Dag: 20 september 2023

Publicerat

Från landsbygden.

Fole, 19 Mars.
Ladugårdsskötsens upphjdpande på basen af mejerihushållningen
utgjorde ämnet för agronomen Kihlbergs föredrag i måndags e.m, i Fole skola.
Mojaribushållningen hade på senare tiden tagit fart på flere ställen af ön, och allmän belåtenhet förspordes öfverallt, der mejerier kommit till stånd. Man hade alltid, då mejerifrågan kommit på tal, haft att invända, att det icke funnes mjölk nog; men blott mejeriet kommit till stånd hade man snart fått mjölk. Så hade skett i det öfriga landet och äfven på de ställen på Gotland, der mesjsrier kommit i gång. Äfvea i denna ort borde mera göras i detta afseende. Icke nog med, att några kommit till insigt om mejerihushållningens nytta; desse borde förmå de öfriga att rycka upp med i ledet. Meningen vore ingalunda att motarbeta Gotlands Mejeriaktiebolag, utan tvärtom. Här borde verkas för att åter få en filial till stånd. Mejeribolaget borde gå till mötes med anskaffandet af en ångmaskin och separator, så att skummjölken fioge begagnas hemma och endast grädden transporteras till Visby, hvilket då icke behöfde ske så ofta, till större lättnad för leverantörerna och äfven för mejeribolaget. Det vore ingen afundsvärd sak för mejeriet att emottaga den 1 1/2 till 1 3/4 mil långa vägen i vinterkylan forslade mjölken, hvilken, isig som den vore, måste uppvärmas till behöflig värmegrad.
En vigtig sak vore att betala mjölken efter dess fetthalt, så att allmänheten komme till insigt derom. Man skulle då vionlägga sig om att fodra sina kor bättre än förut. De skulle mera än hittills kommai åtnjutande af kärnan af jordens afkastnivg och icke såsom hittills i de flesta fall skett, behöfva nöja sig med endast halmen. Ersättningen skulle blifva: icke allenast mera och fetare mjölk, utan ock rikare och bättre skördar genom den bättre spillning, som komme jorden till del.
Hvilka kreatursraser borde man välja för sin koladugård? Gotlandsrasep vore den lämpligaste. Man tordeinvända: »Gotlandskorna äro så små, Visserligen sant, men genom en bättre utfodrig och ej för tidig parning skulle utom de förutnämda fördelarne en bättre afkomma erhållas. Länge skulle det ej dröja, innan våra kor komme att i alla afseenden kunna mäta sig med de på fastlandet förekommande raser. Exempel funnes redan härpå.
Hvad Gotländingarne i allmänhet behörde lära sig, vore att på sina jordegendomar underhålla ett mindre antal dragare, i synnerhet hästar, och ett större antal och bättre fodrade kor.
Många för landtmannen vigtiga frågor behandlades samtalsvis efter föredragets slut.

Stenkyrka, 21 Mars.
Stenkyrkehuks fyr
tändes åter 19 d:s då den fasta isen bortgått och efterföljts af tämligen grof drifis, som med en fart af 3 till 4 knop i timmen satte vestsydvestvart hän.
Den 20 kunde fyren åtsrigen släckas, men tändes den antagligen igen i dag, då vinden öfvergått till frisk SO, som förer den packade drifisen till hafs.
Längs utefter vägen norrut på ända till en mil från staden synas epir af fattigmans yxa, som nöden tvingat afverka de lättare åtkomliga tallgrenarna och spädare furor, och om man en eftermiddag bagifver sig från staden Lummelundsvägen skall man p1 kort afstånd från hvarandra möta trasiga, om största armod vittnande gestalter, dragande sina kälkar, fulla af sura grenar.

En dold skatt
hade en brefskrifvare härifrån häromlagen att omförmäla, Det är nog sant, att en nyligen afliden person på sin dödsbädd yttrat något sådant, äfvensom att hans efterlefvande anstält ifriga undersökningar i väggarne på ett brygghus.
Di det deremot uppgafs, att misstankar skulle hafva yppats mot en afliden Lundin att ha\’va varit med vid ett strandningstillfälle, då en del gods skulle hafva förkommit, så må upplysas i eanningens intresse, att nämde Lundin kom till Lickershamn först år 1845 under det strandningen inträffide år 1841. Rykten i förenämda hänseende hafva inom socknen varit riktade mot en qvinna.

Gotlands Allehanda
Fredagen 23 Mars 1888
N:r 24

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Vådaed aflades i dag inför rådhusrätten af smeden Anders Vickman, Unghanse i Eskelhem, med anledning af 18 Juli 1887 å lägenheten Gannare derstädes timad eldsvåda.

