Månad: juli 2023

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 29 oktober.
Vattenbristen
gör sig starkt gällande allt mer och mer på grund af det ibållande, långvariga torrvädret ; — öfverallt forslas vatten långa vägar både för husbehof och åt kreaturen. — Såsom ett bevis på hållbara vattenställen eller källor kan anföras från vissa socknar å »söder», der öfver ett tiotal familjer dagligen forsla vatten från morgon till afton, och likväl kunna dessa ställen ändock frambringa vatten. En ovanlig »källa» som förtjenar att omnämnas är den s. k. »Romkällan» vid Drakarfve å Näs, som endast är 4 fot i djup. Åtta lass med vatten har man varit med om att påfylla der — helt kort oafbrutet efter hvarandra. Endast en s. k. tunna är nedsatt på källans botten och når med sin höjd jordytan utan någon vidare ombygnad.

Med en välförsedd börs
reste en i allo hederlig köpman mod »tåget» från Visby samt sedan till sin bostad å söder förbi »Andersegift» en dag i denna vecka; reskassan utgjordes af 33,440 kr., så nu hoppas ihan i »söder» på bättre tider.

Högt pris
å korn har det försports från Ronehamn, der det i dessa dagar varit stark efterfrågan för utskeppning eller lastfyllnad; det har batalts med 13 kr. 50 öre för tunna. Flere hemmansägare hafva gjort en god affär, hvilka qvarhållit och nedforslat sitt korn i dessa dagar.

Klockarelönerna,
hvilka enligt kungl. förordningen af 2 nov. 1883 skulle, som kändt är, å allm. kyrkostämma omregleras innan december månads utgång 1886, ha mycket olika blifvit bestämda. I vissa socknar 100 kr., i en annan har den som det uppgifvits reglerats till 200 kr., en vacker siffra.

Skollärarelönen
i Hablingbo faststäldes af församlingens röstberättigade medlemmar å allmän kyrkostämma i tisdags till 700 kr. men fortsättningsskolan blef härstädes indragen. Klockarelönen reglerades till 100 kr.
I Silte har skollärarelönen äfven bestämts till 700 kr. men klockarelönen endast till 50 kronor.

Fisket
af strömming vid vestra kusten bar ea lång tid varit ovanligt gifvande, särdeles i denna vecka. Vid »Alsvik» och »Nyorks» fisklägen ha flere båtar erhållit i hvarje fångst 150 valar, och vid sistnämda fiskläge ipnehade en båt i tisdagsmorgon 200 valar, som såldes till 33 öre valen. Vid östra kusten har äfven rikligt med strömming erhållits och sålts för 25 öre för val.

Burgsvik, 30 okt.
Illa störd bröllopsglädje.
Vid bröllopstillfällen har det alltid varit en gammal plägsed att traktens ungdom på qvällen samlat sig på bröllopsgården för att »se brud», som det heter; så var äfven förhållandet vid ett nyligen bållet bröllop vid Qvarna i Vamlingbo socken. En del af de besökande — några ynglingar — företogo sig här att gifva sin närvaro tillkänna på ett sätt, som var allt annat än anständigt. Sedan de profvat på innehållet i diverse medförda buteljer, hvarigenom deras mod i viss grad ökats, företogo de sig att visa prof på sitt mod och sin tapperhet; för detta ändamål föllo deras ögon på en s. k. skottkärra, hvilken stäldes midt för förstugudörren till bröllopshuset, och då en af de förnämsta qvinliga bröllopsgästerna strax derpå utkom, erbjöds densamma atti taga plats i kärran, så ville de (ynglingarne) skjutsa henne till ett ställe, som jag här e vill nämna. Att nämda fruntimmer af ett sådant tilltal skulle känna sig på det högsta sårad, kan väl hvar och en tänka; men ej nog härmed, de obändige sällarne tillbommade äfven förstugudörren utanför, så att ingen af gästerna skulle komma ut, och ett i närheten befintligt rofland blef äfven påhelsadt af fridstörarne, som upplockade en del rofvor, som kringströddes på gårdar, landsvägen m. fl.
ställen. En större rofva urholkades och medan en yngling öppnade dörren till kök eller brygghuset, förpassade en annan nämde rofva med stark fart direkt in uti en — kittel. Flere andra usla och dåliga illbragder här att förtiga. — Här, om någonsin vore en sträng näpst behöflig. Såvida jag ej är illa underrättad, lär åtal för nämda ofog äfven komma att anställas mot sjelfve gerningsmännen, som man med säkerhet känner.
Som ett ytterligare bevis på hvilken låg ståndpunkt en del personer befinna sig, kan nämnas, att under Skrea gudstjenst i kyrkan det mest oförsvarliga och brutala uppfö rande ägt rum, hvilket visat sig i högljudt tal och andra fuffens, som stört sjelfve predikanten på predikstolen.

