Landtmannaföreningen

på södra Gotland hade i lördags sammanträde i Hemse, besökt af omkr. 30 personer.
De utsända teckningslistorna hade återkommit från sex socknar.
Till föreningens centralstyrelse, som har sitt säte i Hemse, valdes kyrkoh, Svensson i Garda, landtbrukare O. Karlström, Hablingbo, O. N. Bolin, Alfva, J. Smith, Löjsta; och L. Duse i Hemse, med kyrkovärden O. Lingström, Hemse, postm. Lagergren och landtbr. Melin, Mullvards, till ersättare.
Till föreningens revisorer valdes handl. Jacobsson, Garda, skoll. Qviberg, Garda, och skoll. Söderberg, Hablingbo.
Vid derefter företaget val till lokalstyrelser i de socknar, der teckningen omfattats af så många, att styrelsens antal kunde fyllas, valdes:
i Garda: landtbrukarne Ant. Lagergren, L. W. Jacobsson, Halfvans, och H. Hansson, Halfvans, med J. Pettersson, Robennarfve, och L. Jacobsson, Sindarfve, till ersättare.
i Hemse: Jakob Johansson, Asarfve, Per Jakobsson och Anton Pettersson, Hulte; ersättare: Karl Pettersson och Reinhold Lundström.
i Hablingbo: Karl Welin, Petes, N. Nilsson, Stjups, och O. Olsson, Medebys; ersättare: O. Jakobsson, Vastäde, och O. Hansson, Petes.
i Träkumla: Lars Eriksson, Kue, J. Jobansson, Angelarfve, och Hj. Hägvall, Iogvards; ersättare: T. Eriksson, Kue, och J. Lundström, Tjengdarfve.
Inspektor Jonsson på Hesselbys uttalade som ett önskningsmål, att man borde uppställa diskussionsämnen för föreningeas nästa sammanträde, med anledning hvaraf Jandtbr. Anton Pettersson påpekade såsom lämpliga sådana frågorna dels om inköp af gödningsämnen på en gång i större partier, dels om utsädets renhet (en sädesrensningsmaskin borde finnas i hvarje pastorat).
Efter sammanträdets slut undertecknade en del bland de närvarande en tacksamhetsskrifvelse till ledamoten i andra kammaren hr Liss Olof Larsson för hans åtgörande i grundskatte- och tullfrågorna.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

A Gotlands länsfängelse

qvarsutto 31 dennes åtta män och en qvinna mot sju män 30 sistl. April. Under Maj månad hafva nio män och en qvinna tillkommit samt åtta män utskrifvits.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Visby postkontor

förestås från och med i morgon och tillsvidare af postexpeditör Karl Myrsten såsom t.f. postmästare,
Fröken V. Ekman har förordnats att under sagda tid bestrida postexpeditörstjensten härstädes samt fröken Ester Heimer att sköta en extra biträdesbefattning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Nya kompetensvilkor

för befordran till: löjtnant vid Gotlands artillerikår hafva nu stadgats. K. m:t har nämligen förordnat:
att officer, som hädanefter till underlöjtnant vid Gotlands artillerikår utnämner, skall, för att vara berättigad vinna befordran till löjtnant vid kåren, hafva aflagt godkänd examen i allmänna artillerikursen vid artilleri och ingeniörhögskolan, och
att den förberedande undervisningen för iatrade vid nämda läroverk skall utan särskild afgift tills vidare bibringas artillerikårens underlöjtnanter vid något af artilleriregementenas läroverk, der ock pröfningsexamen bör afläggas.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Att absolvera filosofie licentiatexamen

vid nyligen fylda 21 år och efter tre års vistande vid universitetet är ytterst sällsynt. Hr Karl Johan Vilhelm Sjögren, född 1866 i Visby och student härstädes 1884, aflade nämligen ilördags ofvannämda examen, som i vanliga fall fordrar 7 till 8 års studier.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Till Fridhem

