Dödsfall Berndt Niklas Sundahl

Tillkännagifves att min innerligt älskade make Prosten och Kyrkoherden i Gothem och Norrlanda församl., L. N. O. Berndt Niklas Sundahl, född den 22 Aagusti 1806, stilla afled i Gothem prestgård den 26 September 1887, djupt sörjdoch saknad af mig, barn, barnbarn, slägt och vänner.
Anne Louise Sundahl,
f. Pantzerhielm.

Sv. Ps. nr 247, v. 1 o. 2 och 495.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 30 September 1887.
N:r 78.

Mejeriväsendet på Gotland.

Berättelse af länsmejeristen G. af Wetterstedt.
Efter dessa allmänna reflexioner i frågan, öfvergår jag att meddela de iakttagelsér jag varit i tillfälle att göra vid de småländska andelsmejerierna i den ordning de af mig besöktes:
Berga mejeri, beläget i Berga socken. (De uppgifter jag här var i tillfälle erhålla, voro ej så fullständiga som vid de följande.) Mejeriet, som börjat sin verksamhet den 1 Juli 1886, var inredt uti en qvarn och drefs med vattenkraft. Separator användes till mjölkens skumning. För dritkraften betaltes 300 kronor för år. Mjölkleverantörernas antal uppgick till 115. De, som bodde längst bort hade en mil till mejeriet. Mjölkmängden vid besöket var 330 kannor för dag. Den hade dock under året varit nere på 50 kannor, men äfven varit uppe vid 850 kannor. Till ett skålpund smör hade i medeltal åtgått 3,90 till 4,00 kannor mjölk. Det lägsta pris som betaltes leverantörerna för mjölken var 15 öre (under Juni) och det högsta 22 öre för kanna. Smörprisen hade varierat mellan 56 och 93 öre för skålp. Osten betaltes med 10 öre istörre partier och 12 öre i minut, allt för skålpund. Skötseln af mejeriet bestreds af en mejerska med lön af 200 kronor och i kostpengar 15 kr. för månad samt af en elev utan lön, men lika kostpengar med mejerskan. Nuvaraude verkställande direktören och ordföranden stodo i begrepp att utlösa alla öfriga delägare ur bolaget, samt ämnade sedan köpa mjölken af leverantörerna, och \’var detta mejeri således på väg att förlora karaktären af andelsmejeri.
Hvittaryds mejeri beläget i socken af samma namn, på ett afstånd från föregående af 3/4 mil, började sin verksamhet 16 Augusti 1886. Aktiekapitalet utgör 6,500 kronor, fördelade å 180 aktier om 50 kronor hvardera.
Stsreleen hade upptagit ett lån å denna summa, Aktieägarne erlade en krona för månad såsom afbetalning för hvarje aktie. Kostnaderna för byggnaderna (mejeri och svinhus) hade uppgått till 2,000 kr. samt inventarierna m. m. till 4,500 kr. För närvarande funnos 54 mjölkleverantörer- med längsta afstånd från mejeriet af 3/4 mil, Under bästa mjölktiden uppgick leverantörernas antal till nära 100. De fleste äga 4 till 5 kor, men äfven finnes sådana, som endast hafva 1 till 2 mjölkkor. Den störeta dagliga mjölkmängden har under året varit 200 kannor, den minsta 70 kannor.
Till ett skålp. smör har användts 8,90 till 4,00 kannor mjölk, hvilken skummas med separator. För mjölken hade betalts minst 14 öre (under Juni) högst 22 öre (under Oktober). Lägsta priset för skålp, smör hade varit 56 1/2 öre, högsta 95 öre. Osten säljes på stället till 10 öre för skålp, Skummjölk har sålts till 5 öre för kanna. Någon del återtages af leverantörerna.
Löner voro: för verkställande direktören 100 kronor, mejerskan 325 kr. kontant samt grädde och skummjölk till husbehof; eleven 10 kr. för månad. Under året hafva sålts 104 lispund svin till 4 kronor för lisp. lefvande vigt. Svinen hafva fått spannmål för 65 kronor. Enligt verkställande direktörens beräkning hade svinen betalt skummjölk och kernmjölk med 5 öre för kanna.
