tillhörigt Gotlands nation vid Upsala högskola, sökes af filosofio kandidat Henrik Munthe samt studerandena K. J. Husavder, Karl Kristiansson, Alarik Dalqvist och Ernst Bolin.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Till v. pastor
i Fole från 1 dennes och tillsvidare har pastorsadjunkten Tilén förordnats.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Från Slite
skrifves till Gotlands Allehanda:
Upplysningen stiger kan man hafva skäl att åstå, då man en mörk afton spatserar genom Slite gator, ity att, genom enskildes uppoffring, lyktor aubragts här och hvar, Utom behaget att få »vandra i ljuset», torde denna anordning komma att förhindra mången »mörksens gerning», som utöfvats af den tanklösa, från sjöresor hemkomna ungdomen.
Hin håle i Bogevik, Denne matador, som eljes helst lär uppsöka »torra platser,» troddes belt nyligen ha förirrat sig bit. Då tvänne herrfiskare (så kallas de, som arrenderat krovans rätt till fiske i Sjuströmmar) i skymningen förliden söndags afton voro sysselsatta med att derstädes utkasta sina nät till sikfångst, varseblefvo de ett mörkt föremål på en af de i insjön! befintliga små holmarne, Qvarnkul.en kallad. Nyfikne och oförskräckte, som fiskarena alltid äro, ro de närmare för att taga det i skärskådande, då med ens detsamma växte till en ansenlig höjd. Den förmodan, att den lede förskapat sig icke till en »ljusets engel» utan till en »kut», ominptetgjordes nu; i stället antog det än formen af ett stort fyrfotadt djur med, o fasa, mycket långa öron, än förvandlades det till en liten oformlig mörk massa. Våra fiskare hade nu hunnit så nära holmen, att båten törvat på grund, och med verkligt krigarmod och dertill hörande dödsförakt vadar den ene fiskaren i land, endast beväpuad med en åra, i vädret upplyft i högsta bugg: Då han kommit på ett afstånd af tre alnar från stället, der vidundret befann sig, reser sig detta till hela sin längd och befans vara — en råget, som, med ett minst 10 alnars långt språng ut i vattnet och simmande i land, vardt befriad från faran att blifva ibjälslagen med en åra. Sannolikt hade djuret tagit sin tillflykt hit för att förvilla några lagöfverträdande hundar, som ej aktat för rof att förfölja detta Gotlands nyligen vordna högdjur.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
En svår resa
hade ångfartyget Klintehamn att tillryggalägga på sin första färd hit under den föraståsnde vinterkampanjen. Ångaren afgick i vaolig tid i förgår afton från Stockholm samt passerade Landsort strax efter klockan nio på qvällen. Under dryga sjutton timmar varade resan från Landsort hit till Visby, dit ankomsten skedde pvyligen afton vid half 3 tiden. En skarp motvind, S. till S.V., under några timmar på natten öfvergående till fullständig storm, orsakade Ångarens försenade ankomst.
— På grund af den svåra stormen qvarlåg ångfartyget Sofia härstädes under gårdagen samt afgick härifrån tidigt på morgonen och återkom hit i afton.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Det förslag till stadgar
angående municipalförvaltning för Hemse handelsplats, för hvilket vi förut redogjort, har k. m:t borh, nu faststält att gälla från 1887 års ingång.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Uppflyttning i högre lönegrad
sökes af läroverksadjunkterna L. Kolmodin, M. Klintberg och O. Klintberg från och med nästa år.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Varning af domkapitlet.
Enär af protokollet vid biskopsvisitationen i Levide pastorat framgick, att kyrkoherde L. Bolin låtit kouma sig till last felaktigheter och oordentlighet i flere afseenden, har domkapitlet dömt honom till varnings erhållande för den vårdslöshet i sitt ämbete, hvartill han gjort sig skyldig, och hvarigenom han jämväl synes hafva gjort sig förlustig församlingarnes förtroende.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Gotlands-telefonnät.
