Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
hade i lördags sammanträde, hvarvid borgmästare Een omvaldes till ordförande. Till öfrige ledamöter i styrelsen nyvaldes handlande G. T. Hägg, stadskassör Frendin, komminister Söderberg, handlande Aug. Johansson och grosshandlare Axel Ekman.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
började 15 Okt. sitt 11:te läsår, dervid alla styrelsens ledamöter voro församlade. Först hölls styrelsesammanträde, hvarvid till ordförande återvaldes landshöfdiog Poignant, till vice ordförande major O. Carlstedt samt till kassaförvaltare dr Sätervall. Åtskilliga frågor afgjordes derefter rörande skolans angelägenheter. Sedan:dessa varo undanstökade, förrättade skolans föreståndare upprop & 19 af styrelsen tilllärjungar antagna inträdessökande, af hvilka de fleste voro närvarande. Några anlände senare.
Efter uppropet skildrade dr Sätervall i ett föredrag våra allmännaste undervisningsanstalter: småskola, folkskola, fortsättningskola och högre folkskola, det mål de hade att fylla m. m. samt derefter den undervisning de allmänna läroverken voro afsedda att lemna och slutligen landtbruks-och yrkesskolornas uppgift och mål.
Häraf framgick sedan tydligt och klart folkhögskolans ändamål & ena sidan att lemna undervisning utöfver den för barn åt landtbefolkningens vuxne söner, Å andra sidan en mera praktisk sådan än den elementarläroverken äro afsedda att lemna, och detta än mer sedan i skolans andra kurs landtbruksundervisning tillkommit. Rörande undervisningsämnena betonades, att af modersmålet vi må lära oss i tal och skrift tydligt framställa våra tankar — utan fäderneärfda språkfel och utländskt lånegods, samt af den historiskt geografi ska undervisningen genom framställning af de store männens lefnad, karaktär och verk eggas att likna dem i upphöjda tänkesätt och framför allt till ädla handlingar. Stats- dch kommunalkunskaper böra öppna ögonen för de plikter, den enskilde har att uppfylla emot fosterland och mensklighet för att göra sig förtjent af de förmåner ett ordnadt samhälle förlänar. Kunskapen i de praktiska ämnena bör genom de färdigheter, den lemnar, ingifva oss aktning för arbetet och lust att gifva dem en mångsidig, nyttig och välsignelserik tillämpning. Naturvetenskaperna böra förskaffa oss klara föreställningar om tingen och bortrensa lögn, vidskepelse och bedrägeri, i det de oupphörligt hänvisa till den store mästaren, som uppenbarar sig i de eviga och oföränderliga lagar, han stiftat och efter hvilka han regerar vörlden och naturen.
Han sökte vidare visa, att kunskapen icke vilseleder, men väl okunnigheten, och svårast den, som använder vetandet blott såsom skylt, minnessak eller utvärtes polityr och trifves synnerligen väl i sällskap med lättja, högfärd och annat otyg, såsom afund, flärd, slöseri och dryckenskap.
Såsom det bästa värn mot detta angaf talaren en genom ökadt kunskapsbegär vunnen aktning för allt slags ärligt och redligt förvärf, förnöjsamhet och en orubblig föresats att i handel och vandel sträfva efter hvad rätt är.
Med iakttagande häraf trodde han ingen skulle kunna tillvita skolan att arbeta i en.skef riktning, ej heller eleverna att illa använda det lilla de hunne att inhämta.
Skolstyrelsens ordförande landshöfding Poignant förklarade derefter skolan öppnad för sitt 11:te verksamhetsår, samt yttrade derefter några ord till skolans lärare och lärjungar och önskade dem lycka och framgång i sina gemensamma sträfvanden i upplysningens tjenst.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
hålles i morgon eftermiddag kl. 6. Den är vigtig af flere skäl och påkallar derför att församlingarnes röstberättigade medlemmar icke visa likgiltighet.
Förutom utgiftsstaterna för kyrkan och skolan under nästa år föreligger nämligen äfven frågan om domkyrkans reparation.
Domkapitlet hemställer till stämman att utse två ombud för att i samråd med två af domkapitlet utsedde (biskop v. Schéele och lektor Bergman) och en af desse fyra utsedd arkitekt uppgöra förslag till de reparatioher af kyrkan, som kunna anses nödiga för kyrkans försättande i ett värdigt och anständigt skick.
För domkyrkorådets behandling af detta ärende röra vi oss — af nedanför angifven anledning — ännu på hörsagornas område, men så mycket vet man, att framställningen är tillstyrkt med tillägg att kostnaderna skulle bestridas till hälften af församlingarne och till hälften af domkyrkofonden.. Det förljudes ock, att domkyrkorådet trott, att kostnaden för förslagets uppgörande skulle komma att inskränka sig till 500 kronor.
