Badgäster

vid Visby vattenkuranstalt:
Lars Pettersson, Gotland; fru Kristina Pettersson, Visby; Karolina Åkerman, Visby; ingeniör Arnell, Stockholm; fru Kristina Jonsson, Visby; fröken Augusta Olofsson, fröken Maria Erlandson, Gotland; fröken Viktoria Silfverling, Upland; hustru Anna Pettersson, Gotland; tröken Emma Larsson, Visby; teologiestuderanden Nilsson, Upsala; fru Larsson, fröken Nilsson, Visby.
Summa 493.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Solförmörkelsen

i morgse försiggick under klart väder, som lemnade de talrika åskådarne, af hvilka ettstörre antal samlat sig på höjderna norr om staden, tillfälle att följa den intressanta företeelsen under hela dess förlopp. Just vid solens uppgång täcktes himlen vid östra horisonten af spridda moln, som emellertid snart skingrades.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Fotvandringar på Gotland,

äfven af större sällskap, börja blifva något modernt. Man har flerstädes å södra Gotland sett vandrande sällskap och vi hafva hört, att jämväl personer från andra orter på detta sätt sökt sig omkring på landsbygden. Särskildt hafva vi oss bekant, att ett sällskap af fem unga gotländska damer och tre herrar i slutet af förra månaden företagit en sådan vandring efter ev, som oss tyckes, väl uppgjord marschruta. En af deltagarne har meddelat oss följande om denna vandring:
Samlingspunkten var Klintehamn, der naturligtvis det vackra Klinteberget besöktes, och vandringens mål första dagen var Sandarfve kulle i Fardhems socken, der sällskapet inträffade på eftermiddagen efter vid Burge gästgifvaregård intagen middag. Ofvanämde kulle höjer sig icke så obetydligt öfver den omkringliggande nejden och erbjuder derför en ganska vidsträckt utsigt — inemot ett tjugutal kyrkor visa sig för blotta ögat. Bästa tidpunkten för eu vistelse å kullen hade blifvit vald; vid den nedgående solen skiftade barr- och löfskog i många färger, i dalen förlängdes trädens skuggor alltmer och mer och en underbart skön tafla erbjöd sig åt åskådarne. Vid Sandarfve, den gård hvaraf kullen har sitt namn, erhölls nattqvarter och tidigt följande dag var sällskapet åter på benen. Man ville skyada för att få tillbringa så många timmar som möjligt af dagen vid Löjsta slott, af många äfven kalladt Stånga slott; läget är på gränsen mellan Löjsta och Stånga socknar. Öfverallt] i de vackra ängarna påträffade man slåtterfolk och, hvad som alltid följer med, slåtteröl, hvilken dryck sällskapet förstod att till dess fulla värde uppskatta.
Vid Fride i Löjsta, beläget en half fjerdingsväg från slottet, provianterades för dagen, en vägvisare följde och efter en kort stund var man vid slottet. Stället kan knapt beskrifvas, så olik är dess natur annat gotländskt, och den, som ej sett detta, vet icke hvad Gotland kan uppvisa. Efter en angenämt tillbringad dag tågade man sent på aftonen till Stånga, i hopp att få nattlogis vid Liffride och det lyckades utmärkt. Så ingick tredje dagen. Man skulle idag under vägen tangera en vacker och gästvänlig prestgård och hinna fram till Ljugarn. Det ären li ten treflig och frisk hamn, omgifven af vackra vikar, och den kunde bjuda sällskapet på vederqvickande bad. När man så i öfrigt hade allt så bra, man kunde önska sig, hos ortens ende affärsman, så icke underligt, att vistelsen här blef ett helt dygn. Mot aftonen sattes Bter renslarna på ryggen och maa vandrade den vackra vägen från Ljugarn till Bringsarfve i Ardre, för att hafva Torsborg så nära som möjligt för följande dag.
Den femte dagen randades och redan klockan 5 skedde uppbrott till borgen med vår vänlige värd och kyrkovärd såsom ciceron. Man såg och såg om igen de vackra vikarna vid Östergarn, Kräklingbo och Ånga ända bort emot Slitehamn, och längre ut på ett spegelblankt haf skimrade hvita segel, belysta af en strålande julisol. Men man måste lemna allt detta vackra. Enligt den uppgjorda planen skulle sällskapet vara vid Butle station, der vandringen skulle sluta, på eftermiddagen och det var derför ingen pardon. Nära två mil hade man att gå i en tryckande solhetta, men det betydde föga; sällskapet var nu »uppgånget» och kunde derför med ledighet fullborda marscheu på fyra och en half timme. Hade promenaden genom den långa s. k. Butlebranden varit torr, så öfverraskades man nu så mycket mera angenämt af en Iukullisk måltid, arrangerad i en konstgjord löfsal af en mot sällskapet synnerligen välvilligt stämd person. Man upplifvade vid middagen flere intryck från vandringen, man beslöt att på något sätt befästa minnet af de glada, oförgätliga dagarna. Men stunderna ilade; stationsklockan ringde; några viftningar och det bar af åt skilda håll.
Så slutade denna vandring. Sällskapet hade varit djerft nog att företaga vandringen sjelfva s. k. fruntimmersveckan och Saradagen, första dagen, hotade med regn, men det var endast skrämskott; sedan var hela yandringen idel solljus i alla afseenden. Man hade sett sådana punkter som Klinteberget, Sandarfve kulle, Löjsta slott och Torsborg, och sällan har väl Gotland kunnat uppvisa friskare grönska och rikare växtlighet.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