De i denna månad sammanträdande kommunalstämmorna hafva fått sig förelagdt till pröfning och beslut ett ärende, på hvilket vi härmed syfta att fästa deras särskilda uppmärksamhet Vi mena inbjadningen från hushållningssällskapet till bildande af en telefonförening för provinsen i dess helhet med station i hvarje socken och, ekonomiskt sedt, grundad på visst tillskott pr fyrk under loppet af 20 år.
Det vore önskligt, om detta ärende egnades det intresse, det verkligen förtjevar ur många synpunkter. Hvad först beträffar helsovården för menniskor och kreatur, så behöfva vi endast antyda det af ingen bestridda sakförbållandet, att en skyndsam underrättelse till läkaren, följd af hans lika skyndsamma svar om behandlingen, ofta förmår rädda lifvet der endast några timmars dröjsmål vållar en säker död. Ur denna synpunkt äro meningarne ense om telefonens mycket stora betydelse. Och äfven vid sjukdomsfall, der läkarens personliga inställelse fordras, är det gifvet att denna inträffar snabbare, om han sjelf på kallelse reser, än om sjukbud skall affärdas för att hämta honom.
Att derjämte framhålla fördelen af möjligheten till ögonblicklig meddelelse med grannsocknarne i händelse af eldsvåda, torde vara öfverflödigt.
Men det gifves äfven andra tillfällen, då en sådan lflig och säker förbindelse med exempelvis hamnarne och staden är af ovärderligt gagn, såsom t. ex. när spanmålshandeln pågår. Vi föreställa oss, att de underrättelser om prisen på olika håll, som med ett sådant samfärdsmedel stå landtmannen till buds, mycket ofta skola visa sig äga förmågan att åt honom inbringa vida mera än ett par öres utgift på fyrken om året. Och detta icke blott ifråga om spanmål. Äfven för afsättningen af landtmannens produkter för öfrigt har det sitt gagn att inhämta behofvet och priset på konsumtionsplatsen, innan varan ditföres.
Kommer så dertill, att med detta ögonbliekliga medel för muntlig meddelelse landtmännen i de särskilda socknarne kunna beredas tillfälle att under tiden för skörd och sådd erhålla dagliga underrättelser om utsigterna för väderlekaförhållandena. »Deti», sade härom dagen en landtbrukare bland våra mest praktiska, »ser jag ojämförligt största gagnet af en telefonförening för länet. Blott ett enda sådant meddelande kan vara nog att rädda min skörd eller att afbålla mig från skdd under otjenlig väderlek.» Väl står flertalet af jordens brukare icke ännu på ståndpunkten att till fullo uppskatta och värdera denna sida af saken. Men med den meteorologiska vetenskapens snabba och säkra utveckling är nog den tiden snart inne, när man rättar siaa planer vid jordens brukande efter de förutsägelser i detta afseende, som utfärdas för dagen.
Det ena med det andra gör, att vi icke tveka att jakande besvara frågan om ett telefonnät öfver Gotlaud skulle motsvara de med dess anläggning och underhåll förenade kostnader. Ty att det skulle vara värdt 20 kronor om dagen att få en förbindelse till stånd, som lemnar tillfälle för invånarne i 91 socknar till förbindelse icke blott sins emellan utan jämväl med reside:sstaden med dess embetsverk, mynodigheter och enskilda personer samt med alla våra landthamnar — det Jär väl icke vara mången som bestrider. Och till denna summa har kostnaden nedbringats för ett nät omfattande hela länet.
Vi lägga derför kommnunalstämmorna på hjertat att noga öfverväga denna fråga, som äger sin stora betydelse icke blott i ekonomiskt utan äfven i socialt hänseende. Ty minskad isolering och närmande till hvarandra för stärkande af vår solidaritet är af största gagn, så individuelt som ur samhällelig synpunkt.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Handel och Sjöfart.
Inkomna fartyg: Till Slite: 25 November, skonert August, Nilsson, Sunderland, stenkol. — Till Kyllej: 1 December, skonert Elisabet, Herlitz, Wismar, barlast.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.
Passagerarelista.
Från Stockholm: Med Klintehamn 2 December, hrr Magnusson, Engström, Bolling, Appelqvist, Karlson, Gellerstedt, Jakobson, Möller, fröken Törngren.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 December 1886
N:r 97.