Angelstads mejeri, beläget vid jernvägsstationen med samma namn å Vislanda—Bolmenbanan, Detta mejeri hade kommit i gång samma dag som föregående, näml. den 16 Augusti förra året. Aktiekapitalet var 5,500, fördelade på 110 aktier om 50 kronor. Aktieägarnes antal utgör 62 stycken. Lån är erhållet af Hushållningssällskapet och i bank.
Styrelsen ansvarar för lånet, men har tagit revers af aktieägarne. Vinsten, som mejeriet lemnar, användes till inbetalning af lånet. Bygnader och inventarier ha kostat 8,000 kr. För närvarande var det endast 42 stycken, som lemnade mjölk till mejeriet. Ingen hade längre än 1/2 mil till mejeriet. Leverantörerna ha i medeltal 4 till 5 kor, men det fans äfven de, gom med en ko någon tid på året kunde lemna mjölk. Mjölkmängden har uppgått till högst 300 kannor och lägst 125 kannor för dag. 3,80 till 3,90 kannor mjölk hatva åtgått att lemna ett skålp. smör, hvilket goda resultat angifver att äfven här begagnades separator. Leverauvtörerna bafva för mjölken erhållit minst 17 öre och högst 22 öre för kanna, och hafva smörpriserna varit minst 55 öre och högst 95 öre för skålp. Någon ost tillverkades icke för närvarande, men i vintras hade den betingat ett pris af 15 öre för skålp. Skummjölk och kervmjölk säljes till 6 öre för kanna. Omkring en fjerdedel afskummjölken återtages af leverantörerna. Löner: verkställande direktör 60 kr., mejerskan kontant 200 kr. samt stat, bestående af 24\” kub.-fot råg, 12 kft potatis, 52 skålp. emör årligen jämte 1/2 kanna oskummad mjölk för dag. Eleven 10 kronor för månad. Under året hafva sålts 39 st. svin, hvilka efter ett pris af 4:50 kr. för lisp. (på stället) lemnat 1,284 kr. Inköp af grisarne samt kraftfodret uppgick till 685 kr. Vinsten å:; mejerirörelsen för första! halfåret utgjorde 486 kronor.
Möllekulla mejeri beläget i Urshults socken började arbeta i Juli 1886. Aktiekapitalet 5,000 å 100 aktier om 50 kronor. Aktieägarne 30 stycken. Hushållningssällskapet har lemnat ett lån, för hvilket styrelsen ansvarar.
Mejeribygnaden har kostat 1,294 kr. (deraf murverket 300 kr.). Inventarierna (deribland separator, en 4 hästars ångmaskin med 5 hästars panna) 3,831 kr. Omkring 70 stycken ladugårdsägare lemna mjölk till mejeriet och är lävgsta afståndet någon leverantör har att frakta sin mjölk 3/4 mil. Det finnes ägare af endast 1 till 2 kor, som lemna mjölk. Mjölkmängden för dag har varit mellan 200 och 50 kannor. Till ett skålp. smör ha åtgått i medeltal 4 kannor mjölk. 17 öre för kanna har varit det minsta och 21 öre det högsta som leverantörerna erhållit för mjölken. Lägsta priset på smör har varit 55 öre och högsta 92 öre för skålp. Ingen ost tillverkades. Skum mjölk och kernmjölk såldes till 8 öre för kanna.
Leverantörerna togo ingen skummjölk åter. Löner: verkställande direktören ingen lön. Mejerskan 320 kr. samt smör och mjölk till husbehof (skall till nästa år ändras till 150 kr.
och kost). Elev 50 kronor för år jämte mejeriprodukter. Då meningen var att hädanefter lägga an på svingödning, hade 12 st. ungsvin inköpts för 363 kronor.
Gåfvetorps mejeri vid stationen med samma namn å stambanan, började arbeta 1 Mars 1886. Aktiekapitalet 4,500 kr. med 90 aktier om 50 kr. Aktieägarnes antal 16, och blef aktiesumman! genast kontant inbetald. Kostnad för inredning af ett gammalt mejeri 300 kr.
