Herrar Stadsfullmäktige

behagade sammanträda å rådhuset tisdagen den 8:de dennes, hvarvid förekomma följande ärenden, närl.:
1) Justering och offentlig uppläsning af protokollet för sammanträdet den 11 sistl.
Januari;
2) Styrmannen J.P. Wahlqvists ansökan om infästo å tomten nr 54 i Klinterotens 4:de qvarter;
3) Kakelugnsmakaren S. J. Bergs arfvingars ansökan om infäste å tomterna p:ris 22 och 82 i Klinterotens 3:e qvarter;
4) Arbetaren E. P. Högluads avsökan om infäste å en del af nr 1135 öster om staden;
5) Guldsmeden L. F. Elgstrands ansökan att få till fri och egea grund inlösa f. d. hospitalstomten nr 32 1/2 i Klinterotens 3:e qvarter;
6) Vice konsul G. T. Romdahls afsägelse af ledamotskap i bygnadsnämden;
7) Magistratens skrifve\’se med blanketter till räkenskapssammandrag; samt
8) Helsovårdsnämdens och Hamndirektionens anmälan om förrättade ordförandeval.
Visby den 3 Februari 1887.
ORDFÖRANDEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Februari 1887
N:r 10.

Dödsfall Johan Hejdenberg

Tillkännagifves att f. d. kyrkovärden Johan Hejdenberg stilla och fridfullt afled vid Norrbys i Hejnum söndagen den 30 Januari 1887 kl. 4 e:m: i en ålder af 84 år, 11 mån., 3 dagar; djupt sörjd och saknad af barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Norrbys i Hejnum den 31 Januari 1887.
Helena Hejdenberg. Joh. Hejdenberg.
Pred.-b. 12:1. Efes. 3:20. Luce 23:42.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Februari 1887
N:r 10.

