska partiet bland svenska adeln utsedd till riksföreståndare, hvaremot erkebiskop Jöns Bengtson (Oxenstjerna),unionspartiets schef, fick af sina medhållare samma värdighet. Han skref sig till Lagnö.
Vi vända nu oss till de båda bröder Tott, Olof och Ivar, hvilka i nära 38 år säsom furstar herskade öfver Gotland.

*) Mölle = qvarn, Wang = åkerjord, Böge Ore är förmodligen någon bokskog, der munkarne kunde göda svin med bokollon, Ringsjö Fang är fiske utilden i klostrets grannskap varande Ringsjön.
**) Olof Stigson kallades »den rike.» Han hörde till en gammal dansk\’slägt, som benämnes »Erogenos.» Orsaken till detta löjliga namn vet jag icke. Axel Pedersson hade, utom denna dotter, 2:ne andra, den ena var gift med Torbern Bille, den andra med en af slägten Hase, Besynnerligt kan det tyckas att ingen af sönerna fått fadrens dopnamn Axel; men man uppkallade mest de äldre i ätten, fars och mors föräldrar samt deras förfäder. Ofta hafva farfar och sonson samma namn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Från landsbygden.

Hemse, 17 Dec.
En lokomobil
skulle häromdagen flyttas från Stånga torffabrik och till Fröjel. Detta vore ju ej något ovanligt, om icke väglaget hade varit så otjenligt. Så snart den med fem par dragare förspända tunga pjesen kommit midt öfver jernvägsgåogen sjönk den ned i sanden och blef stående. Just i det samma rullade tåget in på Stånga station. Men som lyckligtvis många skogshuggare funnos i närheten, kom dem från stället utan att tåget hade behöft uppehållas synnerligen. Sedan fortsattes resan, Vid Gardarfve i Fardhem blef en person, som befann sig uppe på lokomobilen såsom förare, hängande i grenarna på en ek; dock skadade han sig ej. Vid Burge i Levide måste man sätta för ännu ett par dragare. Denna lokomobil har eldats med torf och detta har befunnits vara alldeles utmärkt uppvärmningsmedel.

Heder åt arbetaren!
I Alfva har man kallat en arbetskarl till kyrkovärd. Dessutom har man här brutit mot gamla seden att hafva en kyrkovärd från hvarje af socknens skiften (vanl. 4) utan 3 äro från ett skifte. Detta är något som hvarje församliog borde tillämpa, så slipper man att taga »astäufar för da jär hans täur» eller ta i högen den som är lämplig eller olämplig.

Hemse.
Eftersom Hemse är en plats, som i dagarne mycket låtit tala om sig,och som: mycket hastigt utvecklat sig till hvad det nu är och i en snar framtid torde vara långt mera försigkommen, kunde det kanske vara på sin plats omnämna dess industriidkares olika yrken. På samma gång får man äfven ett begrepp om dess ståndpunkt för närvarande. I Hemse finnes nämli., förutom läkare och veterinär, apotek (som numera är inrymdt i ett i år pybygdt större hus), 3 handlande jämte åtskilliga små försäljningsställen. af småkram, 1 bokhandle, 1 guldsmed, 2 urmakare, 1 gjelbgjutare, 2 färgare, 1:garfvare, 3 skomakare, 4 skräddare, 4 snickare, 3 byggmästare och 3 smeder. Lägges härtill en bleckslagare, en kakelugns makare, borstbindare, en vagnmakare och två målare, så kan man der tå nästan allt hvad som behötves. Två värdshus bjuda logis för resande och bröd erhålles i bageriet och mjölk i mejeriet. På postkontoret, som tillsv. förestås af fröken Tora Lagergren, är ej så litet att göra. Likadant är det ätven-på jernvägsoch telefonstationen. Andliga behot tilltredsställa kyrkan och missionshuset. Bland föreningar märkas en i utveckling stadd goodtemplarloge, en religiös läseförening, samt en liten andtmannaklubb. Att folkhögskolan här är förlagd och dess lärare här äro bosatta, kan ju antecknas som en lämplig afslutning, Att Hemse är och kommer att förblifva en lämplig handelsplats är allmänt erkändt.

Jag vet ej hvar jag vara vill
kunde en tjensteflicka häromdagen utropa, emedan hon på fjorton dagar innehade icke mindre än fem platser och har f. n. stannat vid den sjette, men huru länge vet man ej, ty pigors nycker växla hastigare än vindarn.