Det lär väl, om vi känna ställningen rätt, knappt finnas någon, som icke gifver domkapitlet rätt derutinnan, att domkyrkans inre genom bland annat en menlig inverkan af en olämpligt anbringad värmeledning för närvaranie befinner sig i ett skick, som icke tillfredsställer äfven ett anspråkslöst skönhetssinnes enkla fordringar, äfvensom att något bör göras för att få denna olägenhet afhjelpt. Men & andra sidan finnas rätt månge, som betvifla att denna fråga tillkommer församlingarne, åtminstone icke förr, än det vi sat sig, att de för domkyrkans underhåll samlade medlen, 18,000 kronor, befunnits för ändamålet otillräckliga.
Härförutom saknar man heller icke aolednving att ifrågasätta kyrkostämmans” befogenhet att pålägga församlingsmedlemmarne utgifter för detta ändamål. Enligt kap. 26 kyrkolagen skall allt underbåll af domkyrka (icke andra kyrkor) bekostas af domkyrkans medel, hvilka här i staden hufvudsakligast utgöras af den till domkyrkan utgående ersättningen för domkyrkotunnan, och hvilka medel stå under domkapitlets förvaltning.
Dotta synes äfven framgå af paragr.
34 i förordningen om kyrkostämma, der det heter: »Om vård af kyrka och kyrkoegendom samt af medel, som under domkapitlets inseende stälda äro — — — gäller hvad i ty fall föreskrifvet är», hvarmsd aptagligen åsyftas just den i kyrkolagen stadgade bestämmelsen, att domkyrkorna skola underhållas af egna medel. En annan påminnelse om denna undantagsställning beträffande underhåll af sådana kyrkor finner man för öfrigt äfven uttryckt uti den år 1885 utfärdade nya förordningen om bygnad och underhåll af kyrka, hvarest äfven återfinnes undantaget »der icko annorlunda är i lag särskildt föreskrifvet».
Hurusomhelst är frågan ur skattesynpunkt af stor betydelse, icke för det anslag, som nu möjligen ifrågasättes, utan derför, att med bifall dertill är första steget taget in på en väg, på hvilken vår redan nu höga taxering spärrar vidare fortgång.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Inkomna fartyg: Till Ljugarn: 15 Oktober, skonert Hildur, Olsson, Petersburg, oljekakor (vinddrifv.)
Utgångna: Från Ljugarn: 7 Oktober, skonert Nordstjernan, Osterberg, Femern, trävaror; 16 Oktober, skonert Hildur, Olsson, Uddevalla, oljekakor.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Från Stockholm: med Gotland 16 Oktober, Veterinärerna Boman och Hofverberg, hrr Stenström, Vestöö, Fågelberg, Carlson, Lovén, Johanson. — Med Tjelvar 18 Oktober, grosshandlare Sköldberg, fru Hägg, fröken Stenberg.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Sterbhusdelägarne efter kakelngnsmakare S. J. Berg låta genom offentlig, frivillig auktion, i Bergska huset i närheten af Adelsgatan, tisdagen den 26 Oktober från kl. 10 f.m., till den högstbjudande försälja nedanskrifoa, sterbhuset tillhöriga lögöreeffekter, näml.: guld-, silfver- och nysilfverarbeten af flere slag, några särdeles vackra rökpipor af sjöskum med silfverbeslag, en mängd koppar-, malm-, jern- och bleck saker, diverse glas och porslin, ett fortepiano, stoppade och klädda soffor och stolar, salsstolar, divan-, spel-, mat- och fönsterbord, scheffonier, byråer, salsskåp med skänk af alm, ett bättre klädskåp, 2:ne imperialsängar, en förmaksspegel i förgyfd ram, med bord, flere toalett speglar samt väggar m. m., åtskilligt linne och duktyg, fjäderfylda sävgklä der, hvarjehanda gångkläder, 3:ne ljuskronor, 2 st. balanslampor, flere andra lampor, en större förmaksmatta at filt, flere mindre filtmattor, en hop träkärl och andra träsaker, en decimalvåg, en balansvåg med: vigter, en droska, en släde, åkstolar och selar, jämte en myckenhet annat; som här icke så utförligt bebötver angilyas; erhållande godkände inropare anstånd med betalningen till den 27 December innevarande år.
Visby den 18 Oktober 1886.
Auktionskammaren.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Tillkännagifves att min ömt älskade make Handlanden och Borgaren Johan Birger Möller stilla afled i Visby den 18 Oktober 1886 kl. 7 f.m. i en ålder af 71 år, 8 månader och 10 dagar; djupt sörjd och saknad.