Agronomiska arbeten

på Gotland 1886
af H. Steinmetz.
De agronomiska arbetena under det snari tilländagångna året, för hvilka jag nu går att vördsamt afgifva berättelse, äro väsentligen olika dem från föregående år dels deruti att på alla under året fullt afslutade undersökningar har verkställighet omedelbart följt, dels dernti att årets arbeten bekostats af jordägagarne utan nämnvärdt bidrag af hushållningssällskapets eiler landstingets medel, hvilket bevisar att de åtgärder till de agronomiska arbetenas befrämjande som sällskapet sedan långt tillbaka vidtagit och allt sedan 1872 kraftigt understödt börja bära frukt. Dessa undersökningar, som sällskapet ensamt eller med bistånd af landstinget sedan nämda år bekostat, hafva haft till följd : 1:o) en närmare uppgitt om beloppet af de slumrande millionerna eller med andra ord tillförlitligare arealuppgifter på den vattensjuka marken än som förut funnos.
2:o) då före 1872 många afdikningar, som kostat mycket pengar, misslyckades på gruad af oriktig planläggning eller ännu mera af brist på tillförlitliga beräkningsgrunder för kanalsektioner, så hafva, i följd af de uppgjorda kartorpa, af hvilka den ankologiska kartan möjliggör noggranna beräkningar af vattensektioner på hvilken punkt som helst af hvilket vattendrag som helst, beräkningar, hvilkas riktighet erfarenheten många gårger bekräftat, sedan 1872 inga afdikningar inom länet misslyckats.
3:o) derigenom att de första af hushållningsskapet understödda undersökningarne vid utförandet fullt motsvarade och stundom öfverträffade förväntningarne, har deraf vaknat en så liflig håg för verkställighet, att man kan säga att åsigterna hos jordbrukarna om afdikningarnes nytta har på dessa 14 år alldeles förändrats.
De här nedan apecifiserade arbetena äro numrerade efter årets reseplan.
1.) Visby. Kallelser och andra tjensteskrifvelser hafva biitvit utfärdade till ett antal af sexhundraen (601), hvarjämte i landtmäterikontoret kartor blifvit hopsatta eller kopierade öfver omkring 600 har.
Sedan 1868 har landtmäterikontoret kostnadsfritt varit för landtbruksingeniören tillgängligt äfven på tider då det varit stängdt för allmänheten, hvilket bidragit dertill, att de agroaomiska arbetena här blifvit billigare än i någon annan provins. Äfven för detta år var reseplanen uppgjord med beräkning på obehindradt tillträde, men vid min hitkomst i Maj öppnades kontoret först mot en inträdesafgift af 300 kronor.
2.) Ardre. En intressent i det nyss afelutade laga skiftet öfver Ardre socken hade begärt undersökning för utförande af den i sammanhang med skiftet uppgjorda afdikningsplanen; samtlige jordägare erkände afdiknin gens nytta, men enligt flertalets beslut skulle uttörandet hvila ännu 2 år.
3.) Stenkumla. Sedan den ena reqvirenten från orten afflyttat, blef förrättningen, hvarå den yttre undersökniogen förlidet år afslutades, helt och hållet återkallad.
4.) Myre i Mästerby. Fjälemyrs afdikning möter nya svårigheter; utloppet är långt och den mark som vinnes anses af ägarne ej hafva högt värde; derjämte sade sig vid vårsammanträdet flere delägare hafva hört att om de togo odlingslån skulle deras hypotekslån blifva uppsagde. Sökandena vilja emellertid fullfölja förrättningen och ansågs derför vid sammankomst med dem på hösten att företaget borde och kunde genomföras i en mindre utsträckning, som endast afsåg öfverflödsvattnets aflägsnande, så att de omkringliggande, odlade stränderna blefvo torra.
5.) Maldes i Stånga. Förrättningen rörde upptagande af ett på 500 meters längd utgörande fortsättning af Stånga myrs utlopp i gränsen mellan två skifteslag. Frivillig förening ingicks, omkring 10 har mark torrlades.
6.) Sanda i Ekeby. Syn hölls i laga ordning för afdikning af 27 har 70 ar vattensjuksjuk mark; förrättningen afslutades, intet klaFörr anmäldes; gräfningen är redan verkstäld.
7.) Ammunde i Burs. Syn i laga ordning hölls och afslntades rörande torrläggning af 149 har 98 ar vattensjuk mark; förrättningen är ännu ej lagstånden. Intressenterna ämna söka odlingslån.
8.) Sandebry, Stenstu i Dalhem. Syn hölls i laga ordning för torrläggning af 68 har 85 ar vattenskadad mark, mest åker; förrättningen är lagstånden utan klagomål, arbetet är redan utfördt.
9.) Kärna i Burs. Syn hölls i laga ordniog angående utdikning af 165 har 5 ar Knuts myr; förrättningen afslutades och föranledde intet klagomål. Lån ur odlingsfonden är sökt och beviljadt på 5,000 kronor.
10.) Vamlingbo. Syn i laga ordning hölls angående afdikning inom Vamlingbo samt delar af Hamra och Sundre socknar, utgörande 1597 har 26 ar med 153 delägare; förrättvingen afslutades och är lagstånden utan klagomål. Gräfningsarbetet började genast och har fortgått hela hösten.
11.) Gejtsik, Ingeniör Edv. Faustman hade hos landtbruksakademiens förvaltningskomité reqvirerat mitt biträde för året för fullgörande af Martebomyrs afdikniog. Då förordnande af konungens befallningshafvande sedermera utfärdades för herr kommissionslandtmätaren Fegreus att i laga ordving verkställa sagda förrättning, som var af honom handlagd redan 1860, kunde hvarje åtgärd & min sida anses obeböflig, men då reqvirenten skriftligen begärde min närvard vid sammanträdena, så var han lika berättigad att erhålla som jag skyldig att lemna detta biträde. Af förrättningsmannens sätt att handlägga en annan förrättning, hvarom mera här nedan, fick jag deriämte en särskildt aniedning att följa hvarje åtgärd vid denna förrättning.
