Passagerarelista.

Från Stockholm: Med »Gotland» 30 Juli: Häradshöfding Waldenström, doktorerna Sjöberg, Hansson, revisor Ljungbeck hrr Lyth, Kolmodin, Svensson, Johansson, Andersson; fru Åkerman ; fröken Arvidsson. — Med »Tjelvar» 31 Juli: Majorerna von Teyztz, Varberg, hrr Hedlund, Hoffman, Ottergren, Palmquist, Göransson, Hamberg, Wahlström, Hardin, Dahlén, Molander Nilsson; frök:na Aurepv, Janson. — På genomresa till Stettin: Löjtnant Tick, hrr Lagerhall, Degén, Hawerman, Fredlund,

Från Kalmar: Med »Visby» 31 Juli: doktor Kock med fru, kamrer Ihre med familj, kaptenerna Kistner, Sellman, löjtnant Holmberg, hrr Fröberg, Forsmau, Meyer, operasångaren Sellergren, hrr Willborg, Wahlstedt, Ericksson; fru:na Lagerbielke, Gerle, Pettersson, Westerdahl, Jönsson ; frök:na Lagerbielke, Kistner, Pettersson, Johnsson, Nilsson.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 29 Juli, skonert Lars, Hultman, Lybeck, styckegods. — Till Klinte: 24 Juli, skonert Laura, Söderström, Neustadt, barlast; 29 Juli, jakt Doris, Nyman, Wismar, barlast.

Utgångna: Från Visby 30 Juli, galeas Trägen, Svensson, Fårö, tomt fartyg; jakt Lökken Prövene, Engelbreck, Mönsterås, sill; Från Klinte: skonert Karl Johan, Fiscb, Holstein, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Från landsbygden.

Klintehamn, 30 Juli.
Agronomen- Kihlberg
höll i närvaro af landshöfding Poignant inför ett sextiotal åhörare föredrag i Ejsta skolhus 28 Juli.
Sedan landshöfdingen tillkännagifvit ändamålet med mötet, näml. att rådgöra med jordbrukarne om deras angelägenheter, och hr Kihlberg närmare utvecklat sina kända åsigter om hvad Gotlands jordbrukare hafva att iakttaga, öfvergick föreläsaren till jordbrukarnes räddningsplanka: anläggande af ett ångmejeri i hvarje socken eller pastorat.
Landshöfdingen, agronomen och församlingens kyrkoherde hade på f. m. tillsammans tagit trakten i närmare skärskådande och funnit att eft mejeri för Ejsta och Sproge, anlagdt på gränsen af nämda socknar vid vestra landsvägen, vore alldeles tillräckligt. Herr Kihlberg nämde att utsigt vore för handen, att smör, beredt efter den s. k. ismetoden, inlagdt i lufttäta bleckdosor, liksom anjovis, med fördel kunde sändas på Spanien, derjordbruket i långa tider legat i lägervall, öh der säljas för 2 till 3 kr. skålp. Spaniorerna hafva numera fått bättre smak på smör än sin förr så mycket begagnade olja. Den egentliga afsättningsorten skulle blifva England, der för svenska statens räkning är anstäldt ett ombud, som tillhandagår vid försäljningen af mejerialster.
Landshöfdingen inlade månget uppmuntrande ord till de tillstädesvarande jordbruktarne, hvaraf en del Ejstabor yttrade betänkligheter med afseende på foderodling, ty de naturliga ängarne här hatva ej särdeles stor ytvidd och voro ej af så gifvande beskaffenhet; och då en stor del af deras jord för närvarande låge under laga skifte, hvilket, med afseende å rättegång, ej så snart torde komma att vinna laga kraft, förordade hr Kihlberg, uppå framställning, användandet af grön råg, som borde afbergas i början af Juni månad, eller då axen voro allmänt utkomna, men ej så sent att blomningen redan inträdt eller försiggått, då stänglarne redan blifvit trädartade och förlorat sin närande kraft.
Efter slutad föreläsning och sedan hemmansägaren Mårten Stenström, Botreips, erbjudit ett halft tunnland jord för mejeriets bygnadsplan, skreds till aktieteckning, men för dagen upphans ej mer än fyratiotvå aktiar. De, som hade tecknat, öfverenskommo likväl avt söka verka derhän att efterhand vinna andra för saken intresserade, men för dagen icke närvarande personer, så att full teckniovgt minst 100 aktier å 50 kr., måtte uppnås.