Inventarierna kostade 4,000 kr. Antalet af leverantörer var 60 och bland dessa äfven sådana, som endast ägde 2 kor. De,som bodde längst bort, hade en mil till mejeriet. De första dagarne mejeriet var i verksamhet, var mjölkmängden ej större än 70 kannor dagligen, men sedermera utgjorde den minst 300 kannor och högst 750 kannor för dag (vid besöket 600 kannor). Till ett skålp. smör hade åtgått 4,00 till 4,20 kannor mjölk, skummad med separator, Mjölken hade betalts med lägst 15 öre (under Juni) och högst 22 öre för kanna. Smöret har betingat lägst 60 öre högst 93 för skålp. För osten har erhållits 10 öre för skålp. En del af skummjölken har betingat 8 öre för kanna och samma pris har erhållits för kernmjölken. Leyerantörerna hafva förbundit sig att återtaga hälften af skummjölken mot. ett pris af 5 öre för kanna. I löner utgingo till verkställande direktören 150 kr., till mejeristen 40 kronor för månad samt provision så att hela hans lön uppgår till 600 kr. för år, till elev 60 öre för dag jämte en kanna skummjölk.
Kråkesjö mejeri beläget 1/2 mil från Skrufs jernvägsstation började 10 November 1886.
Aktiekapitalet 4,000 kr. fördelade på 80 aktier om 50 kr. Antalet aktieägare 50. Lån hade erbåilits i Kronobergs läns sparbank. Aktieägarne hade gifvit reverser till styrelsen. Bygnaden hade kostat 2,000 kr, och inventarierna 2,000 kr. Antalet leverantörer var för närvarande 36 och bland dem ägare af endast 1 till 2 kor. Mjölkmängd för dag hade varit högst 130 kannor minst 90 kannor. Mjölken skummades enligt ismetoden. 4 till 5 kannor hade åtgått till ett skålp. smör. För mjölken har betalts 16 till 20 öre för kanna. Smörpriserna hafva varit 55 till 88 öre för skålp. Ungefär bälften af skummjölken återtages af leverantörerna till ett pris af 7 öre för kanna. Löner: verkställande direktören 25 kr., ordföranden 15 kr., mejerskan 800 kr. och eleven 60 kronor, i ett för allt för år.
Svaneryd mejeri. Detta mejeri var jag ej i tillfälle att besöka, men genom ett bref, dateradt 5 Sept. 1887, från verställande direktören för detsamma, har jag erfarit följande. Mejeriet började sin vergsamhet 25 Juli detta år. Aktiekapitalet utgör 2,000 kr. och skall vara inbetaldt innan årets slut. Hvarje aktie å 20 kronor. Aktieägarnes antal är 45, Mejerilokalen samt drifkraften (vattenkraft) har bolaget arrenderat. Iuredningen af lokalen samt inventarierna hafva kostat 1,922 kronor. Antalet leverantörer tör närvarande 35 och äfven bland dem flere, som ej äga mer än 1 till 2 kor. Mjölkmängden i början blott 30 till 40 kannor, men är nu 100 till 120 kannor för dag med utsigt att betydligt ökas. Mjö!ken skammas med separator. I medeltal har åtgått 27 skålp. (4,28 kannor) mjölk till ett skålp. smör och hafva leverantörerna för mjölken erhållit 20 öre för kannan. Smörpriset har varierat mellan 81 till 85 öre för skålp. Skummjölken har hållits i ett pris af 10 öre för kanna, hvarför leverantörerna endast återtagit en ringa mängd, men meningen är att nedsätta priset till 6 öre kannan för såväl skumsom kernwjölk. Någon ost tillverkas icke, Löner: verkställande direktör ingen lön, mejerskan 300 kr. kontant samt 1/2 skålp. smör för vecka jämte mjölk till husbehof. Ett biträde leges för 6 kr. för månad. 15 st. svin äro inköpta och på dem användes all skum och kernmjölk, som ej säljes.
Ofvan nämda mejerier hafva alla kommit till stånd genom medverkan af agronomen Kihlberg, hvilken efter uppdrag af Kronobergs läns Hushållningssällskap, medels föredrags hållande samt genom råd och upplysningar för öfrigt, bragt saken å bane.
Utaf samtlige verkställande direktörerna för dessa mejerier \’erfar jag, atten stor belåtenhet och allmän tillfredställelse var rådande bland leverantörerna öfver det ändamålsenliga sätt, på hvilket mejerierna blifvit ordnade, och de fördelar, som genom dem tillskyndats jordbrukarne. Också förspordes belåtenheten nedlagd i ord sådana som dessa: hvarifrån skulle vi erhållit den inkomst, som nu månatligen kommer 088 till del, om vi ej haft våra mejerier !