12.) Gammalgarn. Förrättningen afsåg afsyning af utloppet för Stormyr i Gammalgarn; utloppet afvägdes och profilerades; skriftligt utlåtande afgafs.
13.) Hällunge. Syn i laga ordning hölls angående torrläggning af 318 har 73 ar vattenskadade markar inom Källunge med flere socknar; förrättningen nfslutades, intet klagomål förspordes; gräfningsarbetet är påbörjadt.
Odlingslån söktes men blef ej beviljadt, emedan sökande ej ville förbinda sig att odla den afdikade marken.
14.) Tjengdarfve. Syn hölls i laga ordning för afdikning af 362 har 54 ar vattensjuka markar inom Sproge socken; förrättningen afslutades; intet klagomål följde; gräfningen är redan påbörjad; bestyrelsen har beslutat söka odlingslån.
15.) Martebo. Förrättningen afsåg afdikning af Martebo sockens skifteslag, men som utloppet på en längd af 3,000 meter går gevom Martebomyr och skifteslageta sankmark ligger blott 0,6 meter högre, så är skifteslagets afdikning beroende af Martebomyrs afdikning. Vid första sammanträdet angäeude Martebo sockens skifteslag ansågs derför lämpligt att afbida tiden till efter första ssmmanträdet rörande Martebomyrs afdikning, Vid det andra sammanträdet hade den åsigt vunnit insteg att Martebomyrs afdikning kunde komma att dröja längre; och då hvarje års dröjsmål ansågs förorsaka skifteslaget en förlust af mer än ett tusen kronor, så yrkade delägarne att kostnadsförslag skulle uppgöras för ensamt skifteslagets afdikning genom Martebomyr och Gejtsik, för att om kostnaden ej bofans för dryg, hvilket ej var troligt, tillse om ej skifteslaget åtminstone tillsvidare på egen bekostnad kunde gräfva hela utloppet. Nödig afvägning gjordes och kostnadsförslaget skall under vintern uppgöras i antydda riktning.
16.) Stockvik. På våren hölls sammankomst med styrelsen för Hongänna myrs afdikning; och som odlihgslån var beviljadt redan den 21 April beslöts att arbetet skulle under sommaren fortsättas och den ännu ej afslutade dubbla jordvärderingen för uträknande af åbelöpade gräfningsskyldighet verkställas, Men som af för mig okändt skäl lånet ännu 1 Oktober ej var utfallet och i följd deraf gräfningsarbetet under sommaren ej kunnat fortsättas, så anhöll bestyrelsen vid ett senare sammanträde att synetörrättnirgens fortsättning äfven skulle till nästa år uppskjutas, isynnerhet som nu pågående laga skifte i Hamra, inom hvilket en betydlig del af afdikningsområdet är beläget, möjligen under tiden hinner afslutas.
17.) Digeråkar. Syn i laga ordning hölls angående en jernvägstrumma vid Barlingbo station, för hvars skull omkring 10 har åker saknade nödigt aflopp ; förrättningen afslutades; synen föreslog att gräfningen skulle vara fullbordad 1 November detta år; klagotiden är tilländalupen utan klagomål.
18.) Hörsne. Syn hölls i laga ordning för att bestämma delaktighet i gräfoingskostnaden för ett större laggdike genom delar af Hörsne och Vallstena socknars andelar af Lilla myr.
Som detta \’aflopp var helt och hållet beroende af Lilla myrs utlopp, hvars förändring af ingen påyrkades, så kunde här icke bli fråga om fallständig torrläggning af någon del\’af myren, endast att, sedan högvattnet i Lilla myr sjunkit, hastigare än hittills afföra det qvarstående vattnet från en del af dess stränder. Förrättningen afslutades; synen föreslog att arbetet skulle vara fullt färdigt inom 2 år; klagotiden är tilländalupen utan klagomål.
19.) Altheime. Syn i laga ordning hölls angående fullständig afdikning af 111 har 52 ar Kyrkemyr i Buttle socken. Intresset för afdikn\’ngen var nästan enhälligt, men som laga skifte inom socknen pågår, ville flertalet af delägare dröja med verkställigheten till dess skiftet var afslutadt; sökanden ville deremot verkställighet genast; som således klagomål i hvarje fall skulle uppstå, men ingen författning ger stöd för den mening, att ett pågående laga skifte får hindra en afdikning, föreslog synen att arbetet skulle vara färdigt inom den 1 December 1889 ; deröfver är klagomål anfördt.
20.) Ardax. Syn i laga ordning angående afdikning af 2—300 har vattensjuka marker irom Ekeby socken påbörjades, afvägning skedde ech karta uppgjordes, men förrättningen är ej afslutad.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Ett ovanligt mål förekom i dag mallan eldaren P. E. Andersson och skomakare J. N. Olin. Andersson yrkade nämligen att af Olin utfå ett tusen kronor, som Olin, i den händelse han skulle få ärfva minst 10 tusen kronor, skulle hafva lofvat utbetala till Andersson.
Af tre vittnens berättelser framgick, att parterna på Olins förslag i början af år 1885 öfverenskommit, att den at dem, som först erhölle väntadt arf till ett belopp af minst 10 tusen kronor (ena vittnet påstod 5 tusen kronor), skulle till den andre utbetala ett tusen kronor, hvilken öfverenskommelse de bekräftade med handslag. Vittnsna uppfattade detta aftal såsom ingåvget på fullt allvar. Parterna träffades åter 14 dennes, då Andarsson påminde om aftalet, hvarpå Olin svarat, att det varit på skämt. På kärandens invändning att en karl borde stå vid sina ord, svarade Olin, att af arfvet, som borde hafva utgjort 22 tusen kronor, hade han endast bekommit 11 tusen; han hade nu utlånat dessa pengar, så han kunde ej bjelpa Andersson nu, men finge han väntade ytterligare 6 tusen kronor, skulle A. få ett tusen kronor med.
Svarandeparten auförde att han ej kunde erinra sig något dylikt aftal och begärde uppskof för vittnens inkallande. Målet uppsköts till 7 Februari.