För brott mot bygnadsstadgan hade stadsfiskalen instämt i Norrköping vistande pappgrsmakaren K. A. Dillman, enär han utan tillstånd uppfört en tillbygnad af trä å sin här ägande fastighet nr 61 i Norderrotens 3 qvarter. Som fullmakt för svarandens hustru på grund af den afbrutna postförbindelsen ej kunnat hitkomma uppsköts målet.

För våld bade stadsfiskalen på anmälan af skoarbetaren Börjeson, instämtynglingen Karl Löfstrand, hvilken 26 Februari utan anledning på Qvarnvägen invid Adolfsberg tilldelat målsägaren ett slag i ansigtet, så att blodvite uppstått. Käranden anmälde att parterna ingått förlikning, men då våldet föröfvats på allmän väg, fullföljde åklagaren målet och Löfstrand dömdes till 5 kronors böter.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 Mars 1888
N:r 23

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 16 Mars.
Den ovanligt stränga kylan tyckes ej vilja mildra sig något. Flere morgnar har termometern här på landsbygden visat från 17 till 20 gr, Cels, under nollpunkten. Annorlända hade vii fjor vid det här laget; då voro synliga flere sommarfåglar, sedan en vecka tillbaka, under det flere graders värme rådde vid vissa tider på dagen; men nu! nu får man finna sig belåten att, så fort tillfälle kan erbjuda sig, krypa i närheten af kakelugnen, för attsåmedels uppfriska de frusna lemmarne. Isarne å sjön äro ganska vidsträckta, ja somliga dagar kan man mad beväpnadt öga ej upptäcka vak från land. — Hårdt ansatte äro äfven sjöfåglarne, särskildt änder, hvilka då ej vak finnes, nödgas flare dagar å rad sitta på isen utan någon föda; flere lära ha hittats döda på isen af brist på föda och till ytterlighet utmagrade. Repphönsen ha äfven fått släppa lifvet till af köld och hunger; dessa falla äfven offer för roffåglarne i stor skala, hvilket eder meddelare sjelf ett par gånger varit i tillfälle att iakttaga. Höstsädesbrodden,

som å de ställen, der blåsten bortsopat snör på åkerfälten, är utsatt för köldens inverkan, lider äfven betänkligt, helst der solen, vid de tillfällen hon tittar fram, förmår verka och upptina något.

Vattenbrist
i brunnar börjar äfven att förspörjas från många håll; ja vatten måste flerstädes forslas långt ifrån, genom famnshöga snödrifvor, både till folk och kreatur. Fodret till dessa senare går med en förvåndnsvärd hastighet åt, ty kylan pressar äfven kreaturen, hvilka för att kuuna stå bi måste förses med bättre underbåll än vanligt. Fortfar Bore att visa sig strävg och barsk länge, är det fara värdt att många blifva i brist åtminstone på s. k. grönfoder till kreaturen denna vår.

Fotogén,
denna nödvändighetsartikel, tyckes här på södret äfven komma att tryta, ty mången, som vill köpa t. ex. en kanna får åtnöja sig med hälften, och betala efter 10 öres prisförhöjning å kannan.

Groft och straffvärdt okynne.
En elfvaårig pojke från en socken på södra landsbygden företog sig för någon tid sedan att fylla morfars tobakspipa till en del med krut, samt lade sedan röktobak derofvanpå och bjöd den intet ondt anade gamle mannen att röka. Gubben drog några väldiga rökbloss ur den kära pipan, då helt plötsligt krutet exploderade med den sorgliga påföljd att ögoneo, hvilka fingo emottaga största delen af innehållet i pipan, blefvo högst illa tilltygade. Oaktadt erhållen läkarevård, blef dock den stackars mannen genom sin dottersons förvållande, fullkomligt blind till döddagar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 Mars 1888
N:r 23