Gotlands Allehanda.
Måndagen 26 September 1887.
N:r 77.

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Gotland» 24 Sept.: kapten Jacobsen, generalkonsul Berg, hr Falck; fru:na Pettersson, Carlson, Gardell; frök:na Petri, Sandström, Löfvenberg, — Med »Tjelvar» 26 Sept.: hrr Rydberg, Björk, Johansson, Lytb, Nilsson, Bolin, Bergengren, Oramér, Löfvenmark; fru:na Helander, Bratt, Ekstedt; fröken Åsander.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 26 September 1887.
N:r 77.

Handel och Sjöfart.

Utgångna fartyg: Från Klinte: 17 September, skonert Lovisa Ahlström, Rostock, trävaror; galeas Apollo, Karlström, Femern, kalk och trävaror; skonert Hazard, Lorenzen, Altona, trävaror; 23 September, jakt Doris, Nyman, Wismar, kalk och trävaror; skonert Fru Lona, Landström, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 26 September 1887.
N:r 77.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Smuggleri. Tullkontrollör Hagström hade instämt kaptenen och styrmannen å skonerten Feliv K. O. Gardell och K. Östman med yrkande om ansvar å dem för olofligt införande å tullpliktigt gods. Vid fartygets bitkomst 9 dennes från Köbenhavn upptäcktes vid invisitationen af tullbetjeningen två sockertoppar, och ett fat spirituosa, undangömda under seglen, samt en sockertopp och ett fat spirituosa, dolda i styrmannens hytt. Dessa varor voro ej upptagna å märkrullan, Åklagaren ansåg att svarandena haft för afsigt att insmuggla varorna, helst kaptenen tillfrågats vid visitationen om något ytterligare vore att upptaga å märkrullan; vidare voro varorna undangömda. Tullbeloppet för de beslagtagna varorna uppgår till 22 kronor 31 öre.
Gardell sade sig ej hafva tänkt att smuggla varorna i land utan hade ämnat ha dem ombord som skeppsproviant. (Härvid anmärkte rättens ordförande, att svaranden som gammal skeppare bort veta att äfven skeppsproviant skall upptågas i märkrullan, samt åklagaren att bland den i märkrullan upptagna provianten äfven förekom socker).
Brådska hade orsakat försummelsen att anmäla varorna.
Styrmannen hade ej heller tänkt att smuggla utan hade ämnat begagna varorna för eget behof i sitt hus. Hade han blifvit tillfrågad, skulle han hafva uppgifvit varorna.
Utslag afkunnas nästa måndag.

För våld och fylleri var arbetare Ferdinand Svensson åtalad, Han erkände att han sparkat arbetare Oskar Stendal. Svensson uppförde sig på ett högligen oskickligt sätt inför rätten; på yrkande af åklagaren fäldes han att härför böta trettio kronor. Målet uppsköts.

För våld och oqvädinsord mot bagare Broström samt för fylleri vid två olika tillfällen var arbetara Karl Hemström instämd; Han erkände delvis våldet samt fullständigt fylleriförseelserna, Efter att bafva hotat Broström med åtal för att B. i sin butik till H. sålt öl, som förtärts på stället, afstod B. från ansvarsyrkandet samt fordrade endast ersättning med fyra kronor för den rock, H. sönderrifvit, hvilket H. medgaf att betala.

I krafmålet, förut omvämdt, mellan bemmansägare J. Pettersson, Mölner i Väte, och urmakare Forsberg inlemnade svarandens ombud notarien Bachér en skrift, hvari nämdes att svaranden i Januari 1885 mottagit uret till reparation, hvarvid mottagningssedel lemnats; att nästa Juni en pojke, som uppgaf sig vara sänd af pastor Kahl, infunnit sig och utfått uret mot mottagningssedeln, hvilket svaranden kunde styrka.
Käranden bestred svaromålet och sade sig kunna styrka, att mottagssedeln blifvit sönderrifven i hans hem.
På kärandens begäran uppsköts målet till 17 instundande Oktober.

Tio fyllerimål mot sex personer handlades i dag inför rådhusrätten.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 26 September 1887.
N:r 77.

Från landsbygden.

Burgsvik, 24 Sept. 1887.
Från sjön.
I går voro en del fiskare från Sundre ute på torskfiske, då helt plötsligt en svår blåst från N. V. vid middagstiden uppstod, som försatte de utevarande fiskrarne i en svår belägenhet, ty någon vind att kunna nå land med fans ej, utan de måste gripa till årorna (gransjägli). Också kommo de lyckligt i land. Blott en båt, hvaruti befann sig drängen Olof Hansson i tjenst hos M. Larsson Tomase i Sundre hördes icke af. Med kikare hade från straden iakttagits, att det dref allt längre och längre ut för den stackars nödstälde, som äfven visat tecken medels en duk från segelmasten. Dock var detingen,som ånyo vågade sig ut att trotsa de vredgade böljorna. Ea skonert sågs äfven samtidigt dreja bi och brasssa back, hvadan man antog att den inöd stadde blifvit upptagen på fartyget, hvilket äfven troligtvis är förhållandet, ty idag på morgonen inkom en skonert till ankars å Sundrekusten med en liten fiskarebåt i släptåg, och hvilken sedermera hissade flagg till tecken att den önskade någon ut från land. Också har en båt utgått, som ilandför den bergade fiskaren hvilken antages vara ombord åskonerten. Äfven flere andra fartyg ha lagt sig till ankars utanför kusten af Sundre för den hårda blåstens skull, som när detta skrifves har antagit orkanlik och våldsam styrka i förening med regnbyar.