Olyckshändelse.
En bondhustru från Öja socken var för någon tid sedan sysselsatt med mjölkning af en ko ute på marken, då hon nedtrampades af en oxe så illa, att sängen måste intagas och läkarehjelp påkallas. Huruvida nämda person, som för närvarande är mycket klen, blir fullkomligt återstäld efter olyckan är ännu ovisst.

Utdikningsarbetena
inom Vamlingbo socken pågå för närvarande med en ifver i de flesta utdikningsområden, som länder de gräfningsskyldige till all heder. En stor arbetsstyrka arbetar dagligen och fastän det nu är förenadt med stora kostnader, torde dock lönen härför i en framtid ej uteblifva, när en myckenhet sank och vattensjuk mark blifvit torrlagd, hvilken är af odlingsbar och god beskaffenhet. — Atvägning, för utrönande af gräfningsdjupet, har äfven verkstälts.

Väderleken
är fortfarande vacker i förening med lugn och blid luft, samt stundvis solsken. Regn behöfves snart till följd af jordens torra beskaffenhet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Till ordförande

i styrelsen för Hemse handelsplats för en tid af fyra år har k. m:ts befallningshafvande förordnat handlanden August Melin.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

I Gotlands länsfängelse

qvarsutto 31 sistl. Oktober tolf män mot sju män och en qvinna 30 sistl. September. Under förra månaden hafva femton män tillkommit samt tio män och en qvinna utskrifvits.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Åter skenande hästar.

I dag vid 12-tiden på middagen råkade tvänne hästar, förspända ett vedlass, i sken å Mellangatan vid Smedmanska trädgården, skrämda af från lasset nedfallande vedträn. Utanför Oskarsalen föll den ena hästen till marken men reste sig inom kort, hvarefter båda hästarne, lösryckta från lasset, fortsatte sin färd Mellangatan norrut samt fasttogs i närheten af Späcksrum.
Af hästarne, som tillhöra hemmansägare Olof Tomasson från Vallstena, vardt den ene skadad å ena frambenet samt möjligen äfven i inre delar enligt hvad tilkallad veterinär förklarade.
Körsvennen och den andre hästen vordo oskadde.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Sjelfmord

föröfvades igår morgse af f. folkskolläraren Karl August Enderberg, sedan 18 sistl. September intagen å här varande fattigvårdsinrättving.
Af hållen polisundersökning har framgått att ett hjon, sysselsatt med städning i nedra våningens med glasdörrar utåt gårdsplanen försedda korridor, vid half 7-tiden på morgonen sett Enderberg falla omkull vid norra gafveln, men hade bjonet ej kunnat jakttaga från hvilket håll han fallit. Ett par personer skyndade nu ut på gården, der de funno Enderberg liggande på rygg vid stentrappan till dörren i sanslöst tillstånd. Han vardt då genast inburen i sitt på nedra botten befintliga rum, hvarefter två blödande sår i hufvudet förbundos i afvaktan på läkares ankomst.
Efter en stund återfick han sansen, då han berättade, att han på morgonen utgått på gården i ett ärende samt sedan begifvit sig upp i tredje våningen, från hvars korridor han \”genom en fönsterventil kastat sig ned på gården. Han beklagade sig öfver att han ej lyckats förkorta sitt lif under yttrande: »rysligt hvad lifvet kunde vara segt». Sistl. lördag hade han besökt snickareverkstaden och hade då, uppgaf han, varit betänkt att med en knif begå sjelfmord. Han anhöll derpå att få en pistol eller knif för att göra slut på lifvet.
Vid half 11-tiden på f.m. afled han enligt stadsläkarens intyg af skador i bjernan och ryggraden, som varafbruten, hvilka skador läkaren förklarar vara orsakade af fallet.
Enderberg, född 1833 i Tofta, har haft en växlingsrik lefnad. År 1880 dömdes han för tredje resan stöld till fem års straffarbete. Såsom sinnessjuk vårdades han å härvarande hospital från 7 November 1885, tills han i höst intogs å fattighuset. I yngre dagar var E. en mycket anlitad och väl anskrifven föreståndare för en privat småbarnsskola härstädes.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Vilkoren för Gotlands jernvägs åtnjutande

