K. m:ts bef. hade med öfverlemnuande af revisionsberättelse om granskning af Alfva pastorats sparbank för år 1885 och landskamrerare J. Gardells berättelse om verkstäld inspektion af sparbanken anmodat ordföranden i Alfva och Hemse socknars kommunalstämmor att »inhämta kommunalstämmans yttrande, såväl huruvida icke skäl må anses förefinnas för beslut om sparbankens upphörande och dess ofördröjliga ställande under behörig utredning, som ock i sammanhang härmed, angående val af utredningmän».
Sedan till ordförande valts Hemse kommunalstämmas:ordf. handl. J. Bokström och denne uppläst kungörelsen, begärde postexpeditören förre räkenskapsföraren O. T. Lagergren ordet samt yrkade att stämman måtte uppskjutas. Stämman underkände Herr L:s yrkande, då de åberopade skälen icke kunde anses äga befogenhet, och beslöts att frågan skulle genast företagas till afgörande. Ordföranden uppläste nu i sin helhet den af länsstyrelsen öfverlemnade inspektionsberättelsen jämte revisorernas afgifaa berättelse och uppma nade de närvarande att afgifva det begärda yttrandet.
Postexped. Lagergren begärde att få till dagens protokoll bilagdt ett genmäle riktadt mot inspektions- och revisionsberättelserna, hvilket af ordförande bifölls.
Kyrkoh. Karl Lange hade derefter ett skriftligt anförande af hufvudsakligen följande innehåll:
Om sparbanks upphörande och dess ställande under utredning upplyses i förordniugen angående sparbanker 1 Oktober 1875, som i 5 paragr. tydligen föreskrifver, att sådant bör ske, då tillgångarne så nedgått, att de motsvara endast nittiofem procent af innestående medel, löpande årets ränta oberäknad. Då nu vid verkstäld granskning af Alfva pastorats sparbank för år 1885 ej mindre än den inspektion af sparbanken, som på förordnande blifvit förrättad, en sådan utredning af sparbankens ställning vunnits, att länsstyrelsens ombud kunnat, på sätt de hit remitterade handlingarne utvisa, förklara såsom antagligt, att den förlust, som uppenbarligen är att förutse, skall uppgå till långt större belopp, än att tillgångarne kunna auses komma att motsvara nittiofem procent af innestående medel och vid det missförhållande mellan tillgångar och insatta medel, som sålunda antages uppstå, k. m:ts befallninghafvande har i enlighet med 7 i åberopade förordning att förbjuda fortsättning af sparbankens verksamhet samt förordna om densammas ställande under utredning, är min mening att skäl förefinnes för den till stämmans bedömande hänskjutna åtgärden om sparbankens upphörande och dess ställande under utredning, dervid jag dock måste göra det uttryckliga förbehåll, att, då k. m:ts befallniogskafvande har att besluta i saken på här anförda skäl, jag icke ikläder mig något ansvar för mitt yttrande i en sak, som k. m:t öfverlemnat till myndighet, att deröfver ensam äga och utöfva beslutande rätt. Hvad åter beträffar, att stämman skulle yttra sig angående val af utredningsmän, kan väl icke skäligen annat yttrande gifvas, än att med sådant val, liksom hvarje annat, bör lagligen förfaras. Då i afseende på val af ombud vid utredning af sparbank, när sådan blifvit besluten, meranämda förordning föreskrifver, att till deltagande deri jämväl ett ombud af k. m:ts befallningshafvande utses, synes väl deraf följa, att äfven andra ombud böra väljas, men ovisshet är ännu rådande, dels om hvem som har valrätt, dels om huru många utredningsmäm böra utses. Skulle k. m:ts befallningshafvande pröfva skäligt förordna om Alfva pastorats sparbanks utredning och det anses åligga pastoratet såsom sparbankens princiler att utse utredningsmän, synes mig af den gjorda utlysningen, huru dunkel den än förekommer, vara anledning att åtminstone föreslå för utredningen lämpliga personer, och vill jag för min del såsom sådana anmäla: kronofogden August Bokström och kronolänsman Adolf Dahlbäck, att jämte det ombud, som k. m:ts befallningshafvande kommer att utse, i utredningen deltaga.
I detta yttrande begärde omkring 20 af stämmans medlemmar att varda antecknade såsom till alla delar instämmande. Ingen af de öfriga närvarande — bland hvilka äfven räknades den s. k. sparbanksstyrelsen — hade mot yttrandet något att invända eller tillägga.
Gotlands Allehanda
Fredagen 20 Augusti 1886
N:r 67.