Själsnärvaro och rådighet.
På en bondgård var man en dag sysselsatt med korntröskning. Husbondens fader, en öfver sextio-årig man, bortkastade halmen från verket, då helt plötsligt en stor eldfloke kom utslungandes ur trösktunnan och direkt i halmen, som genast fattade eld. Gubben, som genast varseblef detta, hade i nästa sekund afkastat sin tröja och med denna framför sig störtade han på stället för eldens utbrott med den lyckliga påföljd att han lyckades qväfva och släcka elden, hvars uppkomst härledde sig från en liten gråsten, som i förening med kornet kom i tröskverket, der den slog eld.

Potatisupptagningen
har nu börjat vidtaga å söder. Å de fält, som förmått motstå sommarens torka, tyckes afkastningen i år ej bli så ringa.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 26 September 1887.
N:r 77.

Från sjön.

Visbyslupen Bröderna, kapten Olsson, strandade natten till igår utanför Högby på Öland och har blifvit läck. Fartyget varpå resa härifrån Visby till Norrköping med last af 350 tunnor råg, afsända af konsul Björkander. Närmare underrättelser saknas.
— Engelska ångfartyget Augusta, stadt på resa från Kåge till Ursviken för att å sistnämda plats intaga däckslast, råkade med lots ombord 16 Sept. vid 4-tiden på eftermiddagen komma på ett hittills ekändt grund i farleden vid Gåsörens fyr, hvarifrån fartyget dock med egen hjelp lyckades komma loss. Ångaren, som nu ligger i Ursviks hamn, erhöll vid grundstötningen betydliga skador, och dess lastrum är derför öfverfyldt af vatten. Dykarebåt är eftersänd för att lemna nödig assistens och torde snart vara att ditförvänta.
— Norska barkskeppet Hjalmar, hemmahörande i Fredriksstad och kommande från Östersjön med trälast, har stött på grund vid Saltholmen. Fartyget har fått hjelp från Kastrup.

— Från Vestervik meddelas, att norska briggen Fremad från Riisör, kapten Elitsen, destinerad från Hull till Tvedestrand med cinders, i torsdags strandat vid Stenberg, i det Lodbergs fyr förväxlats med Hanstholms. Kaptenen, styrmannen, en lättmatros och kocken drunknade. 4 man räddades af en räddningsbåt, 1 simmade i land.
— Under den starka storm, som i tisdags 20 dennes, rasade i norra Upland, inkom galeasen »Karl» från Vesterås, på resa från Vifsta varf till Vesterås, med träkol, i Kullboda hamn. Styrmannen anmälde, att befälhafvaren, kaptenen Karl Gustaf Karlsson från Vesterås, vid 3-tiden på morgonen samma dag utanför Björns fyrar blifvit slagen öfver bord af gaffelfocksbommen och icke kunnat af besättningen räddas i anseende till den höga sjögången och den starka stormen. Den sålunda omkommne var gift och efterlemnar hustru och barn.
— På förmiddagen 21 dennes råkade ångaren Ronneby, under resa från Ekenäs till Karlskrona i hårdt väder från N. N. O., på ett i redlöst tillstånd dritvande fartyg, som då det vid 1l-tiden upphans befans vara jakten »Pojken» från Degerhamn. Riggen hade gått öfver bord och besättningen hade lemnat fartyget, som togs på släp och fördes till Karlskrona.
— Norska skeppst Norden från Kristiania, kapten N. Nilsen, blef 19 dennes på resa från Ume till Holland N.O. om Östergarn (Gotland) öfversegladt af ett större okändt segelfartyg.
Större delen af riggen och seglen gick öfver bord jämte två mau af besättningen, hvilka dock efter en halftimme räddades. Sedan nödrigg blifvit uppsatt, forsatttes seglingen till den 22, då tyska ångaren Alexaadra II, kapten Brose, 6 mil S. O. om Utklippans fyr tog fartyget på släp. Båda fartygen inkommo till Karlskrona 23 dennes.
— Norska skonerten Hardi, hemma i Arendal, strandade natten till igår vid Furön utanför Oskarshamn. Fartyget, barlastadt, varder antagligen vrak.
— Skonerten Salma, hemma i Kivik och förd af kapten P. N. Kjellberg, strandade 20 dennes under resa från Räfsö i Finland till Aarhus med trälast, i närheten af Kalmar.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 26 September 1887.
N:r 77.