Dagen derefter,
Sankt Olofsdagev, reste länets höfding från Kronvall ut på St. Karlsö, hvarest en nämd, utsedd inför Södra häradsrätten, var samlad för att bestämma afgäld m. m. för den jord, som för all framtid blifvit afsöndrad för fyrbåkens och fyrbetjeningens rakning. Nämden afslöt sina förhandlingar vid Bopparfve först på qvällen. Det var ett lif och en rörelse på Karlsö den dagen! Man såg läkare, prester, militärer, artister, jordbrukare, här och hvar i bergsrefvorna, beskådande de allvarliga och öfverraskande bergpartierna. Man saknade icke heller svalkande skugga på den mjuka mossan under de oftast lodräta klippväggarne i närheten af Norderhamn, hvilka stundom äro beklädda med murgröna; ej heller svalkande vatten ur de friska källorna. Färden gynnades af det härligaste väder, och en lätt bris underlättade hemfärden, som ifrån Stora Karlsö till Kronvall icke tarfvade längre tid än 50 minuter.

Stora Karlsö
är nu mera såld af de många gamla intressenterna (med undantag at en enda, som gifvit ett bleklagdt nej) att afträdas i nästa Nov. till jagtbolaget, som äfven är betänkt att försköna ön med plantering af lärkträd. Köpeskillingen bar i år i allmänhet utgått efter 16,000 kr.; taxeringsvärdet är 10,000 kr. Sjelfva själen i förteaget tyckes vara den verksamme godsägaren Willy Wöhler på Klintebys, Några får blifva således från 1 Nov. icke synliga på ön, men deremot så mycket mera af vildt: hare och sjöfågel. Ett stenhuggeri kan möjligtvis komma till ståni derute. Ett sådant var påbörjadt för omkring 20 år tillbaka, men arbetarne funno för godt att, ägarne oåtsporde, nedslagta får, hvarför de först nämde naturligtvis blefvo hastigt och lustigt utdrifne ur paradiset. Det är icke alldeles osannolikt att stenhuggeri under medeltiden bedrifvits derute. Sägnerna veta förtälja att Gotlandskyrkorna fått sitt materiel derifrån, och bland andra den stora och sköna kyrkan i Väte, helt och hållet bygd af huggen och tuktad kalksten, hafvande murar med upphöjda afbildningar: på södra sidan föreställande en vildsvinsjagt och på norra sidan den babyloniska skökan.
En fackman från Stockholm har under sommaren tagit prof såväl af Karlsöstenen som från en, och annan Gotlandskyrkas, Det vore af intresse få veta om likhet förefinnes eller ej.
Slutligen torde ett tidsenligt badhus icke komma att saknas på den vilda, intagande klippan i hafvet, klippan med sin friska sjöluft, hvilken inom kort borde allmänt blifva en behaglig vallfartsort för resande från både när och fjärran.

Friska inbyggare
måtte det väl finnas i Sproge socken, hvars folknummer vid förra årsskiftet uppgick till 360, men hvarest ingen aflidit sedan 11 Mars sistlidet år tills nu för en vecka sedau, då en äldre qvinna afled.

Kornåkrarnas
snart blifvande guldax lofva sina ägare äfven i år en riklig belöning för deras möda och arbete. Således vackert korn i fjor och likaså i år. Det lär höra till sällsyntheterna, att två på hvarandra följande år gifva rika kornskördar. De öfriga sädesslagen, isynnerhet hvetet, hvaraf bär endast litet kan odlas, stå mycket vackra på åkern. Bergningsvädret för såväl det odlade höet som det på de naturliga ägarne har varit ganska gynsamt, och mycket af ängshöet står icke nu under bar himmel. Måtte bergningsvädret blifva lika gynsamt för säden! Värmen är nu nästan tropisk och rotfrukterna behöfva åter mera regn.

Vamlingbo, 28 Juli.
Årets höslåtter
är nu nära nog afslutad härstädes, och har skörden varit någorlunda god om mau undantager en del af de ettåriga klöfver- ooh timotejvallarne, som på de festa ställen varit mycket klena, troligtvis deraf att stark torka rådde förlidet år. Apropå torkan kan sägas att vattenbrist börjar råda på flere ställen i trakten, så att flere måste forsla vatten till både folk och kreatur. Om ej regn snart inträffar, torde det vara fara värdt att åtminstone potatisen deraf kommer att lida väsendtlig skada. — Värmen har somliga dagar varit ganska tryckande, ända till 25 gr. cels. och deröfver, hvilket äfven i sin mån bidrager till att påskynda rågskörden, som pu är alldeles hvitnad på de flesta åkerfälten.
Strömmingsfisket fortfar att vara särdeles givande, både på östra och vestra kusten och har nu priset å denna vara nedgått till 25 öre valen.

