Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 4 November: jägmästare Sylvan, hrr Otter, Anderssén, Rosman, Ohlsson; frök:na Velander, Qviander.

Från Kalmar med »Tjelvar» 3 November: grosshandlare Jönsson, hrr Lundell, Eneqviet; frök:na Sparring, Höglander.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Från sjön.

(Meddeladt af herr Karl Molander.) Skeppet Iris, kapten Hansson, har efter i Rio intagen last afseglat till Para i Brasilien.
— I Oskarshamn hemmahörande skonerten Arken, A. Landberg, stadd på resa derifrån till Eogland med propslast, strandade mellan fredagen och lördagen på Ölandskusten.
Skonerten inkom till Oskarshamn sedan den med egen bjelp kommit flott i söndags morgon. Däckslasten lossades under måndagens förmiddag i pråmar, hvarefter fartyget intogs i mekaniska verkstadens docka för att lossa återstoden af lasten och sedan besigtigas.
— Sistlidne söndag hade danska skonerten Prima, hemma i Dragöer och förd af kapten Wolff, stadd på resa från Stockholm till Söderhamn i barlast, under segling i skärgården med SO vind, som var väl knapp, ankrat på Granskärs redd hitom Arholma. Under natten drog sig vinden på SV med svår storm.
Aunkarne draggade med och skonerten drefned emot sydvestra udden af Granö, der den började hugga med aktern.
Samma dag anlände lotsångaren Frej, som varit norrut på tjensteresa. Från denna ångare märkte man snart skonertens farliga belägenhet och beslut fattades att berga fartyget.
I anledning af den svåra stormen vågade ej: lotsångaren gå tätt ned emot skonerten, för att undvika att komma i lägervall, utan aukrade ett stycke för-om densamma. Kabel sändes nu ned till skonerten, och snart nog bogserade Frej densamma till säker ankarplats.
— Ångaren »Aexander», har i Karlshamn landsatt besättningen från danska skonertskeppet »Matnilde>, som påseglats af ett okändt fartyg. Nämde ångare är hemmahörande i Göteborg och föres af kapten Härström. Vid besättningens ombordtagande måste »Alexauder» icke utan fara ligga tvärs i sjöv, enär däckslasten, com bestod af sprit i fat, hade arbetat sig lös och anstälde en del skada på stöttor.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Broar omläggas

på följande ställen nedannämda dagar:
den 8 och 9 en bro å vägen emellan Träskvälder i Tingstäde och Rings i Hejnum socken, under hvilka dagar i stället kan begagnas vägen från Kyrkeby i Hejnum genom Fole och Lokrume socknar till landsvägen vid Hammars och derifrån till Tingstäde;
onsdagen 9 en bro å vägon emellan Högby och Gammalgarn sockens kyrka, då i stället kan begagnas landsvägen genom Östergarn och Gammalgarn socknar;
samma dag en bro å vägen mellan Vänge och Guldrupe kyrkor, då i stället vägen kan tagas genom Buttle socken;
tor:dagen 10 en bro å vägen mellan Halor gårl i Rone socken och a. k. Dalsvide bro, då vägen till och från Ronehamn blir ofarbar.
Tisdagen 8 en bro å vägen invid Bäckstäde gård i Sanda Socken, hvarigenom samfärdseln å allmänna vägen mellan Ejmunds i Mästerby och Sanda kyrka blir afbruten.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Om en äfventyrlig seglats

