Dödsfall Reinhold Westberg

Tillkännagifves att min ömt älskade make, handlanden Reinhold Westberg, stilla och fridfullt afled i Visby den 18 Okt. 1887 kl. 11,15 e. m. i en ålder af 45 år, 106 månader och 26 dagar; djupt sörjd och saknad «af mig, en dotter, en åldrig moder, slägt och vänner.
Maria Wesikerg,
född Carlsson.

Sv. Ps.-b. 344 v. 1, 4.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 21 Oktober 1887.
N:r 84.

Dödsfall Nicolaus Nilson

Att vår käre fader f. d. Godsegaren Nicolaus Nilson, född den 18 Februari 1811, stilla afied å Kristineberg vid Kungsör dep 14 Okt. 1887, djupt sörjd af oss, våra barn och öfriga anförvandter, tillkännagifves endast på detta sätt.
Charlotte Nilson, Carl G. och Sophie Wretlind,
Joseph och Gerda Niison, L. F. och Alva Nilson.
Gust, och Helena Hederstedt,
Albert och Elisabeth Hallström.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 21 Oktober 1887.
N:r 84.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Klinte: 12 Okt., skonert Lina, Pettersson, Wismar, barlast; 18 Okt., jakt Doris, Nymao, Wismar, barlast. — Till Kylley: 13 Okt., skonert Hazard, Vallin, Kiel, barlast.

Utgångna: Från Visby: 15 Okt., skonert Amfion, Löfström, Timmernabben, barlast; skonert Lars, Hultman, Lybeck, trävaror. — Från Klinte: 12 Okt., skonert Lovisa, Ahlström, Rostock, kalk och trävaror; 14 Okt., skonert Laura, Söderström, Neustadt, trävaror och kalk.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Passagerarelista.

Från Stockholm med Gotland 15 Okt., grosshandlarne Molander, Ekman, hrr Lindström, Gyllström, Sjöberg, Gardelin, Lindberg, Ernström ; fru:na Molander, Ekman; fröken Åkerman. — Med Tjelvar, 17 Oktober, öfverste Hohenhausen, hr Arnell; öfverstinnan Hohenhausen.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Rättegångs- och Polissaker.

Våldet vid Södra porten 10 September förevar ånyo i dag men måste ytterligare uppskjulas, enär den skadade K. E. Johansson ej ännu är så återstäld att man kan bestämma om han för framtiden kommer att lida något men af våldet. Af målsägarens ombud inlemnades skriftlig fordran om ersättning med 2 kronor för dag Under don tid käranden varit oförmögen till arbete, 150 kronor för sveda och\”värk samt 1,000 krovors skadestånd, om han för framtiden finge men af våldet.

Krafmålet mellan hemmansägaren J. Pet tersson i Väte och urmakaren G. Forsberg angående det af den senare utlemnade, Pettersson tillhöriga uret, som denne dock ej bekommit, förevar i dag ånyo. Svarandens ombud styrkte med hr Forsbergs böcker att uret utlemnats, hvilket också intygades af två vittnen, urmakeriarbetarne Henrik Falk och Andreas Norrby, af hvilka den förre gett detutlemnas åt en 15 till 16-årig dränggosse. Käranden å sin sida framdrog som vittnen hemmansägaren Johan Henrikson, Gullarfve i Väte och ogifta Anna Friström, hvilka vid besök hos Forsberg tillsamman med Pettersson vid olika tillfällen hört Forsberg säga att han lemnat uret till pastor Kahls bud hvarjämte Fridström hört honom säga att det skett utan sedel, som ban annars plägade affordra, men som herr Forsberg ej ansåg sig kunna göra, enär han ej kunde hysa misstroende mot pastor Kahl. — Målet öfverlemnades till rådhusrätten, hvavid käranden yrkade i ersättning för sitt ur 35 kronor samt 10 kr. för hvarje inställelsedagar i målet.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Från sjön.

