Inkomna fartyg: Till Klinte: 30 Oktober, skonert Augusta, Levander, Kiel, barlast.
Utgångna: Från Visby, 5 November, skonert Augusta Maria, Österberg, Klinte, barlast.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Passagerarelista.
Från Stockholm med Gotland 5 November: kapten Lindström, hrr Palm, Häglund, Bolling, Jakobsson; fru:na Löfgren, Nordin; frök:na Vablqvist, Ladin. — Med Tjelvar 7 Nov., ingeniör Steimetz, hrr Bergman, Hellgren, Melin, Pettersson, Hallonberg, Åhlander, Knochenhaner; fru Pettersson.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Rättegångs- och Polissaker.
Länsfängelset.
Sten på jernvägen. Södra häradsrätten cammauträdde i lördags å cellfängelset till ransakning med häktade Lars Pettersson Holm, hvilken 31 sistl. Aug. vältat en sten på banan i närheten af Etelhems station.
Den häktade är född vid Hallbjens, När socken, 17 April 1866. Efter länsmansrapportens uppläsande vidtogo nedanstående vittnesförhör:
Den häktades matmoder Elisabet Pettersson, Nygårds, Etelhem, berättade att hon jämte pigan Söderberg och Holm dagen dådet skedde Varit på lingonplockning i Buttle. Då de gått hem på aftonen hade de följt banan tills de hört aftontåget från Visby till Hemse komma, då de gått afsides, utom Lars Holm, som stannat qvar invid banan. När tåget sedan gått förbi hade de båda qvinnorna åter kommit fram och då sett Holm vara sysselsatt med att välta en sten ur diket upp på skenorna. Matmodern hade varnat honom, men Holm hade då sagt att det vore inte farligt, ty tåget hade redan gått förbi, men det kunde åtminstone göra så mycket, att banvakterna, de guustig herrarne, som kommo åkande på dressin, kunde få stiga af och välta bort £tenen. Pigan Söderström hade äfven varnat Holm och omtalat för honom att då hon var nio år hade hon en gång lagt småsten på skenorna, men då af banvakten fått mycket bannor äfvensom af modren, så att det vore bäst att han läte bli det der. Holm hade sedan två gånger hindrat vittnena att taga bort stenen.
Dagen derpå hade en banvakt från Buttle kommit till Nygårds och frågat om Elisabet Pettersson dagen förut varit med pigan och Lars ute på lingonplockniog samt om de vid hemgåendet följt banan, hvarpå matmodern svarat jakande. Banvakten hade då frågat, om de ej lagt märke till något på banan, som tappats från lokomotivet, samt, då Elisabet Pettersson visat sig ängslig, tillagt att det ej var farligt, ty det var icke alls det han ville. Lars Holm var vid tillfället ute, men då han kom in på middagen hade matmodern berättat honom att banvakten varit der samt yttrat, att om det blefve fråga om den der steaen, skullehon säga sanningen. Holm hade då yttrat, att den som vågade öppna munnen om detta, skulle han slå ihjäl på stället.
Arbetarne Karl Johansson och Qviberg hade på dressin ofvannämde dag kommit banan framåt på väg från Hemse till Buttle och bade då i lutningen af banan ungefär 4 kilometer från Etelhems station stött på stenen med den påföljd, att dressinen urspårade och föll jämte Qviberg i högra diket; Johansson kom ned till venster utan att dock vidare skada sig. På gruud af skymningen i den djupa skogen hade de ej märkt stenen förrän ett par rälslängder framför sig. Lyckligtvis hade dressinen ej gått med stark fart. Stenen hade de lagt ned i diket, men togo på sin ed att det var densamma som vid förhöret förefans. Den vägde 19 kilogram.
Länsman Svallingson öfverlemnade härefter målet, likaledes Holm med begäran att om möjligt få slippa med böter.
Klockan 1/2 5 e.m. afkunnade sedan häradrätten sin dom som på grund af att Holm, oaktadt varningar, uppsåtligen lagt en sten på banan, så att svårare olycka deraf kunnat uppkomma, lydde på staffarbete i 2 år och 6 månader.
Rådhusrätten.