skri!ves till Stockholms Dagblad:
Den 24 Okt. vid middagstiden atseglade lotsförmannen I. N. Sundahl i Klintehamn, åtföljd af en man, med den numera i Klintehamn stationerade gamla Fårösundslotskuttern från Klintehamn till Stora Karlsö. Lasten bestod af björkved för fyrens räkning, något möbler m. m. till fyrmästaren och dennes familj. Vinden var god och laber, hvadan färden till ön fördröjdes till kl. 6 samma daga afton.
Sedan den omnämda familjen jämte något af de smärre sakerna blifvit ilandförda, måste kuttern, till följd af den tämligen hastigt utbrutna nordostliga stormen, försöka att komma ur hamnen, men vid utkryssningen i den svåra sjögången och mörkret — klockan var 9 på aftonen — nekade kuttern vända för refvet, som bildar den s. k. norderhamnen på Stora Karlsö och genast kastades ankaret, men innan kuttern hann att >se upp>, törnade den på refvet. Folket måste nu för de alltjämt öfverspolande brottsjöarne söka skydd i skansen, Denna fyldes dock delvis med vatten.
Olyckan märktes ej från fyrea förän följande dag den 25. Sjön, som snart nog vräkte upp båten på 2 fots vatten, var så svår att någon bergnivg af folket ej var tänkbar och ej heller kunde de på vraket rimligtvis vänta någon hjelp. En lång natt tillstundade åter för de stackars menniskorna på vraket, hvilka genomvåta och skälfvande af köld och hunger väntade hvarje ögonblick att vraket skulle vridas loss från refvet samt försvinna i djupet.
Veden hade strax blifvit dels utkastad för att lätta båten, dels bortspolad.
Förrän 26 kl. 1/27 på morgonen hade vinden ej bedarrat och förlossningens timme slog för de nödstälde, ty då kunde fyrpersonalen komma vraket så nära, att bergning blef möjlig. Kuttern, som var ämnad till kommunikationsbåt mellan Klintehamn och Stora Karlsö, hade svingat rundt flera slag på refvet och var naturligtvis vrak. Personerna hafva nu lyckligt och väl kommit till sina hem och sina anhöriga i Klintehamn. Hvad men de kunna erhålla af det långvariga vistandet, två nätter och en dag, på vraket, kan man ej veta. De äro dock jämförelsevis nu krya.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Presterna röka för mycket

tycker med doktor Fr. Eklund i Hernösand, och derför har han väckt klagomål i saken hos domkapitlet. Det har väckt mycken anstöt hos klaganden att se »en i embetsdrägt klädd prest komma helt fräkt stoltserande» med cigarr i munnen, att »vid inträdet i pastorsexpeditionerna omhvärfvas af tjocka molm af qväfvande totabaksångor» o. s. v.
Äfven till domkapitlet i Visby har en skrifvelse från doktor Eklund i liknande syfte ankommit, men endast »lagts till handlingarne», Det ser sålunda ut som doktor Eklund låtit sin klagoskrift gå rundt till alla domkapitel i riket.
Doktor Eklunds skrifvelse innehåller, utom hvad ofvan nämts, att det har händt honom att han vid nattvarden fått oblat som smakat tobak efter prestens fingrar. Dessutom tänder presten sin cigarr genast efter gudstjonsten och den »djefvulsbiten utgör naturligtvis nya testamentets rökoffer som årligen kostar fosterlandet 12 millioner kronor.» Så följa klockaren, kyrkobetjeningen och nummeruppzättaren »kyrkherrens» exempel. På grund häraf går folket ej mer i kyrkan, utan sitta hemma och och röka och tugga tobak och sprida nöd och elände i vida kretsar.
Kraftiga åtgärder böra derför vidtagas till det lastbara oskickets utrotande.
Doktor Eklunnd lär, enligt hvad oss blifvit meddeladt, ej befinna sig vid fullt normal sinnesförfattning.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Från Katthammarsvik

skrifves: Jakob Pettersson, Hallgårds i Östergarn, har 31 Okt. hittat i närheten af Herrevik en tremansbåt fall af vatten och utan inrede, med följande märke: »År 1882 d. 7 Juli O G E. L P G ?. N J L»
Denna båt tyckes tillhöra någon här på Gotland, kanske några omkomne fiskare från södra eller norra Gotland.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Novembertorgdagen

i Hemse i onsdags var jämförelsevis mindre liflig. Tillförseln af kreatur var någorlunda stor, men omsättningen af dessa ringa. Prisen voro ytterst låga, isynnerhet för dragare. Af hästar blefvo endast ett fåtal sålda, och prisen på dessa höllo sig omkring 100 kr. Oxar (hvaraf på slagtfeta var största efterfrågan), mätande 12—13 qvarter såldes för 70—80 kr. och 13—14 qvarters sådana 80—100 kr. På kor var efterfrågan störst; för dessa betalades från 35—60 kr.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.

Till stora Karlsön

är nu jagtbolaget ensam ägare, sedan den sista lotten idag af bolaget inköpts. På ön börja i nästa vecka omfattande planterin gsarbeten, då 10 tusen skogsplantor af ek, ask, alm och lönn komma att utsättas.

Gotlands Allehanda.
Fredagen 4 November 1887.
N:r 88.