Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Tillkännagifves, att min ömt älskade make landtbrukaren Anders Theodor Jacob Jabobsson efter ett halft års svårt lidande lugnt och stilla afled vid Qvie i Stenkyrka söndagen den 26 Sept. 1886, i en ålder af 56 år, 5 mån. och 24 dagar; djupt sörjd och saknad af mig och trenne söner, slägt och många vänner.
Maria Jacobsson,
född Björkgren.
Sv. Ps. nr 344.
Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Oktober 1886
N:r 79.
Tillkännagitves, att Herren efter sitt allvisa råd hädankallat min ömt älskade make Gustaf Niklas Ekberg, som efter ett långvarigt och svårt lidande fridfallt afled i tron på sin Frälsare tisdagen den 28 September 1886 kl. 4,30 f.m., i en ålder af 55 år, 10 mån. och 13 dagar; djupt sörjd och saknad af mig, barn och barnbarn, slägt och vänner.
Visby den 29 September 1886.
Elisabeth Ekberg.
Sv. Ps. 477, 8 och 9 v.
Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Oktober 1886
N:r 79.
Visby rådhusrätt.
Dömde våldsverkare. Sjömannen Alfred Stenbom, häktad för våld mot skolynglingen Zacharias, dömdes lördags till sex månaders straffarbet samt ålades ersätta Zacharias med 150 kronor för sveda och värk, 40 kronor för lasarettskostnader och 25 kronor för en nedblodad rock.
— Bagarelärlingen Erik august Andersson dömdes för våldet mot bagare Möller till tre månaders straffarbete samt förpliktades utgifva till Möller 100 kronor för sveda och värk, 50 kronor för läkarearvode och 40 kronor för tidspillan.
För försummad sotning dömdes i dag t.f. brandmästare Karl Berg till fem kronors böter.
För förargelseväckande beteende å allmän plats samt för fylleri dömdes soteriarbetaron O. N. Endermark till trettio kronors böter.
Till tio kronors böter dömdes värdshusvärden Fr. Audersson, emedan från ett å hans gård befintligt svinhus orenlighet utrunvit.
För forsling af spillning i otätt åkdon fäldes hemmansägare Vilhelm Carlqvist, Binge i Väte, att böta tio kronor.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
Sanda, 25 Sept.
I en trakt sådan som vår, oberörd af den stora verldens stråkvägar, gifver hvarje den allraringaste omväxling i det hvardagliga anledning till litet prat. Så med följande: En lördags eftermiddag för kort tid sedan, då klockaren i Sanda infann sig i kyrkan för att se till att allt vore i behörigt skick för den kommande sabbaten, blef han inte litet öfverraskad af att finna en för honom obekant person haiva intagit predikstolen. (Det är att märka att kyrkdörrarne alltid på hvardagarne äro stängda). — Förhållandet anmäldes naturligtvis till kyrkoherden af den förbluffade klockaren, och efter med den obekanta, som förhöll sig tyst och stilla, austäld examen, befans han vara en något grubblande uvg man, bördig från V. socken. Han hade vid aftonringningen på fredagsqvällen praktiserat sig in i kyrkan och der tillbringat natten; vid altaret tycks han haft sitt hviloläger. På altarbordet stod en medhafd vinbutelj, som till en del var tömd, Sakristian hade han begagnat som kontor och der på medhafda papper tecknat åtskilliga hieroglyfer. Vid morgonringningen kl. 5 låg han troligen så försänkt i sömn på sin lugna plats, att han hvarkenu hörde de »tröga gångjern knarra» eller klockarefars manbaftiga steg, ej heller den starka klangen från tornets klocka.
Prestmöte och predikan.
Förl. torsdag hade medeltredingens prester sammanträde i Sanda hos kyrkoherden Uddin.
På e.m. kl. 5 uppträdde stiftets biskop i den rymliga kyrkan och höll med sin vanliga öfverlägsna talang för den talrika samlingen af åhörare ett läro- och trösterikt föredrag, som rörde sig om frågan: hvad är sanning. Största delen af åhörarne sågo och hörde biskopen för första gången och tycktes alla vara särdeleg belåtna.