Sydvestra kusten, 19 Dec.
Väderleken
har plötsligt vid månens ingång i sista qvarteret öfvergått till vinterlik med nedgående termometerstånd. I lördags natt föll ett ymnigt snöfall och marken klädde sig i högtidsskrud, värdig den fest man snart månde fira. Nederbörd var i allo efterlängtad för att stärka våra källor, innan köld på fullt allvar inträder. Höstsädet skulle emellertid af detta snötäcke, som lagt sig å de besådda okalade åkerfälten, i nämnvärd grad komma att lida. Ett töväder vore i nämda fall välgörande.

En mickel i harjagten.
Då tvänne skyttar häromdagen utgingo i en närbelägen äng för att speja efter en jösse, blefvo de ej litet ötverraskade vid sin påbörjade jagt. Hunden började inom kort ett dref, med ett starkt gnällande, skyttarne spetsade öronen och sogo sig skarpt omkring och lade bi i afvaktan på jösse; men fram i skogsbrynet kom i stället en väldig räf. En af skyttarne affyrade sitt skott och mickel fick på pelsen, men föll ej; en del at haglen betannos sittande i en trädstam helt nära, der rotidjuret passerat de öfriga syntes göra en obehaglig verkan; å djuret. Vid skailgång, som å första spårsnö kommer att anställas, skall detsamma torvis so bita i snön.

Dyr jord.
Hvad ett kappland jord kostar å Hemse nya handelsplats har nu ji dagarne försports. En jordägare håller på att sälja jord för uppförandet af en ny bygnad i närheten af postkontoret — derstädes. 50 kr, kapplandet har jordagaren uttalat sig för, om platsen,skall kunna lemnas.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Reparationer

å Hangvars kyrkoherdeboställe, hvilka beslutats vid ekonomisk syn, hafva nu blifvit verkstälda.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Till konsistorieombud

för bevakande af Buttle annexhemmans rätt och bästa vid handläggning inför häradsrätten 18 instundande Januari af tvist rörande utdikning af Kyrkmyr i nämda socken har kyrkoherde Svensson i Garda förordnats.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

I Klinte

har genom kyrkligt dop en mormon öfvergått till lutherska trosbekännelsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Till v. pastor

i Vall från och med i dag och tillsvidare har förordnats stadsmissionär Youngberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.

Det nya apoteket

i Hemse afsynades 16—17 dennes af provinsialläkaren doktor V. Nyberg. Redan för flere år sedan befans den gamla apotekslokalen, i följd af bristande utrymme, vara olämplig för hysandet af apotek, hvarför nu aflidne apotekaren Svensson beslöt bygga nytt apotek i Hemse. Förliden vår lade han, &å derför inköpt jord, midt för läkarebostaden, grund till det pya apoteket. Svenssons tilltagande sjuklighet hindrade honom dock att fortsätta arbetet, hvilket till sist hans död alldeles afbröt. Den sedermera utoämde apotekaren i Hemse, Fr. L. Kinnander, inköpte då tomten med den lagda grundmuren och fortsatte företrädarens arbete, och detta arbete står nu färdigt i den »nya och ståtliga apoteksbygnaden. Enligt fackmäns utsago är den mönstergill. Vid ett besök i apoteket röner man ett angenämt intryck af den der rådande synnerliga soyggheten och nästan eleganta inredningen. Apotekare Kinvnander har heder af sitt arbete, och då man känner hvilken omsorg och hvilka kostnader, han nedlagt på detta arbete, så kan man ej annat än lyckönska honom till det vackra resultatet. Visitator yttrade äfven sin synnerliga belåtenhet och afgaf efter slutad visitation följande omdöme om apoteket:
»Genom att nästan dagligen hafva besökt apoteket iudsar dess nppförande och inredning är jag i tillfälle att väl vitsorda den ovanliga noggranhet, som blifvit i allt iakttagen. I sitt fullfärdiga skick utgör apoteket en prydnad för distriktet, och den utmärkta beskaffenheten af der förekommande läkemedel och den noggranhet vid dessas skötsel, som tydligt framträdde vid afsyninger, tyckes vara en borgen för att spoteket framgent skall behållrs i det synnerligan goda skick, hvari det nu befinner sig. Genom den i apotekslokalen rådande ändamålsenligheten och apotekets dyrbara inredning itorde Hemse nuvaraude apo tek $försvara sin plats som ett af deybästa landsortsapoteken i riket.»

Gotlands Allehanda
Måndagen 20 December 1886
N:r 102.