Ransakning företogs i dag med flickorna Amalia Vestergren och Hulda Johansson, den förra född 1877, den senare år 1875, hvilka, såsom vi omtalat, erkänt sig skyldiga till en mängd stölder under sista stortorgdagen. Flickorna vidhöllo i allmänhet sina förut gjorda bekännelser, men öfverensstämde ej i flere punkter. Det sorgliga i saken är den förslagenhet, hvarmed barnen gått tillväga i planläggningen och döljandet af sina tillgrepp. Så kan nämnas att de för att bemantla sina stölder hos skomakaren Lager medtagit in i dennes butik 5-årige Eugen Engström och profvat skor på denne medan tillgreppen föröfvades. De båda fäderna voro inkallade men sade sig ej vetat något af saken förrän de blifvit kallade till inställelse för rätten. Angående mödrarnes vetskap om stölderna hade barnen olika uppgifter, hvadan hustrurna Vestergren och Johansson äfven komma att inkallas. Målet uppsköts.
Urmakaren Forsberg, hvilken, såsom nämts, af rådbusrätten blef dömd till vissa ersättningsbelopp i målet angående den förkomna klockan, har vädjat till hofrätten.
Utslag afkunnades i dag i målet mellan vaktmästare J. V. Engström och styrelsen för Visby allniänna sjuk- och begrafningskassa, angående utbetalning afsjukbjelp, och dömdes svarandena att för sjukdomen under år 1886 utbetala sjukhbjelp för en vecka med 4 kronor; hvad sjukhjelpen innevarande höst beträffar, kunde käromålet i denna del ej upp[gast Kostnaderna qvittades parterna emelan.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Från landsbygden.
Klinte, 3 Nov.
Den sorgliga händelse, som tilldrog sig under den hårda stormen 24 och 25 sistlidne Oktober med åtskilliga fiskare från Fröjel socken, har djupt uppskakat befolkningen på nämda ort. Särskildt är sorgen och saknaden stor hos efterlefvande föräldrar, makar och barn, hvilka så plötsligt blifvit brröfvade sina bästa jordiska stöd. Den 2 dennes jordades på Fröjels kyrkogård två bland de omkomne, nämligen husbonden vid Gustafs J. M. Stenberg, född i Ejsta, 60 år gammal, efterlemnar maka, svärmor och tre barn, samt husbonden vid Gustafs O. P. Nährström, 47 år gammal, efterlemnar hustru, fader, moder och syster.
Förloppet vid den olyckshändelse, som kräfde dessa offer, kar redan förut i denna tidning blifvit omtaladt. Då detta skrifves, saknas ännu två båtar med inalles 7 man, alla från Fröjel socken. I första båtlaget voro 4 man, nämligen husbonden vid Gustafs, boende på annexens grund, K. J. Ekström född 1851, efterlemnar hustru, fader, moder och 3 barn; Samuel Nyman på Bottarfve grund, husbonde vid Gustafs, född i Väte 1837, efterlemnar hustru, svärfar, och 4 barn; husbonden vid Bossarfve L. N. Gottberg, född i Grötlingbo 1851 efterlemnande hustru, svärfar, svärmor och 3 barn samt husboade-sonen vid Roftvide P. A. Iogmansson, född 1863, efterlemnar fader moder cch 2 syskon.
I andra båtlaget voro 3 man, nämligen busbonden vid Nymans N. J. A. Nymander född 1836, efterlemnar fader, moder och broder; husbonden vid Gustafs O. A. Jacobsson, född 1850, efterlemnar moder och 3 syskon, samt arbetaren på Bottarfve grund J. J. Jacobsson, född 1825, efterlemnar hustru. Alla dessa, som oaktadt ifriga efterspaningar ej försports hafva säkerligen omkommit. De lade utrakt i vester från Fröje\’stranden och satte sina strömminggarn ej synnerligen långt utanför Stora Karlsö, der de befunno sig då stormen öfverraskade dem. Båtarna, som de begagnade, voro nästan nya och för säkerhetens skuld hade de försett sig med både kompass och lanternor. Detta är allt, hvad vi för närvarande veta berätta om denna sorgliga tilldragelse. Flere bland de hädangågnes familjer befinna sig tyvärr i ganska tryckande ekonomiska omständigheter.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Från sjön.