Utdikningen af Fjälemyr
i Mästerby och kringliggande sanka marker, som låtit tala om sig en längre tid, tycks hafva afstannat. Skulle förslaget — ingeniör Steinmetz — gå igenom, så tror jag det blefve kanske för känbart för många. Kunde åter en förening åvägabringas, som rensade upp gamla kanalen och möjligen gjorde lite till, så kan man väl aldrig förneka nyttan deraf — och dertill tyckes de allra flesta syfta. Det säges att en person, framstående jordbrukare och särskildt bekant med jordbruksförhållandena här i trakten, skall hafva lofvat leda saken derhän.
Det i dessa dagar i fråga härom utsatta mötet har blifvit instäldt eller uppskjutet.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
Norska slupen Söeplovev, kapten Rasmussen, strandade i torsdagsnatt å Barshagerefvet utanför Hoburg. Fartyget flottogs följande dag af bergningsångaren Poseidon, som inbogserade det till Burgsvik Fartyget; som är tätt och lastadt med tändsticksvirke och stäfver, var på resa från hemorten Stavanger till Stockholm.
— Lördagen 18 dennes under den då rådande svåra nordvestliga stormen, då lotsångaren Frey, som var stadd på inspektionsresa, låg till ankars i Örskärssund, observerades en nödstäld skonuert till sjös, drifvande för tackel och tåg. Lotsångaren utgick och lyckades oaktadt den höga brytande sjön att med stor svårighet få ombord till densamma en kabel för bogsering. Skonerten befans heta Anna Katarina, hemma i Häfverö uti Roslagen och stadd på resa från Norrland till Harg med träkol. Rodret vir borta och skonaren låg alldeles redlös. Frey släpade skonaren in i Öregrunds-Grepen och förankrade den i tämligen skydd söder om fyrfartyget Grepen på 10 famnars djup, sedan kabeln, som var 5 dec. tum tjock, sprungit. Efter en tid anlände sedermera bogserångaren Nyttig, som insläpade fartyget till destinationsorten.
— Enligt underrättelser från Norrköping af 18 dennes har engelska åvgfartyget Ecossaise vid inlöpandet varit på grund och är nu, sedan lasten blifvit lossad, undersökt af dykare, som funvit fartygets botten vara svårt skadad. Ånvgfartyget måste derför gå i docka för att reparera.
— I torsdags anlände till Stockholm, bogseradt af transportbolagets ångfartyg Tor och Herkules, engelska ångfartyget Emmy Hasse, hemma i London och fördt af kapten J. Storm, som under resa från Kronstadt till Rotterdam med last af spanmål, öster om Gotland fått propellern bräckt. Fartyget påträffades af ett annat engelskt ångfartyg, Inoverleith, som tog det på släp och hade 3 dagars arbete, innan det inkom med detsamma till Dalarö. Fartyget skall i Stockholm lossa lasten för att reparera.
— Ångfartyget Kuopios förolyckande. Angående de närmare detaljerna vid denna ölyckshändelse, hvarom förut i korthet meddelats, skrifves till H. D. från Viborg:
Ångfartyget Kuopio afgick från Viborg kl. 6 på torsdageqvällen med lots om bord. Himlen var mulen, och alla tecken tydde på en blåsig natt. Några kabellängder från klippan Stora Fiskaren aflemnades lotsen. Ångaren fortsatte dock sin kurs under ful ånga och med stor- och stagsegel tillsatta. Den fart Kuopio gjorde var derför betydlig. Alldeles invid Stora Fiskaren ligger ett grund, Kaunolouto, hvilket utmärkes af en prick, om vi ej misstaga oss en nordprick. Klockan varnågra minuter öfver 9 på qvällen, då ångaren styrde fram, ställande, såsom man trodde, kursen söder om Kaunolouto pricken. I det rådande mörkret stäldes dock fr norr om pricken, och följden blef, att Kuopio rände upp på klippan. Några väldiga stötar i bottnen, och ångaren blef stående, Den lade sig öfver åt styrbord, intog vatten och började hugga mot klippan. Alla man beordrades till pumparna, båtarna gjordes klara, och man vidtog anstal ter att underrätta bergningsbolagets ångare i Kotka. Natten förgick under ständigt pumpaude och bemödanden att fästa lotsarnes å Stora Fiskaren uppmärksamhet vid Kuopios och dess besättnings svåra läge, dock utan resultat. På morgonen anlände Assistent till olycksstället, men kunde ej bringa någon hjelp. Sjön blef pu allt svårare. Den mindre af ångfartygets båtar slogs sönder, då den lades ut. Besättningens läge började