Till fyra månaders allmänt arbete dömdes i lördags af k. m:ts befallnivgshafvande f. artilleristen Johan Fredrik Rosenlund, häktad såsom försvarslös.
Rosenlund, född 1843 i Visby, sändes jämte den för ett par veckor sedan för försvarslöshet dömde arbetaren Andersson i lördags härifrån till Stockholm för att vid kronoarbetsstationen i Vaxholm undergå straffet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Från sjön.

Tyska ångfartyget Stahdeck, hemma i Bremen, stadt på resa från Karlshamn till Barcelona med last af sprit, har enligt telegram från Köbenbava af 25 dennes, strandat vid Dragör.
— I torsdags afton grundstötte ångaren Ceres å Valagrundet utanför Landskrona under tjock dimma. Ångaren, som underhåller reguliera turer mellan Malmö och Newcastle, qvarstår ännu på grundet; den innehar 140 fäkreatur. Svitzers bergningsångare har utgått att assistera.
— Norske ångaren Skandia, på resa från England till Pillau med stenkolslast, stranda de 22 Jan. på Kul!agrundet (mellan Gislöv och Böste), kom flott, men var svårt läck, så att den nödgades styra på land i Skatholmsbugten vid Hörtumölla kl. 2 e. m. Besättningen kom i land jämte en hel del effekter, proviant m. m. Vakt utstäldes under lördagsnatten med en man från fartyget och tre man från land. I söndags blef en del at lasten kastad öfver bord, hvarefter ea dansk bergningsångare anlände och tog haveristen på släp till Köbenhavn.
— En svår resa hade ångaren Kullen på sin senaste hitfärd, skrifves i Karlsh. A. 26 dennes. Ångaren afgick i torsdags afton från Reval med last af 665 fat sprit om sammanlagdt 148,000 kannor för Karlshamns spritförädlingsaktiebolags räkning. Vinden var vid afgången VSV med snötjocka och storm. Till följd af snötjocka måste Kullen gå till ankars, men fortsatte resan följande morgon under fortfaraude svårt väder. Vinden var då V.
hvarifrån den så godt som ögonblickligen omkastades till NV. Mellan Dagerort och Fårön drabbades fartyget af en stark orkanstorm, och svåra störtsjöar bröto sig öfver detsamma samt inträngde i maskinrummet och fyle delvis kajutan. Som däckslasten var väl stufvad och surrad, märktes emellertid ingen rörelse å deusamma, men kommandobryggans sträckdukar och styrbords lanterna förlorades, nachterhuset, som var dubbelsurradt, lösslets, och åtskilliga smärre skador tillfogades fartyget af brottsjöarne. Under natten fortfor stormen, men då hade kapten Isacksson lyckats komma under Fårön, hvadan man hade mindre känning af stormen. Som bevis på stormensstyrka må nämnas, att under färden från Dagerort till Fårö kunde fartyget med full maskin blott tillryggalägga omkring 30 minuter (7 sv. mil) på ett dygn, då det under vanliga förhålianden tillryggalägger samma distans på 4 1/4 timme.
I måndags morgse inlöpte Kullen i Karlshamns hamn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