af den af riksdagen beviljade räntenedsättning å erhållet statslån hafva, såsom telegram i korthet nämde iMörra numret, af k. m:t bestämts sålunda:
Att afgifterna för transporter å bolagets bana skola utgå enligt taxa, skolande bolaget ställa sig till efterrättelse nödiga bestämmelser om samtrafik;
att å banan fortskaffa trupper, fångar, allmänna posten samt ombesörja alla andra för kronans räkning ifrågakommande person- och varutransporter å banan, allt mot ersättning;
att, derest för trausporter för kronans eller det allmännas räkning eller för beredande af genomgående bantåg till befordrån af resande eller allmänna posten å bolagets och med den samma i förbindelse varande jernvägar, k. m:t finner, att tågen å bolagets bana böra med hänsyn till tiderna eller eljes på visst sätt ordnas, bolaget är skyldigt ställa sig till efterrättelse, hvad k. m:t i sådant afseende bestämmer;
att svenska statsverket är berättigadt att inlösa jernvägen med tillbehör och trafikmateriel mot ett penningebelopp, som antingen beräknas så, att det samma, derest inlösen sker efter 10 år från det banan i sin helhet upplåtits för trafik, motsvarar tjugu gåvger det belopp, hvartill medeltalet uppgår af de nettobehållningar, som uppkommit af trafiken under de 10 år, hvilka förfiutit närmast före det år, hvarunder lösningsanspråket är väckt, dernti inbegripna alla under samma 10 år gjorda utdelningar till jernvägens ägare jämte ränta och kapitalafbetalningar å upptagna lån samt afsättning af kontanta medel eller öfverförande af säkra fordringar till befintlig reserveller förnyelsefond, och, om inlösen äger rum inom 10 år efter det banan i sin helhet upplåtits för trafik, motsvarar 20 gångar medeltalet af enahanda nettobehållningar under de år jernvägen trafikerats, eler ock bestämmas af fem gode män, utaf lvilka k. m:t utser två och jernvägens ägare två, hvareftar de 4 sålunda valde tillkalla den femte; kommande lösesumman för jernväger att af svenska statsverket erläggas vid tilträdet af den inlösta ägendomen och anses utgöra inlösningsvärdet af hela jernvägsbygraden med alla dess fasta och lösa tillhörighete, af hvad slag de vara må, äfvensom af hela len i behåll varande reserv- eller förnyelsefonén, utav annat undantag än af de för trafilens behof i förråd befintliga förlags- och komsumtionstiklar, såsom obegagnade syllar och skenor med tillbehör, stenkol, oljor o. d.; och skall egendomen till statsverket afträdas skuldfri eller ock behörigt afdrag & löseskillingen vid afträdandet göras för beloppet af den i jernvägen intecknade skuld; hvaremellertid jernvägsaktiebolaget åligger, efter det behörig revision af bolagets förvaltning och räkenskaper ägt rum, insända till civildepartementet, för att der förvaras, fullständig uppgift på beloppet af de utdelningar till jernvägeus ägare, af de kapital- och de räntebetalningar å upptagna lån samt af de öfverföriugar af medel till reserveller förnyelsefonden, som för det år revisionen omfattar blifvit af överskott af jernvägens trafikinkomster bestridda, samt
att, i fråga om tolkningen af de rörande jernvägen gällande bestämmelser, jernvägens ägare äro underkastade k. m:ts afgörande.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Tre brudpar

vigdes i fredags afton å metodistkapellet, der en anslående vacker fest firades, som var besökt af närmare ett halft tusen personer och varade i fyra timmar.
Det rymliga vackra kapellet var festligt och rikt upplyst med en myckenhet ljus, lampor och kulörta lyktor samt prydt med grönt och blommor. Midt å läktaren stråladejon smakfull transparang, å hvilken lästes brudparens förnama samt derunder »Gud välsigne edert förbund».
Från läktaren afsjöngs nu af metodistförsamlingens väl öfvade och sammansjungna sångkör en bröllopsmarsch, hvarunder de tre brudparen sakta inskredo och togo plats framför altaret, hvarefter vigseln omedelbart förrättades af en af metodisternas presiderande äldste pastor Jansson från Stockholm, biträdd af församlingens härvarande föreståndare pastor Peterson. Vigselceremonien var af ganska anslående art samt afslöts med att presten med sin hand sammanförde kontrahenternas händer under yttrande: »Hvad Gud sammanfogat skall menniskan ej åtskilja.» Bakom bradparen hade 48 tärnor och marskalkar sin plats. Brudarne buro krona och slöja samt voro svartklädda.
De vigda paren voro: landtbrukaren Karl Viktor Kalrsson och Helena Maria Fagerström från Hogrän, skräddaren Fredrik Emil Vestergård och Emma Margareta Boberg från Follingbo samt skräddaren August Lindblad och Anna Matilda Alm från Visby.
Etter vigseln serverades kaffe från ett i salens midt stående väldigt bord, hvarå tre stora krokaner reste sig.
Under aftonens lopp omväxlade sång och föredrag. Ett deklamationsnummer föredrogs af den kände nykterhetstalaren grosshandlaren Jakobsson från Stockholm, hvarefter metodistpredikanterna Gustafsson från Tofta, Schvan från Kräklingbo, Lindström från Slite och Törnblom från Buttle uppträdde såsom talare, anknytande sina betraktelser till den vigtiga förening de tre brudparen nu ingått.
Festen afslöts af pastor Jansson med en gripande bön, hvari han inneslöt alla de närvarande och isynnerhet de vigde.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Vid frågodagsförrättningen