afreser prinsessan Eugenie måndagen 13 eller senast onsdagen 15 Juni, naturligtvis beroende på lugnt väder. Prinsessan åtföljes till Gotland af hoffröken Rudenschöld och kammarherren Å. Burén, hvilken senare dock endast en kort tid qvarstannar derstädes.
Prinsessan har, som förut omtalats, ett par gånger företagit promenad i vagn. Under de senaste dagarne har hon emellertid måst hålla sig inne Eugeniahemmet vid Norrbacka, som föregående år ganska tidigt fått besök af sin beskyddarinna, har, till följd af den ihållande kalla väderleken, ännu icke i år fått se prinsessan inom sina murar; dock kommer hon att, så fort hennes helsa det medgifver, vid sin första utfärd besöka sina skyddslingar, innan hon afreser till Fridhem.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Den årsredogörelse

med inbjud nivg till årsexamen 6 Juni vid härvarande allm. läroverk, som af rektor Jacobson i dagarne afgifvits, inledes med några rätt omfattande, på mångårigt samlingsarbete grundade genealogiska anteckningar af dr O. Rosman om åtskilliga gotländska slägt ter såsom Bahr och Bähr, Beckman (med Hambraeus), Brygger (med Fohlin), Bulmering (med Köhler och Lindgren), Engeström, Butendorff (med Löfvenberg), Callander (med Wahlberg, Sahlsten, Eng ström, Wallér, Herlitz och Lyth) samt Dubbe (med Hägg och Lyth).
Redogörelsen innehåller för öfrigt sedvanliga uppgifter och tabeller om undervisningen, lärare och lärjuogar m. m.
Åt sin företrädare rektor Sprinchorn egnar läroverkets nuvarande rektor följande afskedsord:
Redan med hänsyn till de täta ombyten af rektorer, som inom en kort tidrymd härstädes ägt rum, måste underrättelsen om denna förändring här på platsen mottagas med vemod, Detta vemod måste tilltaga i styrka vid tanken på den känbara förlust, som särskildt genom rektor Sprinchorns förflyttning skulle träffa läroverket. Ty ehuru han blott i tvänne års tid varit dess styresman, hade han dock hunnit att dels skapa nytt, dels så utveckla framstående och kraftfulle föregångares verk, att läroverket under hans nitiska, på en gång allvarliga och humana ledning syntes gå en i allo god och lugn framtid till mötes. Lifligt önskade och hoppades derför alla hans medlärare och medarbetare, att denna framgångsrika verksamhet ock skulle blifva långvarig. Desto djupare kändes saknaden, när detta hopp gäckades.
Läroverkets bygnader befannos, såsom kändt är, för några år sedan otillräckliga för det växande lärjungeantalet. För att afbjelpa det behof af utvidgning, som då förefans, beslöts inköpandet af det midt emot läroverkshuset belägna, staden tillhöriga fattighuset. Om denna frågas nuvarande ståndpunkt och om ny inredning i gymnastikhuset lemnar rektor följande redogörelse:
Inom läroverksbygnaden hafva, sedan förra årsredogörelsen afgafs, blott några gmärre behöfliga reparationer ägt rum.
I gymnastikbygnaden har vestibulen inredts till afklädningsrum, och för detta ändamålrundt omkring väggarne fasta sittplatser blifvit anbragta, bestående af 10 sammanstälda låga skåp, hvart och ett innehållande 20 fack, numrerade i fortlöpaude ordning. Genom denra anordning har hvarje i gymnastiköfningarna deltagande lärjunge fått sitt bestämda fack till förvarande af gymnastikskor. För öfrigt hafva några andra förbättringar i sammanhang härmed vidtagits.
Under innevarande läsår har läroverket, efter utgången af det år 1883 beviljade uppskof, den 1 Oktober 1886 tillträdt den midt emot läroverksbygnaden belägna egendomen nr 7 i S:t Hansrotens 1:a qvarter, sedan vederbörligt köpebref, dagtecknadt den 17 September 1886, blifvit å Visby stads vägnar af dess drätselkammare till domkapitlet utfärdadt och sedan lagfart å densamma blifvit af rådhusrätten i Visby beviljad under 27 September 1886. Den i köpekontrakt af 9 Juni 1882 faststälda köpeskillingen, stor 20,000 kronor, har i enlighet med deri stadgade vilkor erlagts dels medels kontant betalning af 5,000 kr. ur läroverkets bygnadsfond, dels medels afräkning af 5,000 kr. såsom bidrag från stadens sida till undervisningslokalernas utvidgning; dels slutligen medels en af domkapitlet å läroverkets vägnar till Visby stad utfärdad skuldförbindelse å 10,000 kr., hvilka skola oguldna och räntefritt innestå, så länge den staden nu åliggande förpliktelsen att hålla läroverkets rektor boställsvåning fortfar att vara gällande och icke tages i anspråk, hvaremot om stadens nyssberörda skyldighet skulle komma att tagas i anspråk eller möjligen genom blifvande lagbestämmelser upphöra, ifrågavarande förbindelse skall löpa med sex procent (6 %) årlig ränta från och med den dag, stadens merberörda skyldighet uppbör eller på annat sätt fullgöres, hvarjämte förbindelsen då ock skall vara till betalning förfallen sex (6) månader efter å någondera sidan gjord uppsägning.