Dryg dagspenning.
Under det engelska ångaren »Nicosian» stod på grund å Hoburgs ref var en hemmansägare behjelplig med lossandet af stendkolslasten (den ende anbetare från land) i något öfver ett dygn. Han erhöll för detta arbete icke mindre än 1 pund sterling (ungefär lika med 18 kr. i svenskt mynt), hvilket kan sägas vara ganska hederlig betalning.

Ett olycksfall
å en tjur timade häromdagen vid Tuna gård i Vamlingbo. Ett ungsto som gick på bete i sällskap med tjuren tog sig nämligen det orådet före att under häftigt springande förfölja denne, tills han omsider stördade till marken och dog. Som djuret ej var försäkradt drabbades ägaren här af en ganska känbar förlust, alldenstund det måste nedgräfvas.
Åter en påminnelse ati försäkra kreaturen.

Rådjuren
ha ov äfven förirrat sig ut i sjelfva södret. Då häromdagen en person från Hamra färdades vägen åt Öja, varseblef hau ett dylikt djur (antagligen en bock) helt lugnt spatsera brevid landsvägen i diket; men då vår man var på ett kort afstånd, fann den sällsynte gästen för godt att hoppa öfver närmaste gärdesgård- och med snabb fart begifva sig till skogs. Ett par dagar derefter, då en qvinna från samma socken var sysselsatt i en åker med ränsning af potatis, varseblef hon ett dylikt djur (efter beskrifning troligen en rådjurshona) i sakta mak hoppa in i ett strax bredvid varande kornland. Qvinnan, som ej kuude begripa hvad det var för ett otyg som befaun sig i åkern, fattade dock mod och affärdade detsamma medels stojande och hyssjande, då det kilade rakt undan. Hemkommen berättade hon för sina grannqvinnor den egendomliga synen, då en s. k. klok gumma» helt naivt förklarade att hin håle sjelf i bockskepnad visat sig för henne i åkern. Naturligtvis blefvo de sedermera upplysta om de stora misstaget af andra klokare personer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Från sjön.

Engelska ångaren En: field, kapten E. Masey, hemma i West Hartlepool samt på resa från Petersburg till Amsterdam med last af råg, bohvete linsäd (sammanlagdt omkring trettio tusen tuonor), strandade såsom förat nämts i tisdags morgse vid Östby utanför Melstaby ägor på Öland samt blef läck. Bergningsångarne Hermes, Poseidon och Argo, som skyndsamt ankommo till strandningsstället, togo fartyget flott i fredags afton, sedan en stor del af lasten lossats å fyra andra fartyg. Sedan »Enfield,» mätande omkring 1,500 ton (2,158 groston), provisoriskt tätats, bogserade Hermes och Poseidon fartyget till Oskarshamn, dit den väldiga ångaren dock ej kunde ingå. Då kapten Masey ej ville lossa mer af lasten, måste Hermes och Poseidon bogsera ångaren till Stockholm, dit de ankommo med »Enfield» igår e. m. vid 3-tiden. Ångaren kommer att der intagas i docka och repareras.
Bergningsångaren Argo afgicki fredags åter till Ljugarn för att fortsätta sitt arbete med den sjunkna engelska ångaren Widdrington.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Den allmänna sprutmönstringen

ägde rum i lördags afton, sedan brandkårens olika afdelningar öfvats de näst föregående dagarne. Det forna fattighuset, till hvilket bergnings- och rifningsafdelningens verksamhet i fredags var förlagd, besprutades vid den allmänna öfningen från läroverksplanen, hvarjämte uppfordringsverket med en slang från gamla brännerigården afprofvades å Mellangatan framför kronoverkstaden.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

I konkurs

försattes i dag bagaren K. G. Broström. Första förhöret med borgenärerna utsattes till 8 dennes.
Stadsfiskal Jansson förordnades att förrätta bouppteckning och taga hand om boet, tills gode män varda valde.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Fiskevattensdelägare

vid Kyllej, Wallavik, Lergraf, Klasen, Fjaugen, Furillen, Skenholmen samt vid Herrevik, Katthammarsvik m. fl. ställen äfvensom vid Röstensvik hafva hos fiskeritillsyningsmannen i länet dr Kolmodin-anmält önskan om ändringar i och tillägg till nu gällande konventioner rörande fjäll och flandrefisket, med anledning hvaraf dr K. hos länsstyrelsen begärt utlysande afsammankomster med vederbörande för dessa frågors behandling.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Undersökningar

för den tillämnade dräneringen af staden hafva i dag med dels borrningar tagit sin början under ledning af löjtnant Holmberg.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

Omkring 100 lustresande

begåfvo sig igår middag med lusttåget till Etelhem, der aftonen under det härligaste väder tillbragtes under dans och lekar i de vackra ängarne. Lusttåget inkom åter till Visby vid half 10-tiden på qvällen.
— Ett hundratal personer voro igår samlade i Sandbergska hagen strax söder om staden för att i det gröna njuta af sommarluft och sommarsol samt roa sig med landtliga lekar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.

