Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
härstädes har domkapitlet till k. m:t gjort framställning, att ett årligt belopp af 600 kronor måtte få till hyra af rektorsbostad tagas ur läroverkets ljus: och vedkassa att derifrån utgå från 1 Oktober innevarande år.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
för metodistepiskopalförsamlingen i Tofta har Anders Avdersson utsetts.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
i ottesångsgudstjensternas ställe härstädes måtte få ersättas af andra allmänna uppbyggelsestundar, har domkapitlet på anhållan af Visby kyrkostämma gjort hemställan till k. m:t.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
kommer att förrättas 10 dennes i Hörsne pastorat och 31 dennes i Vestkinde pastorat.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
allmänna prisskjutning ägde rum i dag å skjutbanan utanför östra stadsporten. Ett jämförelsevis ringa antal (40) skyttar deltogo i skjutningen, som företogs på fri hand och 400 fots afstånd mot tioringad tafla med fem skott af hvarjeskytt. En för skjutningen ogynsam blåsig väderlek var rådande.
Första priset, ett kronogevär (värdt 40 kronor), tillföll E. Kahlström, Bunge, för uppnådda 45 ringar; andra priset, ett silfverur (30 kronors värde), K. Klasson, Hafdhem, för 44 ringar; tredje priset, en kikare (20 kronors värde), F. Stenberg, Sanda, för 44 ringar samt fjerde priset, en jagtflaska och ett jagthorn (10 kronors värde), J. Pettersson, Väte, för 44 ringar, hvarjämte v. Hohenhausens minnespris (15 kronor) tilldelades förutnämde Kahlström för uppnådt högsta poängantal.
Gillets medalj kunde nu ej utdelas.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
hade i lördags bolagsstämma, som leddes af bolagets verkställande direktör auditör S. Engström.
Under år 1886 har bolaget haft följande:
Då ränta och amortering å statslånet 1886 utgjorde 27,500 kronor, har alltså behållningen af trafiken icke räckt till, hvadan af reserverade medel användts omkr, 6,000 kronor. Som bekant ärannuiteten till staten från och med detta år nedsatt till. 25 tusen kronor.
Bolagets ställning vid årsskiftet visar
Med en erinran att persontrafiken fortfarande vore att anse som banans hufyudinkomst påpekade revisorerna ånyo lämpligheten att skilja gods- och persontrafiken, hvilket lämpligast skulle ske genom inköp af en s. k. Ångdressin. Framhållande att Vislanda—Bolmens jernväg, hvars ångdressin ansetts såsom för vår bana lämplig, nu funnit densamma otillräcklig såsom rymmande endast 17 personer och derför bestält en ny, ansåg styrelsen att frågan borde bero tillsvidare, så mycket hellre som Munktells verkstad för närvarande vore sysselsatt med konstruerandet af för smärre jernvägar lämpliga ångvagnoar.
Hrr Hellgren, Viman och Björkander framhöllo behofvet af två tåg om dagen i hvardera riktningen hela året om, något som skulle kunna tillgodoses, om man inköpte en sådan mindre ångvagn. Hr Björkander föreslog att stämman måtte besluta att inköpa en dylik för en kostnad af högst 10 tusen kronor. Skulle den betinga mera, borde extra stämma utlysas. Hr Hellgren åter ansåg, att form: ligt beslut nu icke borde fattas utan att stämman borde uttrycka en önskan till styrelsen att hålla frågan öppen och om möjligt så fort sig göra läte nå det mål, som genom inköp af en ångdressin skulle vinnas. Hrr Engström, Jeurling, Karl Ekman och Hellgren, Hellhage, ansågo, att man behöfde större erfarenhet om dessa ångvagnar, innan man kunde bestämdt afgöra, hvilken modell som för vårt behof vore den lämpligaste och ville derför att något beslut om köp nu icke skulle fattas.