Sophie Möller,
född Holmberg.
Sv. Ps.-b. 477 v. 5, 8.
Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Oktober 1886
N:r 84.
Södra Gotland, 12 Okt.
Ett oförsvarligt djurplågeri
föröfvades sistlidne onsdagsnatt å en ung tjur, hvilken gick på bete. Våldsverkaren eller våldsverkarena hade fasttagit djuret och med en smäcker lina lindat flere hårda slag om dess; hals, hvarpå man bundit tvänne större troder vid linans båda ändar och till slut lemnat djuret evsamt öfver natten. Då djurets ägare följande morgon ankom till olycksplatsen, fann han det arma djuret döende.
Rik afkastning.
Under ett potatisstånd på Otes gård i Sundre har man funnit 107 potatis; alla medelstora.
Återigen olyckshändelse.
En husbondeson i Vamlingbo vardt i lördagsafton mycket illa skadad i hufvudet, derigenom att de hästar, hvarmed ban körde, råkade komma i sken, Då ynglingen ville återhålla och tygla de ystre springarne, lär han olyckligtvis hafva lindat tömmarne om sina handlofvar, för att på detta sätt bättre kunna hålla i; men olyckan ville att hästarne, starkare i käftarne än ynglingen i händerna, eleto honom ned från åkdonet och fram mellan hästarne der han svårt trampades af hästhofvarne i hufvudet. Näsan tros vara alldeles krossad och hela det öfriga hufvudet är skadadt och sargadt.
Äfventyr till sjös.
Med en större båt företogo i söndags morgse någre ynglingar en lusttur till sjös. Den då då rådande regntjockan vållade att båten på ett farligt ställe, der bränningarne gingo höga, gick på grund. Den svåra landsjön häfde båten allt längre och längre upp på grändet, och dess besättning (tra till antale:) måste öfverge sin båt för att försöka uppnå land, hvilket ock alla tre, fast med stora ansträngningar, lyckades. Båten hade yoglingarne utan ägarens lof tagit och af densamma återstår nu endast spillrorna. Dean ene af sjömännen blef mycket illa slagen mot en klippa.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Oktober 1886
N:r 83.
Skeppet Eugenie, kapten Lyberg, ankom i lördags till Buenos Ayres med styckegods från Liverpool.
Allt väl ombord.
— Skonerten »Stella» kapten Johannesen, från Stavanger, förliste i förra veckan vid Kolvesholmen utauför Jadern, hvarvid tre af fartygets åtta mans besättniog omkommo.
— Engelska Wilsonångaren Fido har ankommit till Oskarshamn för att lasta trävaror på England. Till nämda stad har äfven inkommit engelska ångaren Hoatty, lastad med kox och jern till Bruzaholms bruk.
— Skeppsbrott på Östersjön. I fiaska tid ningen »Nya Pressen» läses: Natten till 3 dennes inträffade på Fiuaska viken åter en af dessa katastrofer, som synas oskiljaktiga från navigationen under höstens storm och mörker och vid hvilka menniskolif, last och fartyg utgöra vår skeppsfarts sedvanliga tribut till hafvets Gud.
Kapten Lilja, förande barkskeppet Runeberg, hemma i Helsingfors, lättade för 11 dagarse dan ankar, för att styra kursen hemåt från Newcastle vid engelska ostkuiten, der han intagit en last stenkol, destinerad till Helsing fors. Resan gick i början lyckligt, Nordsjina öfverrestes på 7 dagar. Övresuad passerades under full vestlig storm och fyra dagar derefter (den 2 dennes) kom den finska kusten i sigte. Men ännu var fartyget icke i hamn.
Fartyget hade Kokskär i syd till ost och Gråhara i nord till ost, då vinden, sedan mörkret inbrutit, tilltog så betydligt i styrka, att det blef nödigt för fartygets säkerhet att lägga bi och beslå bramseglet. En af bssättningen, matrosen Juho Trutsa skickades kl.
8 1/2 eftermiddagen till väders, för att verkställa detta arbete. Sedan han en stund sysslat dermed uppe i mörkret, hörde de på däcket stående plötsligen hans kropp störta ned från riggen, i fallet slå tungt emot lästången och derpå försvinna i vågorna.
På ropet »man öfver bord» utkastades genast en lifboj och klargjordes en båt, dit två man af besättningen stego för att söka rädda den förolyckade.
I mörkret och den stormiga natten förlorade fartygets besättning snart båten ur sigte och sväfvade i ett par timmars tid i fullkomlig ovisshet om den försvunna båtens öde.