I lustresan

till Storungs i söndags med ångaren Visby deltogo ett sextiotal personer, mestadels Visbybor, som kl. 8 afreste från Visby under det mest angenäma väder.
Kusten norr om Visby företer ej så mycket storartadt och omväxlande som på många andra ställen af ön, Stenkyrkehuk med den der uppförda fyren är nära nog det enda, som fäogslar något, tills man passerar Lickershamn, der några märkliga bergformationer (Raukar) visa sig.
»Visby» ångar vidare och efter passerandet af Hallshuk och Harudden inkommer man i den stora Kappelshamnsviken, der på södra sidan märkas några mindre fisklägen och midt emot på den norra Bläse med sina stora anläggningar för kalkbränneri. Vidare längre in i viken Kappelshamnas och Storuogs hamnplatser med sina lastbryggor. Vid den sistnämda lade ångaren till strax efter kl. 11, der, oaktadt den nästan olidliga hettan, en stor samling menniskor var resenärerna till mötes.
Strax efter ankomsten dit spredo sig lustfararne i possessionaten Karl Westöös stora och vackra park, som nu välvilligt uppläts åt de resande. Denna nära 4 tunnland stora park, som började anläggas af nuvarande ägaren 1849, har många rariteter såväl af blommor som prydnadsväxter. Så beundrar man en grupp blad växter, flere slag, hvaraf en art hampa uppgafs nå en ovanlig höjd, samt pisang, majs o. fl., som här breda sina saftiga blad; så den stora, öfver 50 sorter representerande blomsterrabatten. Vidare märkas här många ntländska barrträd, hvilka alla oaktadt den nu länge ihållande torkan syntes i god växtkraft. Från den angenäma parken bege vi oss mad ledning af ställets trädgårdsmästare till den ett stycke derifrån på andra sidan vägen belägna köksträdgården och trädskolan, der vi åter öfverraskas af omfånget.
Här uppgafs finnas icke mindre än 30 tusen trädplantor, deraf 8 tusen färdiga till utflyttoing. Alla slags såväl fruktsom prydoadsträd förekommo här; af de senare vidpass 150 olika slag.
Hela denna afdelning upptager vidpass 2 tunnland och är, liksom allt öfrigt, i mönstergill orduing och välskött. Ej så obetydligt af prydnads- och fruktträd säljas årligen till andra kommuner. I köksträdgården, omfattande vidpass 1/2 tunnland, förekomma de flesta kökssaker, hvaraf särskildt lära efterfrågas sparris, kronärtskockor och jordgubbar, hvilka sistnämda lära vara särdeles lättsålda i Stockholm.
Från denna långa men angenäma fotvandring bege vi-oss ut kring nejden, der dock få lustfarande syntes, enär hettan var stark (29 grader i skuggan). De fleste manlige uppfriskade sig med bad i vikens klara vatten. I parken vimlade af resande, och grupper syateslägrade här och hvar i trädens skugga, en och annan pjutande af medhafda matförråd. Ställets gästvänlige värd hade dock inbjudit en stor del af de resande på middag samt till förfriskningar i parken.
Hamnen här vid Storungs är ej särdeles djup endast 11 eller 12 fot, hvarför ej större fartyg här kunna angöra; likaså vid Kappelshamn. Togenstädes ligga fartygen säkra för nordlig storm, hvilken vräker rätt in i viken.
Fisket i viken är ej särdeles gifvande; endast stfömming fångas i någon nämnvärd mån. Af öfriga ortens produkter synes ej särdeles mycket bana sig väg ned till dessa hamnoplatser, emedan de socknar, som ligga norr om viken, hällre transportera sina alster till Fårösund, för att antingen der afyttras eller forslas vidare med Klintehamn.
Timmarne ila snabt och snart manar Visbys ånghvissla resenärerna att samlas ombord. Kl. 4 afgår ångaren från stället »afskedviftad» af en stor folkmassa.
Samtidigt med ångarens afgång begaf sig en sportman på velociped till Slite, der han tillbragte natten och idag på morgonen åter inträffade i Visby.
Vid sjutiden ångade Visby åter in i vår hamn.

Gotlands Allehanda
Måndagen 1 Augusti 1887
N:r 61.