Genom tillträdet af nämda egendom har läroverket sjelft öfvertagit skyldigheten att från 1 Oktober innevarande år tillhandahålla rektor bostad eller ock att i stället lemna skälig hyresersättning. Genom detta köp har ock bygnadsfonden ådragit sig en skuld af 10,000 kronor, hvilken kommer att ansenligt ökas, derest den inköpta egendomen skall i alla stycken kunna användas till de med densamma afsedda ändamål, hvartill dea på grund af sitt läge synnerligen väl lämpar sig, eller till rektorsbostad samt till förvarande af läroverkets bibliotek och värdefulla natur- och kulturhistoriska samlingar m. fl., hvilka f. n, i brist på utrymme hvarken kunna behörigen ordnas eller så, som sig bör, vid undervisningen begagnas. Men dessförinnan måste de å tomten förut befintliga bygnaderna undergå en genomgripande förändring och grundlig reningsprocess, desto mera nödvändig, som de senast begagnats till fattighus. Attomändring af ett gammalt hus alltid är förenad med stora svårigheter och oberäkneligt dryga omkostnader, utan att dock i allmänhet ett fullt tillfredsställande resultat kan ernås, är en gammal erfarenhet, som icke jäfvats i förevarande fall. Särskildt måste bibehållandet af de förra innanväggarne lägga stora hinder i vägen för en ändamålsenlig anordning af de olika lägenheterna och betydligt försvåra uppgörandet af erforderliga ändrivgsförslag. I följd häraf framkallade också den af hofarkitekten E. V.
Langlet under sommaren 1886 inlemnade ritningen flere anmärkningar, hvilka företrädesvis gälde rektorsbostaden och utrymmet för de naturhistoriska samlingarna med dithörande läsrum. Då dertill kom, att utredning saknades, huruvida rifvandet af de gamla bygnaderna och uppförandet af ett nytt hus skulle medföra nämnvärdt ökade utgifter, under det att fördelarne voro obestridliga, så beslöt kollegium vid sammanträde 20 September 1886 att återremittera ärendet till förnyad behandling af förvaltningen af läroverkets bygnadsfond, som i första hand haft ledningen af bygnadsfrågau sig anförtrodd. Efter inhämtande af arkitektens åsigt afstyrkte nämda förvaltning på anförda grunder det väckta förslaget om nybygnad. På dess anmodan vidtog arkitekten deremot åtskilliga förändringar i den urspruogliga ritningen, hvarigenom frågan i sitt dåvarande skick fick en så lycklig lösning, som omständigheterna medgåfvo. I denna form godkändes den delvis omarbetade ritningen af kollegium vid dess sammanträde 17 December 1886.
Härmed var dock ärendet icke afgjoråt. Ty änonv återstod den ytterst vigtiga frågan om beräkningen af de för arbetets verkställande erforderliga kostnaderna. Sedan hofarkitekten E. V. Lavglet förklarat sig hindrad att dermed taga någon befattning, anmodades arkitekten J. E Stenberg i Stockholm, som på grund af föregående arbeten härstädes ägde noggrann kännedom om ortens förhållanden och arbetspris, att uppgöra ett detaljeradt kostnads- och materialförslag. I Februari 1887 aflempvade han ett dylikt förslag, slutande på 87,600 kronor. Hvad som isynnerhet framkallat denna oväntadt höga siffra, var enligt arkitektens förklariog den tillämnade rektorsbostadens inrednivg. Ty för att den skulle kunna något så när motsvara berättigade anspråk på sundhet, värme och beqvämlighet, måste omfattande och dyrbara anordningar vidtagas. Beslöte man sig deremot för att åtminstone f. n. lemna frågan om rektorsbostaden å sido och inskränka sig till att inreda den gamla hufvodbygnaden till bibliotek och museum, skulle en dylik förändring kunna verkställas för omkring 14,000 kronor. Då vigten af en allsidig och fullständig utredning af bygnadsfrågan var ögouskenlig, erhöll arkitekten Stenberg i uppdrag att utarbeta en plan i den af honom antydda riktningen, hvilken borde pröfvas i samband med det förut framstälda förslaget. I följd af alla dessa oförutsedda svårigheter kommer ännu någon tid att förflyta, innan definitivt beslut i den för läroverket vigtiga frågan kan fattas. Visserligen medför detta uppskof ganska många olägenheter; de måste dock stå tillbaka för de vida större, som lätt nog kunde uppstå, om läroverket utan föregående noggrann ompröfning påbörjade ett bygnadeföretag, hvarigenom bygnadsfondens utgifter skulle ökas på ett sätt, föga afpassadt efter den mivskning i inkomster, som i följd af det sjunkande lärjungeantalet och de talrika befrielserna från afgifter till denna kassa regelbundet fortgått under loppet af flere års tid.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Gotlands jernväg. Lusttåg.