Under allt detta tilltog vinden beständigt i styrka, tills den öfvergick till full storm.
Skeppet lofvarade nu af och an och tände upprepade gånger blosseldar för att signalera efter lots från Gråhare båk och med samma söka för den försvuona båtens manskap utvisa platsen, der fartyget befann sig. Det sistnämda lyckades ändtligen, då till kaptenens och besättningens glädje den försvanoa båten plötsligen upptäcktes i fartygets närhet, hvarefter de båda deri brflntliga matroserna jämte båten lyckligt upptogos fartygets däck.
Af matrosen Juho Trutsa, som hodatörfado från rigggen och troligen döfvats af fallet, hade intet spår kunnat upptäckas, utan hade han funnit sin graf i vågorna.
Då kaptenen trots allt signalerande med blosseldar ej lyckats erhålia lots, beslöt han hellre försöka nå hamnen än att af stormen kastas in bland klipporna. Kursen stäldes derför på Gråhara båk, som lyste i mörkret. I mörkret och stormen föreföll det den på däck posterande; utkiken, som skulle fyren ännu ha lyst på långt afstånd från fartyget, då plötsligen en häftig stöt kändes och fartyget satt fast. Det hade ränt alldeles på sjelfva båklandet få famnar från fyren. Hade kursen styrts 5—10 famnar mer ostvart hade barsskeppet gått klar om udden. Nu stampade fartyget i stormenjså fruktansvärdt, att kaptenen befarade att det skulle hala ner från grundet och sjunka med manskapet, hvarför han lät utsätta skeppsbåten och sökte sig i land på sjelfva Gråharaklippan, hvilket också lyckadez utan vidare förlust af menniskolif.
Klockan torde då ha varit omkring 38 på söndags morgonen.
Vid dagens inbrott, då det gick svår sjö, som slog öfver hela båklandet, befans >Runeberg» jäms med däck ligga under vattnet, medan frotbaföarne slogo öfver fartyget. Senare på förmiddagen upphörde all stampning förmodligen emedan fartyget ridit så fast på klippan, att vågsqvalpet icke det ringaste förmådde rubba det ur dess iäge, Master och riggen stodo oskadade, likaså de få utslagna segel, som fartyget fört vid olyckstillfället.
Enligt senare underrättnlser har det dock lyckats Entreprisebolagets bergningsångare Berger Wilhelm att få fartyget något så när oskadadt flott.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Oktober 1886
N:r 83.
har hos Visby rådhusrätt under sistlidne Augusti och Ssaptomber månader beviljats å följande fastigheter:
hus och tomter nr 45, 46 och 49 i Klinterotens tredje qvarter, värderade till 11 tusen kronor samt genom arf och testamente öfverlåtna af enkefru Sofia Magdalena Kryssell till fru Katarina Olivia Norrby;
hospitalsskatteåkern nr 519—522 om 5 tunl. 17 kappl., värderad till 2,400 kronor samt genom arf och testammte öfveriåten af enkefru S. M. Kryssell till boktryckare T. Norrby;
frijordsåkrarne nr 917 om 2 tunl. 30 kappl. samt ladugårdsbygnader å stadsjordstomten nr 13 allt öster om staden, värderade till 4,100 kronor samt öfverlåtna genom arf och testamente af enkefru S. M. Kryssell till fra Fredrika Kryssell;
hus och tomt nr 34 i Klinterotens första qvarter, sålda af rådman Linnés sterbhus till arbetare Joh. Ferd. Nygren för 200 kronor;
hus och tomt nr 61 i Norderrotens tredje qvarter, sålda af förre skollärare Alfr. Stenbom till skomakare Olof Modin för 5,400 kr.;
hus och bygnader på tomteraa ur 5 och 6 i S:t Hansrotens andra qvarter, sålda at gårdsägare K. J. Pettersson till torghandlaren H.
V. Jacobsson för tre tusen kronor;
hus och bygnader å stadsjordstomterna nr 81 1/2 och 139 i Klinterotens fjerde qvarter, sålda af arbetare J. Jacobsson och hans hustru till jungfru Emma Margareta Maria Larsson för 2,700 kronor;
hus och tomt nr 57 i Klinterotens andra qvarter samt lägenheten »Kindlockska hagen» under nr 1,749—1,752, värderade till 13,800 kronor samt öfverlåtna genom testamente och giftorätt af sterbhuset efter handl. J. Hedström till enkefru E. Hedström;
hus och tomt nr 7 i S:t Hansrotens första qvarter, sålda af Visby stad till Visby högre allmänna läroverk för tjugu tusen kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 15 Oktober 1886
N:r 83.