Publicerat

Genom öppen och frivillig auktion

låter landtbrukaren J. Pettersson, Lauks Lokrume, fredagen den 23 Mars från kl. 10 f.m., med anledning af sina hemmansdelars öfverlemnande på hälftenbruk, till den högstbjudande försälja: guld, silfver, koppar, malm, messing jernoch blecksaker, glas–och porslin; möbler såsom bord, stolar, schiffonier, soffor m.m.; bättre och sämre fjäderfylda sängkläder, linne, örongottsvar, banddukar, borddukar, servietter m m.; kreatur såsom 5 st. hästar” deribland 4 gt. ut. märkta sto (ett drägtigt) passande till såväl vagne- sum draghästar, 3 par dragoxar, deribland ett par utmärkta 13 qv., kor, deribland 2 st. som skola kalfva i denna månad, får, svin, en större sugga, gäss, höns m. m.;kör- och åkerbruksredskap, såsom res- och arbetsvag nar, kälkar, en alldeles ny kälkrack med 3 sitsar, selar, oxok med tömmar, tåg, kettingar, block, segel; träkärl, såsom bunnar, tunnor, baljor, spann m.m.; en smedbälg, städ, snickaresaker, såsom en hyfvelbänk, sågar, stämjern; en bättre ringklocka; omkring 300 kbf. hafre, ett mindre parti probsteierhafre passande till utsäde, korn, goda kokärter m. m.
Godkände inropare erhålla 5 månaders betaluingsanstånd, hvaremot andra be;ale kontant eller vid anfordran.
Tingstäde den 15 Mars 1888.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 Mars 1888
N:r 23

Publicerat

Från landsbygden.

Stenkyrka, 13 Mars.
Klockan 6 i morgse visade termometern 16 gr. Cels. och syntes ej (eg vatten från fyrtornets altan. Lugnt väder råder. Isen är delvis (till större delen) nybildad under natten, men råder denna stiltje och köld, kommer den otvifvelaktigt att på några dygn bli stark, isynnerhet som den fått fasta anknytningspunkuti i sjön varande gröfre issörja och drifis.
16 Mars.

Väderleken.
Den i mitt förra bref af 13 Mars omnämda hafsisen skingrades delvis af en sista dags eftermiddag uppkommande nordostlig bris, men lade sig åter på natten.
I går afton upphörde fyringen vid Stenkyrke huks fyrstation, då ej öppet vatten syntes från fyrtornets altan. Isen ligger som ett stort vidt fält och består såväl af s. k. blåis som af packad drifis.

Svåra tider.
Svåra tider höres allmänt klagas öfver bland de fattiga, som nu ej kunna få vare sig fisk eller ved — isen har stängt fisksumpen (hafvet) och snön har omöjliggjort forsling af ved.
Att de med oro vänta på våren eller åtminstone drägligare väderlek, är klart, men som det ser ut, blir deras väntan lång!

Djurplågeri.
Att med hårda piskslängar misshandla dragare under oket är en råhet, som ju af lagliga myndigheter beifras och bestraffas.
Ett vidare grymmare djurplågeri gifves dock, som i vanligaste fall får fritt passera såväl i staden som på landet — det systematiska.
Ett exempel på det sistnämda och bevis på åklagaremaktens slapphet på landet, bevisar följande:
Vid ett fiskläge här i trakten bor en arbetare, som för skötande af några små obetydliga jordbitar anser sig behöfva ett par hästar. Att de arma djuren höra till sistnämda ädla djurart, dertill får man nästan gissa sig, enär de blott i spridda drag likna sina bättre lottade likar.
På sommaren måste de under hårda lass och hastig framfart med dålig och ringa föda tåla husbondens behandling. Nu i vinter äro de formligen på god väg att ibjälpinasaf svält.
Deras föda består af vassrör (1) och några få sådor mjöl. Den ena hästen är derför oförmögen efter hvad man påstår att resa sig sjelf i spiltan och måste hållas upprätt med gjordar fastbundna i taket, den andra orkar knappast gå, men ändå så.
Barmhertiga menniskor ha velat köpa de arma djuren för att befria dem från deras grymme husbonde, som dock nekat att sälja dem; och nekar han hvar och en, som vill inträda i stallet, tillträde, troligen räld att få vittnen till sin uppfostringsmetod! Ehuru saken är känd af hvar och en i socknen har ej fjerdingsmannep, som ock borde ha reda derpå, ingripit, en sak som både förvånar och smärta.

Näs, 14 Mars.
Landtmännens dagliga göromål
är att skotta snön från vägar och stigar, för att hålla dem öppna, hvilket ibland är rätt besvärligt. Allt skogsarbete har fullkemligt afstannnat. Härvarande folkskola har instälts tillsvidare i afbidan på bättre väderlek. Gudstjensterna i vår kyrka bevistas af få personer.
— Äfven vår brefbärare har ibland besvärligt nog att hitskaffa vår post.