En mystisk händelse,

vid hvilken möjligen ett brott är sammanknippadt, har i natt ägt rum härstädes och under dagens lopp varit föremål för de mest olikartade utläggningar.
Sjelfva sakförhållandet är, att en medvetslös qvinna vid half 9 tiden i morgse af en person påträffades liggande å norra verandan till Melanderska badhuset. Qvin nan omhändertogs af lotsarne och infördes i tullbuset, dit stadsläkaren inom kort ankom. Hon kunde då ej yttra ett ord och andades svagt. Hon erhöll varmt kaffa och kenjak, hvaraf hon dock kunde förtära helt obetydligt. Då hennes till stånd ej bättrades, vardt hon vid 11-tiden på f.m. i åkdon förd till lasarettet, der hon ännu bofioner sig i samma tillstånd. En misstänkt förgiftning har ej kunnat konstateras. Hon är fortfarande mållös och öfverfalles allt som oftast af krampaktiga ryckningar, liknande dem som svårt hysteriska eller af fallandesot lidande personer hafva. Något yttre våld synes ej hafva tillfogats hennes kropp, & hvilken endast ett mindre skrubbsår å näsan förefinnes. Vid minsta beröring af hennes kropp slår hon afvärjande med händerna omkring sig.
Hon synes vara omkring tjugu år, är af medellängd med svag kroppsbygnad, har svart hår och mörka ögonbryn. Hon var iklädd en gråbrun sommarkappa, svart hufvadschalett, en svart kofta och en kjol af grönratigt köpverken. I hennes ficka fans intet annat än en portmonnä med inneliggande femton öre.
Ifriga spaningar af polisen hafva gifvit vid handen, att hon igår qväll bevistat den s. k. frälsningsarméns sammankomst samt sedan tilltalats och några minuter åtföljts af ett par karlar, som ansett henne för en lösdrifverska, men efter en del af dem gjorda förslag lemnats, enär de ansett- henne så besynnerlig. Hon hade sedan iakttagits stående gråtande utanför östra stadsporten. De ofvannämde karlarne tro att hon på grund af sin dialekt ej är gotländska.
— Enligt senare underrättelser i afton har en patient på lasarettet trott sig igenkänna henne såsom varande en flicka från Vamlingbo vid namn Emma Nesselqvist. Likaså har ett arbetsfolk, boende utanför östra stadsporten, uppgifvit att flickan har ofvannämda namn och hemort samt att hon tjenat en kort tid sistl. månad i Veskinde, hvarifrån hon på nyåret begifvit sig hit till Visby och innebott hos nämda arbetsfolk.
Flickans tillstånd synes vara oförändradt. Hon har vid 4-tiden i afton fallit i en lugn sömn, som synes tyda på bättring.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Vid maltkornsutställningen

i Örebro hafva öländingarne tagit lofven af både skåningar och gotländingar. Der fannos för utställare utom Örebro län blott två pris och båda gingo till Öland. Gotlands utställare voro 27, deraf 22 gått genom vårt hushållningssällskap. Af dessa 27 hafva, såsom nedan synes, blott 5 ansetts förtjena omnämnande. Ner. Alleh.
berättar om utställningen:
En sällsyat vacker utställning af maltkorn, åtminstone för mellersta Sverige, var den under Örebro läng hushållningssällskaps inseende och af svenska bryggerier bekostade utställning, som i går gick af stapeln härstädes.
Bland hundra täflande kornprof hade prisdomarne, hvilkas uppdrag icke var det lättaste, utletat de fyra prisvärda, och det må sägas till vittnesbörd om vederbörandes sakkunskap och omsigt, att ingen oppositien bland de talrika utställnivgsbesökande hördes af mot prisdomarnes beslut. Dessa hade fattats utan ringaste kännedom om respektive ägare.

Pristagarne från länet.
Hushållningssällskapets af bryggaren F. Cederberg skänkta pris eröfrades, större bägaren af gårdsägaren A. Lindroth i Örebro och den mindre af friherrinnan M. Leijonhufvud, Göksholm.
Herr A. Lindroths korn uppgafs vara vuxet på lermylla, marken hade lutning åt söder och vester, det område som besåtts och skördats var 18 tunland, till förfrukt hade råg användts, kornåkrarne hade gödslats med 20 parlass stallspillning, utsädet var 5 kubikfot flättring för tunland, sådden verkstäldes 18 Maj, kornet skars 9 September, inkördes 15 samma månad. Skörden vardt 56 kubikfot för tuonland och kornet vägde 45 skålpund för kubikfot.
Kornet från Göksholm, 6 radigt, hade vuxit på ett tunland mullrik sandjord med lutning mot vester och gödt med fårgödsel och vanlig ladugårdsspillning, förfrukten var potatis och rofvor, utsädet 7 kubikfot på tunland, sådden verkstäldes för hand 18 Maj efter föregången sladdning, kornet nedmyllades med gåsfotharf, skars 5 Augusti samt iokördes 13 samma månad efter att ha torkat på stör. Skörden vardt 50 kubikfot och vigten nära 44,5 skålpund.