Sjöprotest har af befälhafvaren å skonerten Hilmer, hemma i Slite och kommande från Klintehams med en laddning af korn, afgifvits till notarius publicus i Norrköping med anledning dels deraf att fartyget under ditresan grundstött och dels varit utsatt för särdeles svårt och stormigt väder med hög och våldsam sjö, som öfverspolat och skadat fartyget, så att lasten måhända tagit skada.
— I onsdags kullseglade utanför Karlskrona jakten Qvartetten hemma i Mörbylånga och förd af kapten Jonsson. Om bord befanno sig kapterfens trettonårige son Mauritz, August Olsson från Ytterör samt femtioårige lotsen Jonas Pettersson från Aspö, gift och med två minderåriga barn. Endast kaptenens lif räddades.
— Svenska skeppet Edvard, Åkermark, har under storm råkat på grund i närheten af Svinemiinde och har ännu ej blifvit flott; vid det inträgda låga vattenståndet måste lasten lossas.
— Ryska flaggskeppet för den ostsibiriska eskadern, som var stadt på inspektionsresa af försvarsverken vid Wladiwostock, har strandat.
Närmare underrättelser saknas.
— Om den till Åhus inbergade skonerten »S:t Olof» från Oskarshamn skrifves:
Fartyget är i sådant skick, att det synes högst besynnerligt, att besättningen öfvergifvit detsamma, allrahelst lasten utgöres at bräder och till och med däckslasten ligger orubbad qvar. Fartygets egare är hr N. G. Vijkström i Oskarshamn, och dess befälbafvare, oexaminerade skepparen C. J. Nilsson, skulle nu fört det från hemorten, som lemnades 17 Oktober, till Köbenhavn.
— Den nära Ystads hamn strandade skonerten »Gabriel» har blifvit flott med tillbjelp af lotsar och fiskare, sedan en del af lasten lossats, samt inkommit i hamnen vid Ystad.
— Skeppet »Nyhamn», kapten L. P. Kronberg, hemmahörande i Nyhamnr, har 8 dagar i lördags på resa från Sundsvall till Grimsby med planklast i Skagerack under tjocka sammanstött med ett okändt fartyg, hvarvid dess baborus bog, ledstång och brädgångar krossades, Skeppet måste återvända för att reparera och inbogserades i Helsingborgs hamn af bogserångaren »Hildur».
— Från Nyköbing på Sjeland meddelas: Natten mellan lördag och söndag strandade i Seieöbugt barlastade jakten »Svensken nr 2», tillbörande Halmstads tulldistrikt. Fartyget, som var på resa från Horsens till Halmstad, anses ru som vrak. Besättningen, 2 man, bergades med hjelp från land.
— Som vi omtalade, strandade 18 Okt. ångaren »Thurso» vjd Svinbådan. Förhör augående olyckan har nu hållits vid Helsingborgs rådhusrätt, hvarvid kommit i dagen följande:
Kaptenen å »Thurso» C. E. Thornbill uppgaf, att han 18 Oktober, efter att förgäfves hafva sökt utan lots segla in i sundet, påträffat lotsbåten, från hvilken lotsen Pettersson sattes ombord på ångaren. Kommen upp på kommandobryggan, kommenderade lotsen genast att fartyget skulle vända, och när det kommit i en viss rigtning, hade lotsen sagt »rätt så», hvarefter fartyget gick i den anbefalda rigtningen under en tio minuters tid, då det stött på grund på Lerberget.
