tre timmar i veckan sistl. termin, har vik. ritläraren vid Visby läroverk fröken H. Kinman erhållit ett arvode af statsmedel å 125 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
tre timmar i veckan sistl. termin, har vik. ritläraren vid Visby läroverk fröken H. Kinman erhållit ett arvode af statsmedel å 125 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
har hos Visby rådhusrätt under sistl. Juni månad beviljats å fastigheten hus och tomt nr 88 i Klinterotens tredje qvarter, taxerade till 2,500 kronor. samt öfverlåtna af arbetare Nils Magnus Josefsson och dennes hustru till skomakare A. Olsson och dennes hustru.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
i Slite veterinärsdistrikt förestås från 1 Augusti och tills platsen varder tillsatt af länsveterinär Vetterström, som hvarje onsdag inträffar i Slite.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
har i likhet med hvad som äger rum vid andra bad: orter utsetts en »direktion för nytta och nöje» bestående af konsulinnorna J. Wimmermark och N. Romdahl, fröken Ebba v. Schwerin, löjtnant A. af Forselles, kamrer Sandahl och revisor Aug. Bergman.
Ett sällskap på 30 personer bland badgästerna företog i onsdags med extratåg en utflykt till Hemse, derunder besök gjordes i Barlingbo, Stånga och Etelhems kyrkor. Efter intagen frukost i Hemse och middag i den skuggiga ängen vid Etelhems station utfördes af några bland resenärerna sång och musik med ackompanjemang af kyrkans orgel, hvarjämte tillfälle icke saknades att taga sig en sväng på den i ängen uppförda dansbanan. Färden, som upptog hela dagen, skildras af de resande såsom synnerligen angenäm.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
har denna sommar, allt sedan sin ankomst till Fridhem i medlet af Juni, befunnit sig jämförelsevis ganska väl till helsan. Prinsessan har kunnat sitta ute i sin vackra Fridhemspark, så fort det varit en varm dag, och har till och med kunnat göra smärre promenader till fotsomkring i parken, hvilket de klena krafterna ej tilläto förra året. Väderleken har i allmänhet icke varit stadigvarande: än tryckande het med åtföljande åska och regn, än storm med kylig temperatur — växlingar, hvilka naturligtvis icke kunnat vara af förmånlig inverkan på helsan.
För någon tid sedan förrättades examen i olika ämnen med prinsessans små skyddslingar vid barshemmet & Fridhem. Examen ägde rum i närvaro af prinsessan och Vesterhejde skolråd och lemnade ett i det hela gynsamt resultat. Efter examens slut voro skolrådsledamöterne jämte sina fruar inbjudna till middag å Fridhem.
Derjämte hade prinsessan sedermera låtit auordna en liten festlighet för barvhemsbarnen. I anseende till den härliga, eolvarma dagen kunde festen firas i det fria.
Glädjen lyste ur de smås ögon, muntra lekar i det gröna framkallade månget hjertligt skratt, och det hela var en ä!sklig bild af idel fröjd och solljus. Med lifligt intresse tog den ädla furstinnan del i sina små skyddslingars oförstälda glädje.
Prinsessan bevistade här om dagen en med lärljungarne i Vesterhejde folkskola anstäld examen.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
Medicinalrådet O. F. Hallin, som i förgår hitkom från Vestervik, inspekterade igår härvarande hospital och lasarett samt afreste igår qväll härifrån.
— Kommendör N. A. Fischerström, som hitkom i söndags, har i dessa dagar inspekterat båtsmanshållet på Gotland. Inspektören, åtföljd af kapten A. J. Blom, afreste härifrån igår med ångaren Rurik.
— Öfverstelöjtnanten vid generalstaben J. F. E. Åberg, schef vid generalstabens topografiska afdelning, bitkom i tisdags för att inspektera de här pågående kartografiska arbetena.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
på Gotland togs i onsdags ett ytterligare steg, skrifves till Gotl. Allehanda.