Pristagare för Sverige.
De af bryggerier i Sverige skänkta hedersprisen gingo till Öland, första priset, en dyrbar dryckeskanna, till hemmansägaren K. P. Larsson i Bettorp, Norra Möckleby, för Chevalierkorn, och andra priset, en silfverpokal, till herr Hj. Hultenberg vid Borgholms landtbruksskola för tvåradigt ölandskorn.

Hederligt omnämnande.
Af återstående maltkornsprof uppfördes korn från följande utställare i nedanstående klasser:
Första klass, bästa maltkorn:
K. F. Neess, Landskrona.
K. F. Neess, Landskrona.
Aug. Larsen, Hyllie, Vintrie, Skåne.
H.G Andra klass, bättre maltkorn:
Kammarjunkaren A. Coyet, Bärsta gård.
August Abrahamsson, Bjerby och Kastlösa.
L. A. Tind, Charlottenborg, Kristianstad.
J. P. Jansson, Mörbylånga.
K. O. Pettersson d:o
H. G. Hullegård, Nygård, Vassmolösa.
J. Larsson, Vittvång.
F. Söltoft, Pålsgård, Vadstena.
Tredje klass, godt maltkorn:
J, LZ. Kahlquist, Visby, Etelhem, Nygård.
T. Dieden, Karlslund.
K. F. Nees, Landskrona.
Emil Dufberg, Kristinebergs gård, adress Oxie.
A. Johansson. Vallby, St. Mellösa.
R. Georgii, landtbruksskolan vid Väderbrunn, Södermanland.
Willy Wöhler, Klintebys, Klintehamn.
J. É. Johansson, Gute i Bäl, Gotland.
L. & G. Cramér, Ronehamn, d:o
Magnus Larsson, Skäggs, d:o
Alb. Lindström, Trystorp och Vretstorp.
A. P. Pettersson, för löjtvant J. V. Laller-
stedts sterbhus, Hufvudsra, Vadstena.
P. A. Jaensson, Kastlösa.
Skånska Frökontoret i Malmö, odlad i Nordanå.
Ossian Adlers, Örebro.
Af de utstälda profven voro 101 anmälda till täflan. Bland de täflande voro 27 från Gotland, 20 från Skåne, 25 från Nerike, 17 från Kalmar län, 3 från Södermanland, 3 från Östergötland, 3 från Upland, 1 från Dalarne, 1 från Vestmanland och 1 från Blekinge.
Bedömandet verkstäldes af disponenten för Bjurholms bryggeriaktiebolag Anders Bjurholm, Stockholm, bryggeriägarne K. F. Bille, Stockholm, Alf Sandvall, Borås, samt grosshandlaren O. Flodin, Örebro, och direktören E. Björkegren, Axbergshammar, Ervalla.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Ett räfskall

afdrefs inom Hangvars och Halls socknar måndagen 17 dennes hvarvid 4 micklar fingo bita igräset. Ytterligare två voro inom skallet, men gingo ut, oaktadt dreffolket stod nästan jämsides med hvarandra. Skallgången gynnades af ett behagligt väder.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

I Gotlands länsfängelse

qvarsutto i dag tio män och en qvinna mot åtta män 31 sistl. December. Under förra månaden hafva fyra män och en qvinna tillkommit samt två män utskrifvits.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.

Mera vår- än vinterlik

fortfar väderleken att vara. Såsom något alldeles ovanligt för denna årstid meddelas oss från Dalhem, att 26 Januari fyra bisamhällen under 1 1/2 timmes tid varit i fall lifaktighet med att flyga omkring i fria luften, liksom om sommaren.

Gotlands Allehanda
Måndagen 31 Januari 1887
N:r 9.