Lotsen Pettersson vitsordade, att han vid af kaptenen uppgifven tid blifvit bemtad ombord å ångaren från lotskuttern, Kommen upp på kommandobryggan, hade han gifvit order att svinga fartyget rundt och styra syd på, och då kompassen å bryggan visade på syd, hade han sagt »rätt så» för att tillkännagifva, att fartyget skulle gå i den riktningen. Under helatiden visade kompassen samma streck, men efter omkring en qvart törnade fartyget på. Lotsen hade under tiden sett ett rödt sken, Höganäs fyr, som han trodde vara från en seglare och strax före påstötningen ett hvitt sken, som han trodde vara från någon ångbåt, men sedan befunnits vara ljus i Lerberget. Tillföljd af, som han påstår, rådande tjocka hade han, ej kunnat se några andra fyrar. Strax efter grundstötningen hade Pettersson anmärkt, att fartyget ej gått på syd, som han kommenderat, och hade då andre styrmannen skakat på staget till kompassen å bryggan, som då visade på ost. Rormannen skulle ock hafva förklarat för lotsen att fartyget gått efter ost på kompassen.
I motsats till dessa lotsens uppgifter förklarade såväl kaptenen som andre styrmannen att kompassen, som justerats dagen innan fartyget lemnade Liverpool, ej under hela resan missvisat, att den sistnämde förnekade att hafva skakat staget till kompassen.
Rorgängaren vid tillfället påstår, att han följt den på kommandobryggan befintliga kompassen, och att då fartyget svängt om i den riktning att kompassen visade ost, hadelotsen sagt »rätt så», hvarefter fartyget fullföljt den kursen tills det stötte.
En lots Larsson, som vid tillfället hade vakt på lotskuttern, uppgaf emot Pettersson, att i detsamma denne kom ombord på >Thurso> klarnade det upp, så att vittnet kunde från kuttern, då ångbåten satts i gång, se alla fyrarne i Sundet norra del.
På gruvd af hvad som under detta förbör kommit i dagen lär näppeligen lotsen Pettersson kunna undvika åtal från lotsverkets sida.
— Enligt från S:t Thomas till Göteborg ingånget telegram har svenska skeppet Augusta sjunkit i öppen sjö. En del af besättningen är räddad, men kaptenen har drunknat.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Ett lömskt mordförsök
begicks i lördags vid stenhuggeriet på Tjurkö mot f. löjtnanten Sommar af en 26 årig kronoarbetskarl Karl Herman Nygren, timmerman till yrket. Vid tillfället arbetande i en kasern, smög han sig på den inkommande löjtnant Sommar och tillfogade honom med en hammare tre större sår i hufvudet. Nygren, född gotländing, var senast mantalskrifven i Stockholm. Han har förut undergått 11/2 års straffarbete och är sedan sistlidne April intagen på Tjurkö för ådömdt ett års tvångsarbete. Han visar ingen ånger. Nygren är införd till länsfängelset.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Silfvermedalj
för nit och redlighet i rikets tjenst har tilldelats mästerlotsen vid Slite lotsplats L. Pettersson.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Ångaren Lybeck
kommande från Lybeck via Karlshamn medförde hit i lördags 19 kolly socker, 29 kolly garn och väfnader, 11 kolly färg, och 5 kolly ättika samt 162 kolly utrikes gods och medförde härifrån 155 tunnor korn, 27 säckar mjöl, 30 fjerdingar kött, 55 fat cement och 13 kolly diverse. Ångaren afgick åter härifrån på eftermiddagen.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
En vaktmästaresyssla
vid tullbevakningen i Fårösund söktes vid ansökningstidens utgång af kustroddaren J. V. Östling, Karlshamn, e. o. tullvakt mästaren F. G. Berglund, Lunde, tullroddaren K. R. Johansson, Stockholm, e. o. tullvaktmästaren A. P. Kjellström, Råå; e. 0. tullvaktmästaren Hj. Ax. Borg, Landsort; t. f. tullvaktmästaren G. F. Engström, Landsort; e. o. kammarskriflvaren Emil Ström, Karlskrona; e. o. tuilvaktmästaten J. A. Sjöberg, Karlskrona; e. 0. tullvaktmästaren O. P. Larsson, Burgsvik; kustroddaren Chr. Wilh. Öst man, Lutterhorn; t. f tullvaktmästaren J. F, Andersson, Fårösund.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.
Till adjunkt
i historia och geografi samt latinska och tyska språken vid läroverket i Kalmar har utnämts dr E.G. Arnström, för någon tid sedan tjenstgörande vid Visby läroverk.
Gotlands Allehanda.
Måndagen 7 November 1887.
N:r 89.