Apropå brefbärare
så kan jag omtala, att poststyrelsen beviljat ett anslag af 52 kronor årligen åt en sådan mellan Hafdhem och Näs.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 Mars 1888
N:r 22

Publicerat

Det ser mörkt ut

med samfärdselns snara återställande. Våra förhoppningar i den vägen fingo en svår knäck natten mellan onsdagen och torsdagen, då kölden här i staden steg till 17 grader och ett isfyldt haf på morgonen mötte våra blickar.
Tanken på att ängf. Klintehamn möjligen skulle kunna anträda en färd till Ystad eller annan plats på fasta landet måste dermed öfvergifvas. Poststyrelsen underrättades härom med antydan tillika att numera endast återstode att inleda underhandlingar i syfte att förmå ångaren Hermes göra ett försök. Och efter hvad vi erfara lär från rederiets sida inga hinder möta för ett medgifvande, i fall från poststyrelsens sida framställning derom göres. Något sådant anbud har emellertid ännu idag på middagen icke från post: styrelsen gjorts. Anledningen dertill är oss obekant, men förmodligen har styrelsen först velat höra sig för rörande Libaubolagets förmåga att med Sofia upprätthålla förbindelsen.
Sofia ligger emellertid qvar här och dess befälbafvare anser sig icke i stånd att med utsigt till framgång för närvarande göra något nytt försök.
Från olika platser ingående underrättelser om isförhållandena äro också icke egnade att ingifva stort hopp för den allra närmaste framtiden. Med den rådande nordliga och ostliga vinden har hafvet runcdt omkring Gotland fyltsaf drifis, som vid lugnt väder de senaste dagarne och sträng köld frusit samman till ett vintertäcke, som häremellan och fasta landet antagligen icke har många eller stora öppningar.
Från östra Gotland meddelas, att fyrarne på Slite och Östergarn äro släckta, den senare från 13 Mars. Stenkyrkehuks fyr släcktes igår och Visby hamnfyr idag.
Våra utsigter till frigörelse äro derför nu närmast grundade på en genomgående storm och stigande temperatur. Kanske har vårdagjemningen 20 Mars något i den vägen att bjuda på.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 Mars 1888
N:r 22

Publicerat

Födda och Döda i Visby.

Födda:
Skräddaren Lars Peter Runanders dotter, arb, Peter Olssons son, gjutare Josef Teodor Johanssons son, garfvaregesällen Karl Oskar Fogelmarks son.

Döda:
Ringkarlen Georg Elof Alfvegren, 50 år, 8 mån., 12 dagar; arb. Peter Frögren, 46 år; gossen Karl Alfred Daniel Stenbom, 2 år, 5 mån., 21 dagar.

Gotlands Allehanda
Fredagen 16 Mars 1888
N:r 22

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt handlade i dag endast några mindre civilmål. Båda de ordinarie rådmännen voro frånvarande och intogos deras platser af magistratssekreteraren Herlitz och kapten Vahlgrén.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21

Publicerat

Från landsbygden.

Stenkyrka, 8 Mars.
Väderleken.
Ett tiodygns härligt väder med 10 till 15 grader kallt efterföljdes i lördags af en förfärligt hård nordostlig snöstorm, som gjorde alla vägar oöfarbara. De personar, som denna dag begifvit sig till Visby, kunde på grund af snöhinder ej hemkomma förr än i söndags; ett lik, som var ämnadt jordfästas på lördagen, kom ej i grafven förr än måndagen; söndagens gudstjenst var ej bevistad af mer än sju personer, af hvilka de, som hade någon betydlig väg att tillryggalägga, måstetaga densamma öfver åkrar och gärden, med ett ord der man kunde komma fram, ty landsvägen var betäckt af famnshöga drifvor.
Först på tisdagen blef stora landsvägen trafikabel, men »qviorna» till resp. gårdar hade man ej haft tid iordningsställa. Igår började återigen en snöstorm, som åter gjorde vägen ofarbar, men slutade den som väl var på ett dygn.

Tillämnad säregen skridskofärd.
Den 1 dennes ämnade sig två personer att längs efter strandkanten, der ett 25 till 30 famnars bredt isband låg, göra en tripp till Visby, men kommo de ej längre än i närheten af Lummelunds bruk, då de påträffade öppet vatten, som satte p för resans vidare fortsättande. Hade dock nämda dags väderlek varit samma som föregående dags och ej »på landsstorm», skulle deras färd otvifvelaktigt lyckats.

Fisket.
Oaktadt den skarpa kölden har vid Lickershamns fiskläge fångats en väldig massa torsk, af soml. båtlag ända till 60 pund på dagen. Ända från 4 till 500 lisp. dylik fisk ha fiska rena vid Lickershamn fått en dag förliden vecka eller veckan förut. Det oaktadt gäller torsken härute som i staden 50 öre pundet.

Rapphönsen.
Rapphönsen härute hotas denna vinter gå sin undergång till mötes. Oaktatt såväl G. A:s som enskilda personers råd, vill ingen förstöra (!?) sin rågåker med att undanskotta snö å några qvadratfot, på hvilka de arma kräken skulle kunna lifnära sig.

Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21