I Burge i Levide hölls nämligen på eftermiddagen ett möte på derom förut utfärdad inbjudning, i syfte att söka vidtaga åtgärder för boskapsskötselns upphjelpande och särskildt för bildande af ett mejeribolag inom orten. Mötet, hvars förhandlingar leddes. af landshöfding Poignant, tog sin början vid 5-tiden. Till detsamma hade infunnit sig mellan 30—40 för frågans lösving intresserade personer. Landshöfdingen inledde förhandlingarne med ett kortare föredrag. Jordbruksstatistiken visade, sade han, att boskapsskötseln på Gotland drifves föga mer än till ortens eget behof. Af kreator och andra ladugårdsalster lemnar ön blott ettringa öfverskott till utförsel. Stundom erfares till och med brist för det egna behofvet. Under 5-årsperioden 1881—1885 har ock utförseln af nötkreatur nedgått för hvarje år och utgjort år 1881—742 st. 1882543 st. 1883—489 st. 1884—437 st.
1885—392 st.
Boskapsskötseln borde således upphjelpas. Eljes skulle äfven sjelfva åkerbruket gå under.
I fråga om hvilka åtgärder borde vid tagas för boskapsskötselns upphjelpande, vore länets jordbrukare, såvidt han kunnat inhämta, allmänt af den mening, att utan mejeribandteringens utveckling funnes ingen hjelp för boskapsskötseln, således ej häller för åkerbruket.
Af smör och ost är utförseln från Gotland jämförelsevis en obetydlighet. Från bolagsmejeriet i Visby såldes
år 1884 — 59,828 skålp. smör 26,603 skålp. ost
år 1880 — 48,586 skålp. smör 18, 200 skålp. ost
år 1886 — obekant
Antages smörtillverkningen vid detta mejeri i medeltal årligen uppgå till omkring 50,000 skålp., så kan mjölkåtgången för smörberedning beräknas till vid pass 200,000 kannor, utgörande mjölken af endast 400 kor, om man beräknar 500 kannor per ko.
Men Gotland föder för närvarande icke mindre än 16,000 kor; och detta antal kan, såsom af sakkunnig man visats, ökas med 16,000 kor utan att fodertillgången derför behöfver ökas. Ty gjorde man sig blott af med öfverflödiga dragare, så vunnes derigsnom ytterligare 16;000 »kofoder».
Ivkomsten af dessa nu förslösade 16,000 kofoder skulle utgöra minst 1,300,000 troligen 1,600,000 kronor årligen, motsvarande ungefär dubbla värdet at Gotlands hela utförsel af råg och korn, som kan beräknas bögst till 20,000 tunnor råg och 60,000 tunnor korn årligen.
M nga mejerier fordrades emellertid för att rätt tillgodogöra afkastningen af korna, äfven om deras antal icke ökas utöfver hvad det för närvarande utgör. Mjölken kunde ju icke med fördel transporteras lång väg; och skumning i hemmen vore föga lämplig. Den meningen hade ock gjort sig allt mera gällande, att hvarje mejeri bör omfatta blott ett mindre område, med tillslutning af om möjligt alla jordbrukare inom samma omräde. Vid sådan allmännare tillslutning behöfde ett mejeri, för att kunna bära sig, omfatta endast två eller tre af våra små socknar. Sträckte sig området vidare, så visade erfarenheten att de mera aflägset boende efterhand upphörde med mjölksändningen — och mejeriet ginge under af brist på mjölk.
Med tillämpning af dessa grundsatser hade af agronomen Kihlberg föreslagits anläggande af ett mejeri, afsedt för jordbrukare inom Levide, Gerum och en del af Fardhem. Inom detta område funnes antagligen redan inemot 400 kor. Å den utfärdade teckningslistan vore hittills 67 aktier tecknade, hvardera & 50 kronor, hvadan 33 aktier ännu fordrades för fulltecknande af aktiekapitalet 5,000 kronor.
Såsom ett praktiskt svar derå att de närvarande allmänt delade landshöfdingens tankar i frågan öfverlemnade herr Kihlberg nu en inbjudningslista till aktieteckning för bildande af Levide mejeriaktiebolag upptagande (sedan 1 tecknare vid tillfället tillkommit) 69 aktier, tecknade af 34 personer.
På grund af det steg till frågans lösning, som redan tagits och för hvars borgen och goda framgång både här och annorstädes inom ön man har att tacka de upplyste och fosterlandsälskande män och främst bland dem länets nuvarande höf: ding, som oegennyttigt till folkets verkliga väl med sällspord ifver och förmåga arbeta för modernäringens säkra och varaktiga höjande, beslöts att utse en interimsstyrelse som skulle vidare taga saken om händer. Till ledamöter utsågos herrar T. Hellerström, Burge, ordf., O. Båtelsson, Boxarfve, K. Norrby, Mallgårds, J. Johansson, Botes, och J. Jakobsson, Gardarfve, med F. Hägg, Hägvalds, till suppleant.