I Westhartlepool i England hemmahörande ångaren »Chester», kapten Groth, på resa från Stettin till Riga i barlast, inkom i tisdags morgon till ankars å vestkusten utanför Vamlingbo efter att under föregående dag ha varit utsatt för bårdt väder, dervid en del segel sönderslitita. Samma dags eftermiddag afgick åter fartyget till bestämmelseorten.
— I måndags strandade holländska skeppet Libra å klippan Märket vid norra öppningen af Ålands haf. Bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Belos, som då låg för tillfället i Eckerö på Åland, atgick genast till strandningsstället. Natten till i tisdags kom skeppet flott, utan assistens, troligen till följd af vattnets stigande.
— lyska ångaren Viueta, som anlände till Stockholm från Stettin i onsdags, hade under färden af den starka stormen försatts i sådana häftiga rullningar, att explosion uppstod i några svafvelsyredamejeanner, hvilka utgjorde en del af lasten. Explosionen hade den olyckliga påföljden, att en passagerare blef illa bränd och besättningen fick sina händer mer eller mindre brända samt en del klädespersedlar förstörda. De farliga damejsannerna blefvo kastade öfver bord, hvilket arbete aflopp utan att någon skadades.
— Från Hasle telegraferas: Skonertbriggen »Taurora» från Montrose, bestämd till Diakirchen med last af sirup, har strandat söder om Hasle. Manskapat bergades med raketapparat.
— Koffen »Johanna Margaretha» från Leer, på resa från Norge till hemorten med trälast, strandade i onsdags morse vid Nymindegab och blef vrak. Manskapet räddades.
— I tisdags e. m. landade kapten Nordfeldt med 7 mans bosättning i Åhus hamn under meddelande, att hans förande fartyg, skonerten Oiga från Helsingborg, omkring 16 engelska mil ostsydost från Ahuz sprungit läckhvarför han med sitt folk i skeppsbåten nöd, gats lemna fartyget, som af den vattendränkta lasten snart sprängdes sönder.
| Olga hade intagit staflast i Kotka i Finland och var på väg till Rochester i England, då den råkade ut för måndagens svåra ostliga storm. Besättningen hade från måndags förmiddag förtärt endast några våta skeppsknallar och var mycket medtagen af köld och hunger.
|. — Flere strandningar skola ha ägt rum låogs Nordselands kust under den starka stormen ratten till i måndags.
— Svenska ångaren E. T. Killman; Andersson, på resa från Aarhus, har strandat på Sjallands Rev.
— Den stora ljudbojen å Stålbådan har, enligt telegram från Sandhamn, försvunnit från sin plats under stormen. Lotsarne äro beordrade att på stället utsätta en svart remmare.
— Kollision har 10 dennes ägt rum å Penarths redd emellan Kalmarskonerten »Marie», kapten Bargb, kommande från Halmstad med hafrelast, och norska skeppat »Kuut Alfons», Om skadorna förmäles ännu intet.
— Skonerten »Companus» från Kristianopel, förd af kapten A. Pettersson, var under stormen i måndags och derpå töljande natt ett utaf de vil tillfället i Cimbrishamnshamnen liggande fartyg som var mest utsatt för stormens våldsamhet. Fartyget låg nämligen förtöjdt vid yttre ändan af skeppsbrons norra sida. Strax när stormen började lät kaptenen förstärka förtöjningarne med svåra kablar och kettiogar; men under förmiddagens lopp eprungo flere af dessa; fartyget dref ut och stötte flere gånger mot den der befiatliga undervattensklippan, hvarvid rodret och s. k. löskölen sönderslogos. När så vattenståndet ytterligare höjde sig, drefs fartyget mot skeppsbron samt blef illa ramponeradt å babords sidan. Sedan ytterligare förtöjningar utlagts och efter oerhörda ansträngningar af kaptenen, besättnisgen jämte folk från land, lyckades man nu sedan stormen äfven något aftagit, rädda fartyget från att erhålla flere skador.
— Den 8 dennes kl. 1/49 på aftonen sammanstötte en kilometer från Lindaus hamn, under klar himmel och lugu sjö, österrikiska ångfartyget Habsburg med bayerska åugfartyget Stadt Lindau, på återväg från Rorscach. Det senare fartyget sjönk efter några minuter, hvarvid tre personer drunknade, under det de öfriga räddades, dels ombord till det österrikiska ångfartyget, ehuru detta sjelft var mycket skadadt, dels till det till bistånd skyndande bayerska ångfartyget Ludvig. Det sjunkna fartyget står, enligt telegram från Minochen, met sina skorstenar och masttoppar synliga ofvan vattenytan. Habsburg reparerade under natten egna skador och återvände på söndagen till Bregen.
— Till Londoz har från Shanghai ingått den ungerrättelsen, att kanonbåten engelska Wasp under en tyfon gått till botten med man och allt.
— Den å farleden sydvart om Vållö liggande fartygsriggen som förut omtalats har 3 innevarande Oktober blifvit undanröjd.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Ett hemskt fynd

gjordes i förra veckan vid stranden nedanför Sles i Grötlingbo, hvarest under den svåra storm, som rasade natten mellan 10 och 11 Okt. ilandslagits liket af en okänd mansperson. Liket påträffades bland den ilanddrifna hafstången.
Vid af kronolänsmao Lindström före tagen undersökning fana intet spår af att den omkomne förgåtts genom annans åverkan. Liket, hvars långt framskridna förvandling antyder att det legat i hafvet en längre tid, var iklädt skjorta af blått bomullstyg, kalsonger af grått ylle, byxor af randigt tyg med vidfästa läderhängslen, väst af grått vadmal med jernknappar, grå vadmalströja, randig yllehalsduk, grå yllelångstrumpor och derutanpå grå yllegockar, alla kläderna gamla och lappiga. I ena byxfickan fans en gammal tobaksdosa af messing.
Vid undersökningen antogs, att den omkomne varit fiskare och omkommit af våda.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Biskopsvisitation