General E. von Vegesack

har på grund af sjukdom befriats från ledningen af femte militärdistriktets officerares fältöfningar för innevarande år.
Generalstabsöfversten Stecksén har förordnats att i stället leda dessa öfningar.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Drunknad.

Vid 12-tiden i måndags natt råkade en hos skeppstufvaren Söderström i Stockhoim anstäld arbetare Kal Oskar Pettersson, kallad Gotlandspelle, falla från Stadsgårdskajen isjön. Efter en stund blef han upptagen och visade ännu svaga tecken till lif, men ansigtet var mycket blodigt. En kort stund derefter, innan fältskär hann anlända till Fiskarbamnenl dit han blifvit förd, hade lifvet flytt.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Till ordförande

i Hangvars sockens kommunälnämd har valts hemmansägaren M. A. Osterman, Sväckers, och till ordförande i samma sockens fattigvårdsstyrelse hemmansägare P. O. Segerdahl, Sixarfve.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Ett olycksfall

med ett kreatur inträffade sistlidan lördag i Hablingbo, då en hemmansägare derstädes var på väg körande efter ett par unga ston med ett löst åkdon i sakta mak. När han kommit endast ett kort stycke på vägen, störtade det sexåriga stoet ned å vägen och förblet liggande samt aflsd nästan ögonblickligen. Djuret förflyttades till en närbelägen hage, der besigtning företogs, som konstaterade att djuret dödt af en inre åkomma. Kreaturst var ej försäkradt, såsom så ofta fallet är bland många djurägare här och hvar å landsbygden.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Den s. k. frälsningsarmén,

hvars röre!sa här i Visby varit i aftagande, hade igår talrikt besökta möten, hvarvid de tvänne hindueraa »stabskaptenerna» Chuckorbutty och Narain Das höllo i den vanliga stilen präglade föredrag, som genom folk öfversattes.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.

Ruinfesten

i S:t Lars i går qväll var besökt af omkring 400 personer, hvilka med lifliga bifallsyttringar balönade de vackra sångerna och de präktiga scenerna ur »Ung Hauses dotter». Några kulörta lyktor upplyste ruinen under mellanakterna.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 19 Augusti 1887.
N:r 66.