blifva kritiskt. Senare på morgonen anlände några lotsbåtar och en jala till olycksstället, och man vidtog anstalter att rädda besättningen och en del af lasten, Mot middagen välte sjöarna ångaren på sida, hvarför besättningen gick om bord på en lotsbåt. Knapt hade den siste mannen Jemnat ångaren, innan den loasnade från grundet och med aktern för-ut gick till botten. Besättningen landsattes i Pitkäpasi och an Jände på aftonen till Viborg. En stor del af besättningens effekter gick förutom lasten förlorad. Åvgfartyget Kuopio anses blifva totalt vrak. De första stötarna mot klippan voro så våldsamma, att ångpannan rubbades ur sitt läge samt däcket bugtades och remnade på flere ställen. Kuopio ansågs vara ett mycket dnugligt och godt fartyg. Det gjorde turer meilan Kuopio—Viborg—Petersburg—Lybeck. Då olyckan inträffade, befann sig befälhafvaren, kapten Byström, på kommandobryggan.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
af allmänna medel, hvilket delägarna i Ejsta sockens första skifteslag redan uppburit, hafva de tilldelats ett ytterligare understöd af 366 kronor 37 öre.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
af skonerten Karl, hommahörande i Loftahammar, inropades i dag här i Visby för 975 kronor af fartygets redare N. Johansson från Loftahammar.
Som bekant har fartyget strandat vid Öland och hitborgserats af bergningsångaren Hero, hvarefter brädlasten här lossats.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
försiggick i lördags eftermiddag i Stenkumla mellan Banda och Klinte samt Stenkumla och Visby skytteföreningar på inbjudning af de förre. Skjutningen, i hvilken 25 man å hvardera sidan deltogo med 5 skott på 800 fots afstånd, tog sin början kl. half 2 och fortsattes utan afbrott till half 5. Skyttarne syntes vara hvaraudra vuxna, i det poängantalet växte nära nog lika under täflingen, vid hvilkea två skyttar, en från hvardera skjutlaget, sköto samtidigt. Banda och Klinte skyttelag segrade med en öfvervigt af omkring 10 poäng.
Efter skjutningen aftågade skyttarne till samlingsplatsen hos fanjunkare Petterssons invid banan belägna gård, der en bål väntade. En af deltagarne föreslog Du en skål för alla skytteföreningar på ön och framhöll tillika det beaktningsvärda i idéa att genom statsanslag uppmuntra skjutfärdigheten hos allmänheten, hvilken färdighet, isynnerhet för Gotland, vore af stor vigt i händelse af ett fiendtligt anfall. Sedan flere skålar druckits och sexa intagits, åtskildes skyttarne med ömsesidig belåtenhet vid 8-tiden på qvällen.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
för obotligt sjuka höll biskop von Schéele i förliden vecka en gripande bibelstund, i närvaro af prinsessan Eugénie samt af flere af stadens damer och herrar. Innan uppbrottet skedde, spredo de närvarande sig i sjukrummen, tröstande och uppmuntrande de lidande vid deras sjuksängar. Flere af stadens prester jämte några musikälskarinnor utförd på ett förtjenstfullt sätt en af Wennerbegs Davids psalmer. Sjukhemmet har i ir att glädja sig åt, att det kunnat mottga ett ökadt antal patienter, nämligen 15 i stället för de förut varande 12.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.
En sorglig olycksuändelse inträffade vid Slite i lördagsafton omkring 6-tiden, skrifves till Gotl. Allehanda från Slite. Då skepparen Leonard Lixander, arbetaren Alfred Forsling, husbondesönerna Lorents Almqvist och John Ahlberg, alla från Vägome, samt ogifta Emma Vestberg från Pafvals i Lärbro skulle i en mindre båt sjöledes begifva sig från ofvannämde hamn till sina hem, inträffade, genom ovarsamt tillvägagående vid seglens tillsättande, att båten kantrade med den påföljd att Lixander, tiokrige John Ahlberg och Emma Vestberg drunknade. — De tvänne andre hade sannolikt fått dela samma öde, derest ej en, från ett på redden liggande fartyg utsänd båt i sista ögonblicket upptagit desse. Olyckan skedde i nästan stilla väder och blott ett stenkast från bryggan.
— Alla liken äro uppdraggade. Lixander efterlemnar hustru och ett barn i goda omständigheter.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 September 1886
N:r 78.