Efter votering bifölls hr Hellgrens förslag med 211 röster mot 47. (Stadens ombud nedlade vid denna votering sina röster). Mot beslutet reserverade sig hrr Björkander Klingwall och Viman.
— En lämplig afgift beslöt stämman skulle upptagas för rättigheten att i väntsalar och å stationshus anbringa skyltar och plakat.
— Revisorerna hade utan att derom göra något yrkande hemstält, om icke styrelseledamöter, undantagandes verkställande direktören, och revisorer kunde åtaga sig sina befattningar utan annan ersättning än fribiljett. Styrelsen hadeansett, ätt det under sådana omständigheter möjligen skulle möta svårigter att fiopa lämpliga personer, hvilka, såsom önskligt vore, ville flere år å rad åtaga sig dessa uppdrag och det dermed förenade ansvar. Stämman beslöt att åt styrelsen uppdraga att taga under ompröfning och till västa stämma framlägga förslag, om styrelsen anser att någon ändring i verkställande direktörens åliggande och arvode skulle kunna göras.
— Arvodena till verkställande direktören (1,000 kr.), till styrelseledamöterna (100 kr.) samt till revisorerna (50 kr) bibehöllos vid sitt nuvarande belopp.
— De ur styrelsen i tur afgående hrr Ax. Ekman och O. Melin återvaldes. Till ersättare utsågos direktör Gardell och konsul Ekman.
Till revisorer omvaldes hrr Hellgren, Björkafider och Klingwall, med hrr Kahlquist och Åckander till ersättare.
Vid stämman närvoro 12 aktieägare, representerande 5,258 aktier, deraf på Visby stad kommo 5,000. Stadens ombud vid stämman voro hrr Hellgren och R. Wallér. Hr Bokström var af riksdagsgöromål hindrad.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
Enligt hvad vi förut nämt om kommunernas fattigvård och finanser för år 1885, hafva personliga afgifter blifvit olagligen debiterade i 20 landskommuner i Gotlands län eller i 21, 5 procent af hela antalet hemman i länet.
Kungl. förordningarna 1 och 22 Juni 1883 föreskrifva att, oafsedt de enligt särskilda konventioner och författningar utgående aflöningarna till presterskap och en del kyrkobetjening, kommunernas per sonliga utskylder få endast för folkskolans behof utdebiteras och icke må sättas högre än 50 öre för hvarje skattskyldig man samt af qvinna skola utgöras med hälften af det belopp, som erlägges af man. Dock gifva de uppgjorda räkenskapssammandragen vid handen att afvikelse från dessa stadganden ägt rum.
Med anledning deraf hafva vi tagit kännedom om dessa sammandrag och efter dem antecknat följande:
I Björke har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 50 öre för man. och 25 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Follingbo har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Akebäck likaså.
I Boge har kommunalstämman beslutit personliga afgifter, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till andra behof, än folkskolans.
I Fårö likaså.
I Ganthem har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 55 öre för man och 30 öre för qvinna.
I Wiklau har kommunalstämman besltit personslig afgift, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 65 öre för man och 45 öre för qvinna.
I Wänge har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Buttle likaså.
I Guldrupe likaså.
I Ardre har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 50 öre för man och 25 öre för qvinna, till fattigvården.
I Stenkumla har kommunalstämman beslutit personlig afgift till andra behof än folkskolans.
I Klinte har kommunalstämman beslutit personlig afgift, 36 öre för man och 18 öre för qvinna, till fattigvården, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 19 öre för både man och qvinna.
I Grötlingbo har kyrkostämman beslutit personlig: afgift, 10 öre för båda man och qvinna, till en tornbygnad.
I Rone har kyrkostämman beslitit porsonlig afgift till belopp af 25 öre för både man och qvinna.
I Eke likaså.
I Alfva har kyrkostämman beslutit parsonlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Hablingbo har kyrkostämman beslutit personlig afgift, 20 öre för man och 15 öre för qvinna, till andra behof än folkskolans, och kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 35 öre för både man och qvinna.