Styrelsen bemyndigades att draga försorg om aktieteckningens fullbordande, fastställelse af bolagsordaing, förvärfvande af tomt för mejeriet, kostnadsförslags upprättande m. m, samt att slutligen sammankalla aktietecknarne till stämma för vidare åtgärders vidtagande.
Härefter delgafs ett af Östergarn samt Rone redan antaget förslag till bolagsordning, som enhälligt antogs af aktietecknarne och underskrefs af interimsstyrelsen för att underställas k. m:ts stadfästelse.
Till plats för det blifvande mejeriet erbjöds och antogs mot en begärd köpeskilling af 100 kronor 1/2 tunnland jord, tillhörigt Skinnarfve gård i Levide, beläget strax vid s. k. Korsgatan till venster om vägen till Levide kyrka med god vattentillgång.
Sedan mejerifrågan sålunda i all endrägt blifvit tills vidare behandlad, tilllägger vår brefskrifvare, skildes man åt under den glada visshet att ett företag som detta, om det stödes af en allmän och enig samverkan inom det för verksamheten afsedda området, en ändamålsenlig och sparsam anordnivg af det lilla så väl som det stora samt slutligen och framför allt om ledningen kommer i goda och oegennyttiga händer, både kan och bör och skall bland jordbrukarne i kampen för tillvaron verka för allmänt och enskildt väl.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
för Visby har gjort nedannämda ändringar i bevillningsberedningens förslag till beskattniag af inkomster för innevarande år:
Från erläggande af bevillning för inkomst affördes skeppare K. J. Vallin såsom försatt i konkurs, hemmansägare K. G. Karlsson och fröken Fredrika Strömberg, hvilka aflidit, samt mjölnareenkan Vestergren, som på annan person öfver låtit sin rörelse.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
Elter å bolagsstämma med Herta Salteribolag träffadt beslut kommer sagda bolag att upplösas och bolaget tillhöriga bygnader jämte inventarier, såsom fiskkärl m., m. att försäljas, och varda dessa bolagets tillhörigheter bärmedels till salu utbjudna. — Bygnanaderna, uppförda å Kärna grund invid Herta Fiskläge, bestå: 1:0. af en träbygnad på stenfot under spåntak, 54 tot lång, 28 fot bred, inredd till ett bonings rum med kakelugn, kök med spis, ett större rum för hvarjebanda samt rymlig förstuga, hvilken bygnad är försedd med loft och källare å dess hela längd. 2:do. En at sten uppförd salteribyghad, 80 fot lång och 32 fot bred, inredd till trenne större rum försedda med stengolf; hela bygnaden klädd invändigt med bräder efter fylnadaf sågspån mellan dessa och maren. — 3:o. En bygnad eller skjul af trä med stengolf, 36 fot låog, 18 fot bred. — Tillgången å fisk, synnerligen strömming och torsk, är vanligen ganska rik på platsen. Bygnaderoa, hvarutmed tillfälle är till saltsjöbad på jämn och vacker sandbotten, ligga nära invid Ronehamn, der ångbåts: kommunikation emellan Visby och fastlandet finnes en gång i veckan under seglationstiden.
Spekulanter hänvände sig till handlanden J. F. Fagerberg, Burs & Gotland.
Ronehamn i Juli 1887.
STYRELSEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.
Burge i Lummelunda, tillbörige fastigheter 1/2 mantal Burge och 5/96 mtl Lunds i Martebo vid sist hållna auktion af brist på spekulanter icke kunde försäljas, så kommer ånyo auktion derstädes att bållag torsdagen den 4 Augusti kl. 10 förmiddagen, då fastigheterna komma att försäljas sådaua de nu befinnas, att genast tillträdas med växande gröda. Vilkoren blifva före utropet tillkännagifna. På samma gång försäljes återstoden af lögöreboet bestående af diverse möb ler och husgerådssaker, en silfverbägare, koppar-, malw- och jerosaker, linne och sängkläder, åtskilliga träkärl, vagnar, kälkar, plogar, mullfösor, foderhäckar, bögafflar, ett tröskverk; 2:ne kor, ett par unga dragoxar m. m., och lemnas betalningsanstånd för lösa egendomen till den 1:sta September.
Stenkyrka den 28 Juli 1887.
CARL BERGSTRÖM.
Gotlands Allehanda
Fredagen 29 Juli 1887
N:r 60.