i Burs pastorat igår afslogs den väckta frågan om begärandet af fjerde profpredikanten efter omröstning, som utföll sålunda, att af de i den justerade röstlängden upptagne 292 röstägare endast 141 röstade för kallande af fjerde profpredikant.
Förrättningen slöts först efter klockan tre i går afton.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.

Publicerat

Vid biskopsvisitation

i Dalhems pastorat framhölls i pastors ämbetsberättelse, att de allmänna gudstjensterna besöktes någorlunda flitigt i Ganthems församling, något mindre i Dalhems och minst i Halla. Antalet gudstjenstbesökande hade minskats sedan förra biskopsvisitationen ; i Dalhems kyrka kunde ett dubbelt så stort antal som nu vanligen infunne sig utan trängsel få rum. — Dopet förrättades vanligen i hemmen (i annexförsamlingarne någon gång i skollokalen) 3 till 4 veckor efter barnets födelse samt i förening med modrens kyrkotagning, hvilken pastor dock sökt att så vidt möjligt vore återföra till kyrkan. — Nattvarden utdelades en gång hvar tredje månad i hvarje församlings kyrka samt till sjuka i deras hem. Misstroende för kyrkans nattvardsbord hade dock på senare tiden väckts af Valdenströmska separatister, som under nästlidne vinter förmedlat ett slags religiös väckelse i Dalhem och Ganthem samt i Dalhem bildat en s. k. nattvardsförening, till hvilken bland andra två af sistl. års nattvardsungdom slutit sig. Ungdomens konfirmation förrättades af pastor hvartannat år ; senaste gången utgjorde konfirmandernas antal 27. — Husförhören voro tämligen mangrant bevistade och åhördes med intresse; flere äldre personer ansåge det dock otillständigt och närgånget af pastor att till dem framställa frågor och låta dem läsa innantill. De s. k. kommunionförhören, åt hvilka pastor tänkt för framtiden gifva form mera af samtal, höllos numera vid anteckningen till nattvardsgång. Predikoförhör höllos ej och de af klockaren förut anstälda förhören hade för länge sedan upphört. Bibelförklaringar ägde rum emellanåt dels af pastor sjelf och dels af andre, ehuru ej så ofta önskligt vore, enär pastor vore upptagen af olikartade göromål och ej haft komministers biträde till mer än de nödvändigaste ämbetsgöromålen. Bibeln fans antagligen i de allra flesta hus och nya testamentet i alla hus, äfven de fattigaste. — Någon gemensam husandakt torde, uppgaf pastor, ej öfvas ej ens i de familjer, som hade en mera religiös prägel. — Sockenbibliotek fans i Dalhem, ehuru mindre väl försedt och delvis med mindre lämpliga böcker, hvarför det numera svagt anlitades. I annexförsamlingarne funnos ej dylika bibliotek; bristande medel hade här hindrat upprättande af bibliotek, som dock, så snart omständigheterna kunde medgifva, skulle af pastor söka” upprättas. — Folkundervisningen var på ett bristfälligt sätt organiserad i Dalhem, enär endast hvarannandagsläsning med folk- och småskoleafdelningarne der förekom, då derstädes af behofvet påkallad småskola ännu saknades.
Förhoppning vore dock att redan från och med nästinstandande vårtermin och sedan det under bygnad varande nya rymliga skolhuset blifvit färdigt få en sådan småskola till stånd i Dalhem. I Ganthem orsakade fattigdom ett förlamande inflytande på uudervisningsarbetet, som deremot var tämligen normalt i Halla. Hvarje annex hade sedan 1880 egen folkskola. — Troheten mot den evangelisk-lutherska bekännelsen är väl ännu öfvervägande i församlingarne, yttrar pastor, men tyvärr allmänt endast hos dem, som hade ett svagare religiöst intresse. Hos de för religiösa frågor mera lifligt intresserade hade inrotat sig den föreställningenv, att bekännelsetrohet vore af mindre betydelse blott Kristus predikades. Oaktadt vänliga varningar och föreställningar af pastor hade man derför utan urskilning öppnat sina hus för hvilken kringresande predikant som helst, och följden hade