I Silte har kyrkostämman beslutit personlig afgift till belopp af 50 öre för både man och qvinna.
I Gerum har kyrkostämman beslutit personlig afgift till vin, 12 öre af kommunikant.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
Den redogörelse för folkmängden inom hvarje kommun m. m., hvilken bland annat skall tjena till ledning vid de i höst förestående riksdagsmannavalen, har i dessa dagar blifvit af Statistiska Centralbyrån utsänd. Deraf framgår, att rikets hela folkmängd 31 December 1886 uppgick till 4,717,189 personer, utvisande en ökniog sedan det: näst föregående året af 34,420 personer, eller 0:74 proc.
Gotlands folkmängd utgjorde samtidigt 52,556 personer, sedan den under år 1886 nedgått med 14 personer. Detta är sjunde året å rad, under hvilket öns folkmängd minskats, och uppgår den samfälda minskniogen från och med 1880 till 2,725 personer.
Ofvan anförda folkmängdssumma för Gotland i dess helhet fördelade sig. med 45,819 inv. på landsbygden och 6,737 på Visby stad. Den förre hade under året minskats med 85, men den senare ökats med 71 personer.
Inom de valkretsar, hvilka helt och hållet eller delvis tillhöra länet, var folkmängden följande:
Gotlands norra domsaga 21,924
Gotlands södra 23,895
Visby 6,737; Borgholm 889. 7,626
Fördelas folkmängden å landsbygden på dess båda valkretsar, då finner man, att på hvartdera området räknas öfyer hufvud en befolkning af 22,920 pers., hvilket är vida gynsammare än för rikets landsbygd i det hela, der i medeltal komma 26,656 inv. på hvarje valkrets.
Äfven för valkretsen Visby och Borgholm ställer sig förhållandet långt fördelaktigare än för rikets samtliga städer, för hvilka i medeltal \’belöpte sig 10,860 inv. på hvarje representant i riksdagens andra kammare.
På Gotland utgör kommunernas antal sammanlagdt 94, af hvilka oberäknadt Visby 48 tillhöra norra häradet och 45 södra. Medelfolkmängden i hvarje landskommun utgör alltså icke mer än ungefär 494 personer, något lägre i norra och något högre i södra häradet.
Då det vore för långt att uppräkna alla landskommunerna med deras invånareantal, anföras här endast de största och minsta. Sålunda äga sex kommuner mer än 1,000 inv. hvardera, nämligen Lärbro (1,379), Fårö (1,216), Klinte (1,179), När (1,122), Othem (1,068) och Rone (1,048). De folkfattigaste kommunerna äro deremot Visby södra och norra landskommuner, den förre med endast 82 och den senare med 149 inv. Närmast före dessa komma Akebäck (174), Gerum (184) och Hejdeby (199).
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.
som anställes såväl inför konungens befallnivgshafvande härstädes, som afvederbörande kronofogde å stället, fredagen den 29:de näskommande Juli, klockan tolf på dagen, utbjudes på arrende under tjugu års tid, räknade från den 14 Mars 1888 till den 14 Mars 1908,indragna kronolänsmansbostället 1/2 mantal Boterarfve or 13 i Sanda. socken och Gotlands södra härad.
För egendomen, hvilken är belägen 2,3 mil från Visby och 0,8 mil från Klintehamn och som vid arrendeuppskattningen ansågs innehålla omkring 27 taonland åker, 14 tunlaod löfäng, 10 tuooland myr och 55 tunnland skogsoch hagmark, har kungl. domänsstyrelsen såsom arrendevärde faststält en årlig afgift af 225 kronor.
Förslag till arrendekontrakt jämte öf riga för kännedom om\’ arrendevilkoren nödiga bandlingar finnas att tillgå i kungl. domänsstyrelsens aktuariekontor, å landskontoret i länet samt hos vederbörande kronofogde.
Visby i landskontoret den 28 Maj 1887.
E. POIGNANT.
Johan Gardell.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1887
N:r 53.