har förrättats med Endre och Hejdeby församlirgars pastorat.
Hejdeby kyrka besigtigades och befanns i godt skick; de smärre brister, fom anmärktes, hade församlingen redan beslutit afbjelpa. Sockenmagasinet som var inrymdt i tormummet skulle genom kyrkorådets försorg bortsksffas inom högst 3 år. Kyrkogården var väl hållen. Arkiv och inventarier föranledde ingen anmärkning. Fyra gamla håfvar och två helgonbilder föreslog biskopen skulle som deposition hembjudas åt Gotlands fornsal. — Messkruden var obrukbar, och då förhållandet var likadant i Endre, föreslog biskopen anskaffandet af en ny, hvartill kyrkorådet under förutsättning af enahanda beslut i Eadre, gaf sitt bifall. Dock borde medel anskaffas på offervillighetens väg, så att saken blefve ordnad inom ett par år. — Sedan kyrkans och skolans räkenskaper granskats, inspekterades församlingarnas gemensamma folk- och småskola. Undervisnirgen föranledde iogen anmärkning, ej heller barnens bevistande af skolan. Någon ordnad fortsättningsskola fans ej, men på biskopens uppmaning beslöt skolrådet att samråda med församliogarna derom. TIträdgårdsskötsel, gymnastik och slöjd hade undervisning lemnats och med påpekande af att Gotlands folk visade stor naturlig begåfving för handaslöjden, hvilken begåfnivg vore ett kapital att tillgodogöra sig, öfverlemnade biskopen åt skolrådst att tillse hvad särskildt för gossarne kunde göras i detta afseende. — Sockenbibtiotek fans ej, men skolrådet beslöt göra framställning till stämman om årligt anslag af 25 kronor härför.
Endre kyrka befans i godt skick och gälde om denna i öfrigt detsamma som om kyrkan i Hejdeby. Arkivet och inventarierna genomgingos, hvarvid fattades två dyrbara böcker, som pastor skulle ersätta. I afseende på mess-skruden fattades samma beslut som i Endre. Räkenskaperna gåfvo ej anledning till annan anmärkning att en skuld å 50 kronor, hvarför en kyrkorådsledamot tecknat borgen, skulle ofördröjligen gäldas. Ministerialböckerna funnos med noggranhet förda.
Vid kyrkostämma godkändes sedan hvad kyrko- och skolråden åtgjort och företagit; dock skulle derom framdeles närmare beslut fattas. Af pastors embetsmemorial framgick att det andliga och sedliga lifvet i allmänhet varit godt, att sektoriska rörelsen ej öppet visat sig. Biskopen uttalade häröfver sin glädje. Mot det inbördes förhållandet fans ingenting att anmärka.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Till telegrafstyrelsen

har Visby telefonförening ingått med en ansökan om att Visby telegrafstation måtte sättas i förbindelse med Gotlands telefonnät, sedan nu ledningar sträckts till flere platser på Gotlands landsbygd, hittills i saknad af telegrafisk förbindelse. Funnes ledning till telegrafstationen, så kunde från dessa platser innehållet af ett telegram muntligt befordras till denna station att derifrån sedermera telegrafiskt sändas till andra orter. Framställningen har förordats af länsstyrelsen.
Telegrafstyrelsen anser, att det för pröfning af framställningen är af vigt att erhålla närmare kännedom om de telefonledningar, som funnes på Gotland anlagda och som skulle sättas i närmare förbindelse med telegrafen, och har anmodat länsstyrelsen infordra sådan uppgift äfvensom ett karteutkast, visande ledningarnes sträckning.
Derjämte anhåller telegrafstyrelsen om upplysning, huruvida dessa telefonledningar äro anlagda med iakttagande af föreskrifterna i kungörelsen af 20 Apr. 1883 angående förbud att utan k. m:ts särskilda tillstånd upprätta telefonförbindelse å viss mark.
Gotlands Allehanda vill härtill för sin del blott foga den reflexionen, att det skulle visa en hög grad afoklokhet, om telegrafstyrelsen lade det allra ringaste hinder i vägen för Visby telegrafstations förening med nätet, en förening som såväl ur allmänhetens som telegrafverkets synpunkt vi på det lifligaste förorda.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.

Isolerade

från den öfriga verlden äro vi fortfarande, enär afbrottet på telegrafledningen, som uppkom i torsdags afton, ännu icke hunnit afhjelpas. Det är nu fyra dygn sedan vi hade det senaste telegrammet, och så långt uppehåll i telegrafförbindelsen kan man icke minnas, sedan den nya kabeln till Öland för ett tjogutal af år sedan anlades. På den gamla till Vestervik, nu oanvänd, var man icke ovan vid dylikt.
Svårt är att säga; när förbindelsen kan varda återstäld, kanske dröjer det flere dagar. Afbrottet har befunnits bero på den anledning, som af Visby telegrafstation redan i fredags angafs, nämligen fel på kabeln i sjön och i närheten af Öland. Kabeln har, hvilket hittills icks inträff:t, befunnits skadad, så att afledning äger rum, omöjliggörande strömmens framsläp pande. Från telegrafstyrelsen har ingått order att imorgon i kabelhuset vid Kronvall på Gotland hålla afbrott å kabeln mellan kl. 12—1, under hvilken tid observationer å kabelns isolation skola verkställas från dess andra ända på Öland.
Telegram till Gotland, inlemnade på svenska eller andra stationer, uppsamlas i Stockhilm och befordras hit med hesten.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 17 Oktober 1887.
N:r 83.