Lusttåg afgår söndagen den 3 Juni från Hemse och mellanliggande stationer till Visby och åter; och äro biljettpriserna för fram- och återresa nedsatta till! följande:
Från Hemse Kr. 1:25
Från Stånga Kr. 1:—
Från Etelhem Kr. 1:—
Från Buttle Kr. 1:—
Från Bjerges Kr. 0:75
Från Roma Kr. 0:50
Från Barlingbo Kr. 0:50

Tåget afgår från Hemse kl. 6,45 f.m. och återvänder från Visby kl 8,0 e.m.
Visby d. 31 Maj 1887.
Trafikehejfen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.

Kurs till utbildande af slöjdlärare.

I Husbållningssällskapets slöjdskola i Visby meddelas under Juli och Augusti månader undervisning företrädesvis till utbildande af slöjdlärare. Sådan undervisning meddelas för öfrigt när som helst under terminerna. Till stipendier har husbållningssällskapet anslagit 900 kr: Inom detta belopp kan ordivarie folkskollärare erhålla stipendium af högst 90 kr., om han deltagit 90 dagar i undervisningen, för kortare dit i förhållande derefter, och annan slöjdlärareelev hälften; allt så vida han före årets utgång hos förvaltningsutskottet anmält sig till stipendium och dervid företett intyg af föreståndaren om förvärfvad skicklighet att i skola på landet undervisa i slöjd. — Deretter tord2 husbållningssällskapet icke komma att utgifva stipendier af detta slag.
Visby i April 1887.
STYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 31 Maj 1887
N:r 43.