blifvit att Valdenströmska separatister här fått insteg och redan bildat en liten friförsamling. Det sorgliga vore att partisinne och ett fanatiskt hat mot statskyrkan, dess prester och allt hvad dertill hörde allt för oförtäckt framträdde hos dessa nyssnämde separatister. — Det sedliga tillståndet angafs vara i allmänhet godt. Folket hyste aktning för borgerliga lagar och samfundsordning, hvarför gröfre brott här voro sällsynta. Dryckenskap förekom nu mycket sällsyot och vid gästabud iakttoges nu en berömvärd måttlighet. Kyrkorådet hade ännu ej behöft sammankallas för något sedlighetsmål och någon öppet framträdande oenighet i äktenskap hade ej sports.
Med anordningen af de allmänne gudstjensterna förklarade sig församlingarne och biskopen nöjda. Med anledning af de minskade kyrkobesöken påvisade biskopen vigten och välsignelsen, som innebures i den yttre, fast ordnade gudstjensten och de former i allmänhet, hvari församlingslifvet tedde sig. Formen vore väl icke lifvet lika litet som skalet kärnan men för lifvet lika väl skyddande som skalet för kärnan. Den vore hägnaden för vingården, hvilken snart förtrampades och ödelades, der denna hägnad borttoges eller fölle. Biskopen framhöll vidare, att dopet och kyrkotagning borde förrättasi kyrkan, der eljes så utan fara för barnens och mödrarnas helsa kunde ske. Med anledning af att en s. k. fri nattvardsförening bildat sig ville biskopen mana en hvar att med sig sjelf gå till rätta och pröfva hvad som för en kristlig ödmjukhet kunde vara mest befordrande att antingen anse sig sjelf såsom för god och from för att anamma Herrens nattvard tillsammans med sådana, hvilkas lefverne man i många stycken visserligen icke kunnat godkänna, men hvilkas innersta hjerteförhållande vid sjelfva nattvardsbegåendet man dock hvarken kände eller hade att döma, eller att äfven och i all synnerhet vid Herrens bord hålla sig sjelf för den förnämligaste bland syndare. — Biskopen uttalade sin tillfredsställelse öfver att de allmänna hus: förhören tämligen mangrant bevistades; sättet för kommunionförhörens hållande gillades äfven af biskopen. — På grund af pastors upplysning att någon gemensam busandakt ej öfvades uppmanade biskopen på det allvarligaste församlingsmedlemmarne till sådan andakts dagliga öfning. Der husfadren för egen del ville i sanning tjena Herren, der torde han för visso ej underlåta att åtminstone någon dag i veckan och isynnerhet hvarje afton samla sitt husfolk omkring det ord, hvilket han för egen del aktade såsom sina fötters lykta och ett ljus på alla sina vägar. Sin tillfredsställelse öfver pastors uttalade afsigt att söka med första upprätta socken: bibliotek i annexförsamlingarne uttalade biskopen. — Med anledning af föreställningen att bekännelsetrohet vore af mindre betydelse, blott Kristus predikades, erinrade biskopen om den stora betydelsen och välsignelsen af en ren evangelisk lära, och då församlingarne vore i besittning af denna, borde de ock älska och värna om densamma som sin dyraste skatt. Ettom ock i någon mån vilseledt nit om Gud och hans rike vore visserligen att föredraga framför andlig håglösliet och otro men innebure ock sin stora fara, Aposteln gladåäe sig öfver att Kristus förkunnades, skedde det ock för skens skull, eftersom han dock förkunnades, men sörjde ock der så skedde af partisinne och icke af rent uppsåt. — Angående sedlighetstillståndet erinrade biskopen hurusom hvarje fader och moder borde anse som en hederssak, att deras dotter icke hängåfves sin trolofvade, innan äktenskapet genom vigsel lagligen knutits och af Guds ord helgats.
Mot det inbördes förhållandet mellan pastor, församlingsmedlemmarne, skollärarne och klockarne framstäldes ingen anmärkning. Mot prestgårdens häfd var intet att anmärka.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 November 1886
N:r 88.